De senaste årens brottsutveckling i kombination med bland annat straffskärpningar, obligatorisk häktning för fler brott och utökade möjligheter för polis och åklagare att använda sig av hemliga tvångsmedel har bidragit till att många åklagares arbetsbelastning har ökat.

– Åklagare är välutbildade jurister som fått sin anställning i hög konkurrens. De allra flesta är högpresterande personer som inte ger upp så lätt, som fortsätter att arbeta trots hög arbetsbelastning, men någonstans kommer man till en gräns.

– Får man inte nödvändig återhämtning efter en period av mycket arbete, vilket det är hög risk att många inte får i dag, blir den höga arbetsbelastningen ett arbetsmiljöproblem.

Läs också: Sveriges åklagare tidspressade

Enligt Johan Kjellsson har Åklagarmyndigheten under lång tid varit underfinansierad i förhållande till dess uppgifter. 

– Förutom att vi behöver bli fler åklagare måste befintliga åklagares arbetsvillkor förbättras. I dag kan det ganska snabbt bli kritiskt på många kammare om några, det behövs ofta inte mer än en ringa mängd, erfarna åklagare bestämmer sig för att lämna. 

Läs också: Många jurister funderar på att sluta: Lönen är inte allt

Sveriges Rikes lag.

– Detta är i grunden ett hantverksyrke. Det innebär att det krävs ganska många års erfarenhet för att bli en duktig åklagare som kan ta alla mål. Är arbetsvillkoren, där arbetsmiljön är en del, för dåliga är det risk för att fler duktiga och erfarna åklagare väljer att lämna. 

Läs också: Så jobbar en åklagarrevisor

Johan Kjellsson välkomnar de senaste årens förändringar på det rättspolitiska området.

– Vår verktygslåda har båda stärkts och utökats, men självklart leder det också till att vi får mer att göra. Hemlig dataavläsning, till exempel, är en komplicerad process och inget som man ansöker om från höften. Obligatorisk häktning för fler brott innebär också mer arbete. Ett annat exempel är det nya brottet barnfridsbrott som de flesta nog tycker är bra, men det är samtidigt en förändring som leder till betydligt mer arbete för polis och åklagare, vilket jag inte tycker att man tagit höjd för.

Läs också: Unikt kollektiavtal för jurist-och advokatbyråer

Är åklagarnas ökade arbetsbelastning en rättssäkerhetsfråga?
– De flesta åklagarna har en stor förmåga, klarar en hög arbetsbelastning och kämpar för att upprätthålla rättssäkerheten, men det är uppenbart att det finns ett samband mellan arbetsbörda och rättssäkerhet. Det är riskfyllt för både den misstänkte och omvärlden om enskilda åklagare har för mycket att göra.

– Har du som åklagare på grund av hög arbetsbelastning inte möjlighet att till exempel vara en aktiv förundersökningsledare är det risk för att du framför allt får förhålla dig till andras arbete och att det inte blir den höga rättsliga kvaliteten i en förundersökning som krävs. När jag pratar med åklagare får jag en känsla av att många anser att man på grund av hög arbetsbelastning inte alltid kan ta sitt fulla ansvar som förundersökningsledare. 

Ministrarna vill inte svara

Regeringen har tagit initiativ till en mängd straffskärpningar och nya verktyg i kampen mot organiserad kriminalitet. Men hur alla förändringar påverkar rättssäkerheten vill ansvariga ministrar inte svara på.

Akavia Aspekt har sedan mitten av juni ansökt om en intervju med antingen inrikesminister Mikael Damberg eller justitieminister Morgan Johansson om hur de senaste årens förändringar på rättsområdet har påverkat eller påverkar dels rättssäkerheten, dels arbetsbelastningen inom rättsväsendet. Vi har även velat fråga om de anser att rättskedjan hålls ihop på ett rimligt vis och om nivåerna på anslagen inom rättsväsendet.

Simon Sätherberg, pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, har avböjt deras medverkan. 

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

Granskning av Sveriges rättssäkerhet

Rättssäkerheten under press
Organiserad brottslighet och gängskjutningar driver fram snabba lagändringar. Under den senaste mandatperioden har regeringen tagit initiativ till över 60 straffskärpningar och gett polis och åklagare nya verktyg. Men – vad händer med rättssäkerheten när långsiktighet och helhetssyn får stå tillbaka? Akavia Aspekt publicerade granskningen i september 2021.

Rättssäkerheten under press

Kravet: ”Behandla rättsväsendet som en helhet”

”Åklagarnas arbetsvillkor måste förbättras”

Överfullt på häkten och anstalter

Antalet privata fängelser ökar

Läs också: Fängelsechefen tror på människans förmåga till förändring