Aspekt

Arbetsmiljö

Ålderism – ett utbrett problem

Publicerad

Vi lever allt längre, är allt friskare som äldre och pensionsåldern höjs successivt. Logiskt sett borde vi fortsätta arbeta längre. Men samtidigt är åldersdiskriminering ett utbrett problem i Sverige. Chanserna att få jobb minskar redan i medelåldern.

Sedan början av 2020 har antalet 55–64-åringar som har varit arbetslösa i mer än ett år ökat med mer än 30 procent. Det visar Arbetsförmedlingens senaste statistik över långtidsarbetslöshet.

– Ja, det är stor ökning i de här sammanhangen. Det är extra anmärkningsvärt eftersom de med längre arbetslivserfarenhet brukar ha en starkare ställning och inte röra på sig lika mycket som de yngre, säger John Andersson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Situationen på arbetsmarknaden för äldre personer har blivit ett växande problem. Hösten 2018 tillsatte regeringen Delegationen för senior arbetskraft ”för främjande av äldre arbetskraft som ska motverka åldersdiskriminering och hitta möjligheter för att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens”. I en av delrapporterna visar forskarna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson att sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare sjunker märkbart med ökande ålder.

– Vi ser en väldigt tidig nedgång i chansen att kontaktas av en arbetsgivare. Det är inte så att åldersdiskrimineringen startar kring 55 års ålder. I stället är det redan i 40-årsåldern som den negativa effekten startar, säger Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Carlsson och Eriksson fann att det var tre egenskaper som arbetsgivare tror tydligt försämras med åldern: förmågan att lära, att vara anpassningsbar och att vara initiativrik. 

– En förklaring till åldersdiskrimineringen skulle därför kunna vara att arbetsgivare diskriminerar eftersom de tror att arbetstagare förlorar dessa förmågor redan i medelåldern, säger Magnus Carlsson. 

Kerstin Nilsson, professor vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet, har skrivit rapporten ”Chefers attityder till sina äldre anställda” till Delegationen för senior arbetskraft. Där visar hon bland annat att det förekommer såväl positiva som negativa attityder. Det är vanligt att chefer anser att äldre medarbetare har stor erfarenhet eller kan vara ett stöd för yngre och nyanställda, men gång på gång kommer negativa attityder fram, som att cheferna ser äldre som mer fientligt inställda till ny teknik eller anser att de har svårare att ta till sig förändringar.

– De negativa attityderna brukar gälla medarbetare på ett övergripande plan. När cheferna ombeds säga något om sina äldre medarbetare som individer blir det något annat, säger Kerstin Nilsson.

Magnus Carlsson konstaterar att åldersdiskriminering påverkar på flera plan.

– Det är förstås negativt för den enskilde som söker jobb, men även ekonomin på nationell nivå kan påverkas genom minskad rörlighet på arbetsmarknaden.

Experterna är överens om att det finns en ålderism på arbetsmarknaden, det vill säga stereotypa föreställningar, fördomar och diskriminering kopplade till ålder. Anders Ferbe, som ledde arbetet inom Delegationen för senior arbetskraft, ser allvarliga konsekvenser av situationen om inget förändras:

– Vi får ett allt sämre pensionssystem. Det kommer att ställa till det i välfärdssystemen. Det blir helt enkelt svårare att ha ett vettigt åldrande om man ligger kvar på en pensionsålder på 65 år, säger han.

Delegationen lade i november 2020 fram ett omfattande slutbetänkande.

– Något som många överraskades av, och som vi även lyfter fram, är att Sverige sticker ut med en klart mer utbredd ålderism jämfört med våra nordiska grannar, säger Anders Ferbe.

Akavia Aspekt har sökt ansvarigt statsråd, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, för kommentarer till slutbetänkandet. Han har dock avböjt att medverka.

När en ny diskrimineringslag trädde i kraft för tolv år sedan infördes ålder som diskrimeringsgrund i Sverige. Diskrimineringsombudsmannen får varje år in ett par hundra anmälningar om åldersdiskriminering, men få av dessa leder till åtgärder.

– Lagen är tydlig med att ålder inte är ett tillåtet kriterium vid rekryteringsbeslut, så jag tror inte den behöver skärpas. Ett problem är snarare att det är väldigt svårt för den enskilde att bevisa att man blivit åldersdiskriminerad, säger Magnus Carlsson.

Enligt Kerstin Nilsson är en av nycklarna till förändring att se och bemöta varje individs förutsättningar och behov.

– Det kräver långsiktiga strategier, en tydlig vilja och inte minst tid. Det är många chefer som säger att frågan om att göra arbetslivet hållbart för äldre är viktig, men i praktiken är det få som prioriterar detta. Det går relativt lätt att ta fram policydokument, men sedan stannar det där.

Enligt Kerstin Nilsson är det också vanligt att chefer anser att åtgärder för att fler ska kunna arbeta till en högre ålder i första hand är en samhällsfråga, medan de i sitt eget arbete måste fokusera på annat.

– Utvecklingen går i alla fall framåt, för ju mer vi pratar om och reflekterar kring de här frågorna, desto bättre förutsättningar finns det för att hitta lösningar, säger hon.