Aspekt

Arbetsmiljö

Är du övervakad på jobbet?

Publicerad

Det har öppnats allt fler möjligheter för chefen att hålla koll på sina medarbetare. Dina digitala fotspår går lätt att följa både i realtid och i efterhand. Men i vilken utsträckning arbetsgivaren får använda ”spionprogram” är inte helt glasklart.

Under pandemin har efterfrågan på program som gör det att går att spionera på sina anställda ökat rejält. På marknaden finns tjänster som Sneek, Hubstaff och Teramind. De sistnämnda beskriver sin tjänst för medarbetarövervakning så här: ”Övervakar de anställdas aktivitet med anpassningsbara rapporter för att identifiera produktivitet på individuell eller avdelningsnivå, användning av sociala medier, hur mycket tid som ägnas på projekt, program med mera.”

 

– De här programmen köps in under svepskäl – eller ibland goda föresatser – att öka kvaliteten i arbetet. Men många arbetsgivare har nog inte förstått till fullo vilka möjligheter till övervakning som öppnas, och hur lätt det är att korsköra uppgifter. När de upptäcker det är det självklart en hel del som inte kan hålla sig från att använda möjligheterna, säger Ann-Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

 

När Gartner Group för några år gjorde en undersökning bland över 200 storföretag fann de att mer än hälften av bolagen använde någon form av ”icke-traditionell övervakningsteknik”. Det vill säga någon teknik som drar nytta av de nya tekniska förutsättningarna för att följa medarbetarens arbetsdag och aktiviteter. Det lär snabbt bli ännu fler företag som lockas att göra detta, spådde Gartner Group då.

 

Programmen kan till exempel ta slumpvisa skärmdumpar av användarens skrivbord – utan att hen märker något förstås – eller hålla koll på något så enkelt som antalet nedslag på tangentbord. Det går att gå in och lyssna på samtal som förs i till exempel Microsoft Teams, och med hjälp av artificiell intelligens kan de lätt analyseras automatiskt.

 

Ann-Therese Enarsson

Produktivitet är en given aspekt att försöka hålla koll på, inte minst med hjälp av artificiell intelligens som gör det möjligt att analysera stora mängder information och snabbt hitta mönster i beteenden eller texter. Ann-Therese Enarsson nämner att det även finns exempel på företag som vill ta reda på hur det står till med hälsosamheten genom att bland annat mäta hur mycket medarbetarna rör på sig under en arbetsdag.

 

– Det kan förvisso vara till nytta för medarbetaren, och det finns helt klart bra användningsområden för de här teknikerna. Men gränserna behöver diskuteras och klargöras. Som arbetstagare kan det vara svårt att sätta gränser och att veta vad det egentligen är jag har gått med på att lämna ut om mig själv.

 

Det väcker frågan om vad arbetsgivaren har rätt att göra när det handlar om att övervaka mitt jobb. Som regel är rättigheterna något som en ny medarbetare informeras om och får ta ställning till vid anställningstillfällen. Men givetvis är det ytterst få som i den situationen skulle ta strid för att få hålla sina aktiviteter hemliga för arbetsgivaren.

 

– Det finns också en viss gråzon kring vad som är tillåtet. Om jag till exempel går in på mitt privata mejlkonto på arbetsdatorn, har arbetsgivaren rätt att läsa mina mejl? Det finns regler för det, men som medarbetare är det inte lätt att ha koll på allt vad som gäller.

 

Men är det här verkligen något som är aktuellt i Sverige? Ann-Therese Enarsson svarar genom att ställa en retorisk fråga:

 

– Kanske har vi mindre övervakning än i andra länder. Å andra sidan är några av de största leverantörerna av system och mjukvara för övervakning svenska. Varför skulle vi inte använda det på hemmaplan?

 

Enligt Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2021” känner 3 av 10 som arbetar oro för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet. När de delar upp resultatet i ålderskategorier visar det sig att de arbetande 80- och 90-talisterna oroar sig mer än andra för att deras arbetsgivare övervakar dem.

 

Övervakning är dock inget nytt eller överraskande, menar Arne de Lange, förbundsjurist på Akavia. 

 

– Sedan tidigare ”övervakas” våra medlemmar i form av att arbetsgivaren bland annat vill ta del av registerutdrag, kreditprövning och hälsoprövning, säger han.

 

Han tror inte heller att det är särskilt vanligt med övervakning i dagens läge just bland Akavias medlemmar, eftersom det är så många som arbetar med förtroendetid i dagens läge.

 

– Samtidigt har jag blivit överraskad av hur mycket det går att veta om en persons förehavanden genom att följa alla tangenttryckningar, vilka program som har använts eller hur dokument har flyttats. Jag är inblandad i en del fall där it-forensiska undersökningar kan visa på detaljnivå allt som har skett i en medarbetares dator.

 

De fall han syftar på handlar om att arbetsgivaren vill lyfta fram bevis för att ha rätt att säga upp en viss medarbetare.

 

– Skulle arbetsgivaren misstänka en person för att sprida företagsinternt material kan det bli frågan om en sådan undersökning. Allt fler arbetsgivare reagerar kraftfullt i sådana situationer. Det gäller även om de misstänker att en medarbetare har tagit med material i samband med att han eller hon har lämnat sin tjänst, och då kan det direkt bli frågan om att arbetsgivaren kräver stora skadestånd.

 

Han menar att lösningen på det dilemma som kan uppstå med de nya övervakningsmöjligheterna, i kombination med det ökade distansarbetet, är att ha maximal transparens.

– Det ska vara tydligt för de anställda för hur de får använda datorn och telefonen. De ska också vara medvetna om vad arbetsgivaren har rätt att göra vid eventuella misstankar. Vi vill träffa kollektivavtal med företagen för att se till att de här frågorna blir mer reglerade än i dagens läge, säger Arne de Lange.

Källa: Göteborgs-Posten, https://www.gp.se/ekonomi/trenden-s%C3%A5-kan-chefen-%C3%B6vervaka-ditt-hemmakontor-1.39004783