Anders är en ganska typisk Akavia-medlem. Ekonomutbildad vid ett större svenskt universitet och sedan flera år tillbaka anställd som handläggare på en myndighet, i Anders fall Skatteverket. Men det finns ytterligare en sak som han har gemensamt med många andra medlemmar. Han är krigsplacerad.
– Jag hade sett lite information om det på intranätet, och strax efter det, den 19 november 2018, fick jag ett brev i postfacket från min arbetsgivare som innehöll min krigsplaceringsorder.
Det hela är emellertid inte riktigt så dramatiskt som det låter. Petra Ekroth, utredare på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förklarar. Efter att riksdagen hade beslutat om den försvarspolitiska inriktningen och regeringen hade bedömt att det säkerhetspolitiska läget i vår närhet hade försämrats så beslutade regeringen 2015 att planeringen av totalförsvaret skulle återupptas.
– I det ingår att myndigheter, kommuner och regioner ska planera för hur de ska kunna upprätthålla sin verksamhet även vid höjd beredskap eller ytterst krig, säger hon.
Läs också: Då vågar du skriva på avtalet
Ett verktyg för det är krigsplacering. Enkelt uttryckt innebär det att arbetsgivaren väljer ut vilken personal som man anser är kritiska för verksamheten och ger dem ett krigsplaceringsbesked.
– Det betyder att om regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver om allmän tjänsteplikt, så ska den här personen inställa sig på sitt jobb och utföra arbetsuppgifter åt sin arbetsgivare. Det handlar alltså inte om att man ska in i det militära, utan om att man har en skyldighet att hjälpa arbetsgivaren att upprätthålla verksamheten.
Det kan visserligen innebära att man får jobba på ett annat ställe än vanligt, eller att man får andra arbetsuppgifter. Det innebär också att man inte har rätt att byta jobb under tiden som Sverige befinner sig under höjd beredskap eller krig.
– Men i fredstid påverkar det inte personen alls. Man har till exempel fortfarande rätt att byta jobb, och gör man det upphör krigsplaceringen, för den är kopplad till att du har en viss tjänst.
Hur blir man då krigsplacerad? Svaret är att arbetsgivaren väljer ut vilka tjänster man anser är kritiska. Därefter stämmer arbetsgivaren av med Plikt- och prövningsverket så att de personer man vill krigsplacera inte redan har en annan krigsplacering, framför allt via Försvarsmakten.
– Visar det sig att personen redan är vad man kallar ianspråktagen av Försvarsmakten får man föra en dialog om var personen gör mest nytta för totalförsvaret, säger Petra Ekroth.
Visar det sig att detta är hos arbetsgivaren blir personen krigsplacerad där och får sedan ett skriftligt krigsplaceringsbesked.
– Arbetsgivaren har ingen skyldighet att fråga dig om lov först, men de har skyldighet att lämna skriftligt besked.
Läs också: Cyberattacker – ett växande hot mot din arbetsplats
