Anders är en ganska typisk Akavia-medlem. Ekonomutbildad vid ett större svenskt universitet och sedan flera år tillbaka anställd som handläggare på en myndighet, i Anders fall Skatteverket. Men det finns ytterligare en sak som han har gemensamt med många andra medlemmar. Han är krigsplacerad.
– Jag hade sett lite information om det på intranätet, och strax efter det, den 19 november 2018, fick jag ett brev i postfacket från min arbetsgivare som innehöll min krigsplaceringsorder.
Det hela är emellertid inte riktigt så dramatiskt som det låter. Petra Ekroth, utredare på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förklarar. Efter att riksdagen hade beslutat om den försvarspolitiska inriktningen och regeringen hade bedömt att det säkerhetspolitiska läget i vår närhet hade försämrats så beslutade regeringen 2015 att planeringen av totalförsvaret skulle återupptas.
– I det ingår att myndigheter, kommuner och regioner ska planera för hur de ska kunna upprätthålla sin verksamhet även vid höjd beredskap eller ytterst krig, säger hon.
Läs också: Då vågar du skriva på avtalet
Ett verktyg för det är krigsplacering. Enkelt uttryckt innebär det att arbetsgivaren väljer ut vilken personal som man anser är kritiska för verksamheten och ger dem ett krigsplaceringsbesked.
– Det betyder att om regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver om allmän tjänsteplikt, så ska den här personen inställa sig på sitt jobb och utföra arbetsuppgifter åt sin arbetsgivare. Det handlar alltså inte om att man ska in i det militära, utan om att man har en skyldighet att hjälpa arbetsgivaren att upprätthålla verksamheten.
Det kan visserligen innebära att man får jobba på ett annat ställe än vanligt, eller att man får andra arbetsuppgifter. Det innebär också att man inte har rätt att byta jobb under tiden som Sverige befinner sig under höjd beredskap eller krig.
– Men i fredstid påverkar det inte personen alls. Man har till exempel fortfarande rätt att byta jobb, och gör man det upphör krigsplaceringen, för den är kopplad till att du har en viss tjänst.
Hur blir man då krigsplacerad? Svaret är att arbetsgivaren väljer ut vilka tjänster man anser är kritiska. Därefter stämmer arbetsgivaren av med Plikt- och prövningsverket så att de personer man vill krigsplacera inte redan har en annan krigsplacering, framför allt via Försvarsmakten.
– Visar det sig att personen redan är vad man kallar ianspråktagen av Försvarsmakten får man föra en dialog om var personen gör mest nytta för totalförsvaret, säger Petra Ekroth.
Visar det sig att detta är hos arbetsgivaren blir personen krigsplacerad där och får sedan ett skriftligt krigsplaceringsbesked.
– Arbetsgivaren har ingen skyldighet att fråga dig om lov först, men de har skyldighet att lämna skriftligt besked.
Läs också: Cyberattacker – ett växande hot mot din arbetsplats
En vanlig fråga som MSB får från privatpersoner när det gäller krigsplacering är vad som händer om de byter jobb. En annan är vad som händer med familjen.
– Då brukar vi svara att kommunen har ansvar för skola och barnomsorg även under höjd beredskap så att man som vårdnadshavare ska kunna tjänstgöra där man är krigsplacerad.
Krigsplacering är med andra ord något som inte märks särskilt mycket i vardagen, något som Anders på Skatteverket bekräftar.
– Jag tänker sällan på att jag är krigsplacerad. Myndigheten har ett väldigt stort generellt säkerhetstänk, där det faktum att jag är krigsplacerad bara är en del i ett större arbete med till exempel it-säkerhet och liknande.
Anders var emellertid inte helt ovan vid att vara krigsplacerad när han fick beskedet från arbetsgivaren.
– Jag är så pass gammal att jag har gjort lumpen, och efter avslutad militärtjänstgöring fick man en krigsplacering. Skillnaden nu är väl att jag vet att jag ska stanna på mitt jobb snarare än att infinna mig vid någon vägkrök vid ett mobiliseringsförråd.
Några större praktiska skillnader har det inte heller inneburit för Anders. För vissa krigsplacerade personer ingår det att gå vissa utbildningar, men det har inte varit aktuellt i hans fall.
– Sektionschefen pratade lite om krigsplaceringen när vi fick beskedet, men på de här tre åren har jag inte märkt av det mer än så, säger han.
* Skatteverket uppmanar anställda att inte sprida information om sin krigsplacering. Därför är Anders namn fingerat.
Allmän tjänsteplikt
Alla svenska medborgare samt alla mellan 16 och 70 år som är bosatta i Sverige är totalförsvars-pliktiga och har så kallad allmän tjänsteplikt. Det innebär att om regeringen skulle fatta beslut om höjd beredskap ska personen antingen:
- Kvarstå i sin anställning.
- Tjänstgöra enligt frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret.
- Utföra arbete som anvisas av en myndighet.
Det innebär att alla vuxna personer vid höjd beredskap förväntas tjänstgöra där de gör mest nytta, men att de som är krigsplacerade redan i förväg vet vad de förväntas göra.
Exempel på säkerhetshot mot Sverige
/ Digitaliseringen ökar sårbarheten.
/ Förhöjt terrorattentatshot.
/ Våldsbejakande extremistmiljöer.
/ Otillräckligt säkerhetsskydd vid viktiga verksamheter.
Källa: Säkerhetspolisens årsbok 2020
De här omfattas av krigsplacering
/ I dag krigsplaceras personer som arbetar vid kommuner, regioner och statliga myndigheter. Det är arbetsgivaren som avgör vem som ska krigsplaceras.
/ Även vissa privata företag som upprätthåller samhällsviktig verksamhet kan krigsplacera personal. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) håller just nu på att ta fram en vägledning till stöd för detta.
Publicerad