Förra året fick i stort sett alla tjänstemän möjlighet att jobba hemifrån, vare sig man ville eller ej. Och visst hörs ibland kommentarer om att man borde ta hyra av arbetsgivaren för att man tillhandahåller både kontorsmöbler och lokal.

Normalt står arbetsgivaren för datorer, internetuppkoppling och andra tjänster för distansarbete. Men hur gör man med resten av kontorsinredningen? Vad behöver man egentligen och hur mycket kan man egentligen klämma in i det befintliga möblemanget? Behöver alla ett höj- och sänkbart skrivbord, för att nämna ett exempel. Och har alla plats?

På Lantmäteriet, som tillhör Finansdepartementet, arbetar över 2 000 personer utspridda på 50 lokalkontor. Här ville man förbättra förutsättningarna för alla medarbetare att arbeta på distans. Men istället för att börja skeppa ut ergonomiska bord och skrivbordsstolar till var och en, valde man att låta medarbetarna själva bestämma vad de behövde. Därför införde man en kontorsinredningspeng på 5 000 kronor. Vad var och en köpt för sina inredningspengar är inget som myndigheten lägger sig i, eller kräver in kvitto på. Vissa medarbetare hade redan investerat i kontorsmöbler, medan andra som kanske inte haft råd tidigare, nu får möjligheten.

Långsiktig lösning

– Vi insåg tidigt att distansarbete skulle pågå under lång tid och även bli vanligare efter pandemin, så det här är en långsiktig lösning, säger Katarina Zetterqvist, verksamhetsområdesansvarig HR på Lantmäteriet, i en intervju i tidningen Chef.

Utöver bidraget utbildades personalen i hemarbete, bland annat inom ergonomi, belysning och säkerhet.

Gensvaret har varit positivt vilket visade sig genom höjda ledar- och medarbetarindex, och genom minskad sjukfrånvaro och personalomsättning.

 

Hemmakontorbidraget

Alla anställda vid Lantmäteriet, oavsett hur mycket de arbetar på distans, fick i december en skattepliktig engångssumma på 5 000 kronor att använda till ny eller redan inköpt kontorsmiljö.