Tendensen är tydlig: Företag i norra Norrland tvingas avstå uppdrag och skjuta på investeringar. ”Vi måste få hit fler människor, det är enda lösningen”, säger Anja Palm, näringslivschef i Skellefteå till Dagens industri. 

Northvolt i Skellefteå är något av en symbol för tillväxten och satsningarna. Medarbetarskaran i deras batterifabrik väntas gå från cirka 500 till över 1000 personer under 2022. När fabriken är fullt utbyggd år 2025 ska det finnas omkring 3000 personer på lönelistan. 

Tillsammans med andra stora arbetsgivare i regionen – som LKAB, Mobilaris och Vattenfall – har de tagit initiativ till projektet. T25 (”Talent 2025”). Syftet är att attrahera hela 25000 personer till industribolag och underleverantörer i Västerbotten och Norrbotten de kommande fem åren.

Och det är förstås inte enbart ingenjörer och operatörer som behövs. I en kartläggning av kompetensbehovet i 29 norrlandskommuner återfinns bland annat jobbtitlarna it-projektledare, NET-utvecklare och it-säkerhetsspecialist.

Jörgen Hult – Jag har en sju sidor lång lista framför mig, det är en uppräkning av utannonserade jobb hos de stora arbetsgivarna här i området just nu. Det är tydligt att det finns en oändlig efterfrågan på it-kompetens, säger Jörgen Hult, varumärkesansvarig på Piteå kommun.

 

Han är även styrgruppsordförande för initiativet Hemlängtan, där fem kommuner har gått samman för att med gemensamma krafter kunna locka kompetens.

– Det är inte enbart industriföretag som är ute efter folk. Vi ser även stora behov inom offentlig sektor, bland annat på grund av att det pågår enormt omfattande digitaliseringsarbeten inom kommuner och regioner.

Hans listor med utannonserade jobb visar dock långt ifrån hela bilden, konstaterar han.

– Många tjänster tillsätts utan att de ens annonseras ut, för arbetsgivarna tänker att de inte får önskad effekt på det sättet. De tar till andra metoder, bland annat genom att befintliga medarbetare får en premie om de kan tipsa om någon som låter sig headhuntas, säger Jörgen Hult.

 

Marita LundgrenMarita Lundgren, enhetschef på Arbetsförmedlingen i Luleå, håller med om att det finns ett mörkertal när det gäller hur många och vilka tjänster som behöver tillsättas.

 

– Det stämmer, det är inte samtliga lediga jobb som anmäls till Platsbanken. Men utifrån de tjänster som utannonserats ser vi att det efterfrågas bland annat systemanalytiker, it-chefer och it-projektledare på många håll, säger Marita Lundgren.

 

Hon konstaterar att det är en expansion på flera fronter just nu; både i form av nyetableringar och befintliga företag som utökar verksamheten.

 

– Dessutom befinner vi oss i ett demografiskt läge generellt i länet med många pensionsavgångar. Generellt sett är det en brist – inom överskådlig tid – på personer med akademisk utbildning, säger Marita Lundgren.

 

I viss mån kan arbetsuppgifter utföras på distans, vilket är det nya normala i många verksamheter, konstaterar hon.

 

– Men det är inte alla roller som kommer kunna skötas helt och hållet på distans. Det är också viktigt att vara en del i teamet, därför är det positivt om man bor inom pendlingsavstånd till arbetsplatsen och kan alternera.

 

Jörgen Hult förklarar att de hittills har satsat rätt mycket på att locka ”hemvändare” till regionen.

 

– Det är en ganska stor process att få folk att flytta när de väl har etablerat sig någonstans. Då är tröskeln åtminstone lägre för de som kommer härifrån. Men nu är kompetensbehovet så stort att vi måste tänka om och bredda målgruppen. Vi måste jobba på alla fronter, säger han.

 

Han har märkt att det fortfarande finns en hel del förutfattade meningar om vad livet i norra Sverige innebär.

 

– Själv har jag rötterna längst ner i södra Sverige, och det jag har upptäckt är att det är en väldigt levande region. Dessutom öppnas unika möjligheter att få ihop vardagen, med ökad livskvalitet, och samtidigt ha ett intressant arbete i ett expansivt sammanhang. Plus att man bidrar till den viktiga gröna omställningen – det är ju vad alla industrier här fokuserar på just nu.