Akavia Aspekt

Coronans påverkan på arbetslivet

Publicerad

Uppdaterad

Vardagen har förändrats för de flesta av oss under coronapandemin. Bara i Sverige har flera tusen personer avlidit och mångdubbelt fler blivit mer eller mindre allvarligt sjuka. Många har förlorat jobbet sedan pandemin slog till med full kraft. Hela branscher har nästintill slagits ut. Hur förändras tillvaron för Akavias medlemmar?

För många har kontoret ersatts av köksbordet. Kontakt med kolleger och kunder har fått ske via Zoom, Skype eller andra digitala verktyg.

Akavia Aspekt har frågat ett 30-tal ekonomer och andra experter vid bland annat fackföreningar, banker, tankesmedjor, universitet och arbetsgivarorganisationer om vad de tror om coronapandemins långsiktiga effekter på bland annat svensk ekonomi, arbetsmarknad och arbetsliv.

Svaren ger en tydlig och ganska så samstämmig bild.

• Det dröjer innan ekonomin vänder upp igen. Framför oss väntar i bästa fall en lågkonjunktur, i sämsta fall en depression.

• Arbetslösheten fortsätter att stiga. Ju längre tid krisen håller i sig, desto större är risken att arbetslösheten permanenteras på en betydligt högre nivå än tidigare. 

• Krisen påskyndar rationaliseringar och strukturomvandlingar. Arbeten, eller delar av arbeten, som var på väg bort, försvinner snabbare än vad som annars skulle ha skett.

Även akademikergruppen förväntas drabbas av ökad arbetslöshet, men i betydligt mindre utsträckning än många andra grupper. 

– Akademiker kommer även efter krisen att ha goda kunskaper och hög kompetens, vilket efterfrågas på arbetsmarknaden. Eftersom den nuvarande ekonomiska krisen inte är orsakad av strukturella problem kommer arbetsmarknaden troligen att återgå till något som liknar det vi hade innan, säger Lena Granqvist som är samhällspolitisk chef på Saco.

Det som för något år sedan framför allt var möjligt för några få, har under våren omfattat en allt större grupp på arbetsmarknaden. Många som känt av fördelarna av distans- och hemarbete, med att själv ta ansvar för var och när de arbetar, kommer inte att vilja återgå till som det var före krisen, menar experterna. 

– Kontoren kommer att behövas och vi kommer att vara glada för att återse våra kolleger. Men på sikt måste arbetsgivarna göra kontoren attraktiva för att det ska vara meningsfullt att gå dit, säger Ulf Boman som är seniorrådgivare på konsult- och analys­företaget Kairos Future.

Flera av dem som vi har intervjuat är också överens om att den ekonomiska kris som följer i pandemins spår kommer att påskynda den teknologiska transformering som redan var i full gång.

– Kunskap som går att inhämta på ett automatiserat sätt kommer att förlora allt mer i värde, vilket bland annat påverkar många akademiker, till exempel jurister, säger Patrik Nilsson som är Akavias samhällspolitiske chef.

– Det går inte att kämpa emot strukturomvandlingen. I stället gäller det att ta fram surfbrädan och fundera över hur jag kan röra mig framåt med det som händer. Det kommer att komma fram nya affärsmodeller, nya företag och nya innovationer ur detta. 

Sedan pandemin slog till i våras har staten satsat stora summor på att hålla i gång ekonomin. Det låga ränteläget i kombination med en låg statsskuld gjorde det svenska utgångsläget bättre än många andra länders. Samtidigt var en majoritet av de svenska kommunerna redan före pandemin hårt ekonomiskt pressade.

Ökad arbetslöshet leder dessutom till både minskade skatte­intäkter och ökade kostnader för kommunerna, inte minst i form av ekonomiskt bistånd.   

– Nu handlar det om att få tillbaka folk i arbete. Besparingar och effektiviseringar kan stå på menyn, men då sannolikt till efterrätt. Det primära målet nu är att genomföra en effektiv krispolitik så att de ekonomiska hjulen hålls intakta, säger Stefan Westerberg som är chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

Hans ekonomkollega, Markus Kallifatides, docent i företags­ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande i den socialdemokratiska föreningen Reformisterna, hoppas att coronakrisen ska leda till en ekonomisk-politisk vändpunkt.

– I så fall väntar inte besparingar utan satsningar på den offentliga sektorn. Men de krafter som inte vill ha en större, utan en mindre, offentlig sektor kan ju vinna den politiska kampen och då blir det besparingar, säger han.

Vid årsskiftet var den svenska statsskulden bland de lägsta i Europa. Under våren och sommaren har den ökat som ett resultat av de olika statliga krispaketen.

– Men fortfarande finns det utrymme för staten att låna. Sveriges väg ut ur krisen bör ske genom att vi investerar, satsar och får hjulen att börja snurra igen. Det behövs nu politiska reformer som hjälper företagen till en god start när vi kommer ur själva pandemin. Det behövs en ekonomisk kickstart, säger Patrik Nilsson 

Hur då?

– Offentlig sektor är en stor upphandlare och det bör man utnyttja genom att exempelvis tidigarelägga beställningar. Man bör också bredda och höja omfattningen på rut- och rot-avdragen. Ju fler personer som är i arbete och ju bättre det går för företagen, desto mer växer ekonomin och desto mer skattepengar får staten in.