Aspekt

Arbetsmiljö

Därför ska äldre bli mentorer: ”En gåva att få förtroendet”

Publicerad

Att lyssna aktivt, ställa öppna frågor och vara närvarande i nuet är utmärkande för ett gott mentorskap. Här kommer två experter med tips till äldre som vill bli mentorer för att få yngre att växa.

Låt oss först titta på ordet mentor. I den grekiska mytologin var Mentor en god vän till den berömde sagohjälten Odysseus. När han skulle bege sig iväg för att tampas i det Trojanska kriget lämnade han sin son Telemachos under Mentors uppsikt, och ordet mentor har därefter kommit att syfta på en klok vän, lärare eller rådgivare, vanligen i form av en äldre person som bistår en yngre. Beteendevetaren, författaren och coachen Helga Messel, som under flera årtionden har jobbat med bland annat kompetensutveckling och karriärrådgivning, tycker att mentorskap är en tänkbar väg för äldre som närmar sig yrkeslivets slutskede. 

– Det är en gåva att få någons förtroende och en glädje att kunna bidra till någons utveckling. För yngre, och även för mer mogna människor, kan det vara värdefullt att hitta en coach eller mentor att kunna samtala med för att få syn på sig själv, sin nuvarande situation och sina önskemål om framtiden: vad kan jag, vad vill jag göra? En gång var jag mentor till en kvinna som sa ”det är första gången som någon har sett och lyssnat på mig”. Hon var i 50-årsåldern och det var fantastiskt att uppleva, säger Helga Messel över telefon till Akavia Aspekt. 

 

Den som närmar sig yrkeslivets slut har sannolikt en uppsjö av erfarenheter och insikter som kan komma till nytta för yngre – men hur ska man dela med sig av dem på bästa sätt? Rachel Lahdo Ghareb, projektledare för Almis mentorsprogram där företagare kan få tillgång till erfarna bollplank, säger att en coach- eller mentorskapsutbildning kan vara en klok ingång för en aspirerande mentor. På det sättet kan man få grepp om mentorskapets grunder och möjligheter. Almis företagsmentorer har långvarig näringslivetserfarenhet och har även fått genomgå en kortare utbildning som bland annat tar upp samtalsteknik, berättar hon.

Vi jobbar med vad vi kallar för det ”coachande mentorskapet”. Som mentor är det viktigt att vara en god och aktiv lyssnare, att visa intresse och vara i nuet med sin adept, och att ha förmågan att ställa öppna frågor för att personen ska få tänka själv och skaffa sig nya insikter, säger hon.

 

Enligt Rachel Lahdo Ghareb är en mentor inte samma sak som en rådgivare eller konsult. Båda dessa får en ersättning för att ta sig an ett uppdrag som slutligen ska utmynna i konkreta råd eller förslag på lösningar. En mentor liknar istället en coach, men i det fallet är skillnaden att coacher allt som oftast tar betalt. Dessutom sker mentorskapet under en längre tidsperiod medan coaching i regel handlar om enstaka, kortare insatser. 

– Hos oss får mentorerna inte någon ersättning utan allting sker på ideell basis. Vi brukar använda uttrycket det ”coachande mentorskapet” eftersom våra mentorer inte ska ge några raka råd eller fatta några direkta beslut, utan istället är målsättningen att bidra med kunskap och perspektiv genom att ställa frågor.

 

Helga Messel är inne på samma spår och pekar på att mentorskapet i hög grad handlar om att lyssna.

– Det är därför som psykologer och andra tränar sig på att inte identifiera sina egna problem och erfarenheter i vad klienten berättar. Man måste hålla distans och kan inte på en gång avbryta personen och sedan berätta en lång historia om sitt eget liv. Det är en viktig huvudregel, säger hon och fortsätter:

– Inom konsultvärlden pratas det ibland om Sokrates förlossningskonst, det vill säga att ställa frågor för att få personen att själv tänka efter. Sokrates, den gamle greken, sade att frågan är nyckeln till ny kunskap.

Helga Messel Foto: Louise Bilgert

Enligt Helga Messel är ett alternativ för den som vill coach eller mentor att leta upp och gå en utbildning. En annan väg framåt är att förkovra sig genom att läsa böcker i ämnet. Den som fortfarande jobbar kan lyfta ärendet på sin nuvarande arbetsplats för att där bli mentor till yngre eller nytillkomna anställda. 

– Det är ofta en jättetrevlig roll som bidrar till ett ömsesidigt lärande. Den yngre kan bidra med nya perspektiv och idéer medan den äldre kan få den yngre att bli varse alla osynliga snubbeltrådar i organisationen. Min erfarenhet är att mentorskap på arbetsplatsen kan vara belönande och en bra start.

 

Rachel Lahdo Ghareb säger att mentorskapet ofta blir lärorikt också för mentorn.

Som mentor ska man ge adepten sin fulla uppmärksamhet och se till adeptens behov – inte till sina egna. Men mentorskapet präglas ändå av ett givande och tagande, särskilt när mentorn och adepten har erfarenhet från olika branscher och därmed kan få tillgång till nya tankebanor och lösningar. 

Man kanske har god kunskap men tycker inte att den är speciellt märkvärdig. Hur ska man då tänka?

– Min bild är att de flesta kan och vet mer än vad de själva tror. Som mentor behöver man inte vara bättre än sin adept, men ofta har man helt andra erfarenheter som kan vara till nytta för adepten, såväl positiva som negativa. Det viktigaste är att man är lyhörd. Många av våra adepter är företagsledare och därmed rätt ensamma i sina roller. Då är det mycket värdefullt att ha någon extern att prata med. 

 

Helga Messel lyfter upp att mentorskapet kan bli ett sätt för människor att mötas över generationsgränserna.

– Det är en tragedi både för den enskilde och för samhällsekonomin att personer som är 45 år ses som för gamla för att få ett jobb, i synnerhet när pensionsåldern höjs. Vårt samhälle saknar respekt för äldre människors erfarenheter och kompetens, trots att de i samtal med yngre skulle kunna hjälpa dem att reflektera över sig själva, sin situation och sin framtid, säger Helga Messel.

 

Klicka här för att läsa mer om Helga Messel.

Rachel Lahdo Ghareb