Aspekt

Arbetsmiljö

”Demokratin måste återvinnas på nytt av varje generation”

Publicerad

Den svenska demokratin jubilerar, vilket bland annat uppmärksammas av kommittén ”Demokratin 100 år” genom en rad aktiviteter runt om i landet. I en intervju med Akavia Aspekt berättar kommitténs ordförande Peter Örn om Sveriges höga valdeltagande, riskerna med det vassa tonläget i debatten och tendensen till förytligande inom politiken.

Den svenska demokratin står sig stark – men måste ständigt värnas. Det hävdar Peter Örn, ordförande för kommittén ”Demokratin 100 år” som har tillsatts av den S-ledda regeringen för att planera och genomföra insatser för en stark demokrati. Bakgrunden till initiativet är – som namnet antyder – att det nu har passerat hundra år sedan både kvinnor och män fick rösta i ett riksdagsval, vilket inträffade under andrakammarvalet i september 1921. 

 Ett stort hot mot demokratin är att vi betraktar den som självklar. Det finns exempel på länder även i Europa som går i en antidemokratisk riktning och som visar hur snabbt det kan gå åt fel håll, säger Peter Örn.

Kommittén har till uppgift att mellan åren 2018 och 2021 arbeta för att öka kunskapen om och engagemanget för den svenska demokratin – och detta i samarbete med en mängd olika aktörer. De har bland annat introducerat en Demokratistuga som nu turnerar runt i landet för att sprida information om demokratins historia, samtid och framtid. Kommittén har också tagit fram en demokratideklaration som vänder sig till olika aktörer inom till exempel fackföreningsrörelsen, civilsamhället, näringslivet, myndighetsväsendet och universitetsvärlden. De som undertecknar deklarationen åtar sig att genomföra olika insatser för demokratin – i skrivande stund är det 253 aktörer som har ställt sig bakom den.

– Det handlar om ett väldigt brett register av aktiviteter – allt från kommunikativa insatser inom olika organisationer till projekt för stärkt demokrati på kommunnivå. När vi hade kommit till halvtid såg vi att det hade genomförts över tusen olika insatser som hade berört över 600 000 personer, säger Peter Örn.

Peter Örn Foto: Kristian Pohl

På uppdrag av kommittén har Novus utfört en undersökning om allmänhetens kunskap om demokratin och olika aspekter av den. Av svaren framgick att 75-80 procent besitter hög kunskap om det demokratiska systemet, valets roll, vikten av ett oberoende rättsväsende, och så vidare. Peter Örn understryker dock att det rör sig om en liten undersökning.

– Men den gav ändå ett relativt högt gensvar vad gäller kunskapen. Och den berättar samtidigt att kunskapen om demokratin kan spridas ytterligare, säger Peter Örn.

Ett annat bevis på att den svenska demokratin står sig stark är enligt Peter Örn att Sverige har ett högt valdeltagande, inte minst i internationell jämförelse. I senaste riksdagsvalet medverkade 87,2 procent av dem som fick rösta, vilket är den högsta noteringen sedan 1985. Han tillägger dock att det ännu finns många människor som befinner sig i ett ”demokratiskt utanförskap” och som har lägre kännedom om och tilltro till demokratin. 

– Man ser detta på skillnaderna i valdeltagandet mellan olika valdistrikt. I senaste valet hade vissa över 90 procent, andra var nere på cirka 50 procent. Då handlar det om områden där många har invandrarbakgrund och lever i vad vi kan kalla fattigdom.

Som ett gott exempel nämner Peter Örn Göteborgs stads insatser för att öka valdeltagandet under förra valet. Detta genom att bland annat informera om valet på olika språk. 

– Det lyckades. De höjde valdeltagandet i flera valdistrikt med ungefär tio procentenheter, vilket visar att det lönar sig att arbeta aktivt för ett större demokratiskt engagemang, säger han. 

I kommitténs Novus-undersökning framkommer också att fyra av tio deltagare tycker att det är svårt att förstå sig på politiken generellt. Kan då detta tolkas som ett slags hot mot demokratin? Peter Örn lyfter fram två aspekter i sammanhanget. För det första anser han att för mycket uppmärksamhet läggs på det politiska maktspelet istället för på sakfrågor. 

– Risken är att politiken förytligas och det kan vara ett hot mot demokratin eftersom människor då känner sig främmande inför politiken. Här har medierna en viktig roll som tyvärr ofta beskriver politiken som ett spel när det i själva verket handlar om människor som engagerar sig för att påverka samhällsutvecklingen. 

 Jag märker att många längtar efter att politiken ska handla mer om idéer och sakfrågor. De politiska partierna måste anstränga sig för att möta denna längtan och se upp för risken att förtydligas och förlora sin viktiga roll som sociala rörelser som fångar upp människors engagemang.

Den andra aspekten som han nämner är det stundtals bitska tonläget i debatten, vilket också hänger ihop med diskussionen om och förekomsten av olika former av hat och hot. 

– Det är viktigt att de politiska företrädarna är varsamma med det politiska språket, tänker på hur de beskriver sina meningsmotståndare och inte uttrycker sig slarvigt. Man måste kunna debattera utan att se varandra som fiender. I grunden förenas de ändå i övertygelsen om att demokratin är viktig, säger han och fortsätter:

– Förgiftningen av det politiska samtalet ökar risken för att människor inte vågar agera: politiker lämnar sina förtroendeuppdrag i förtid, journalister vågar inte rapportera, åklagare slutar, poliser lämnar yrket. Detta hot mot demokratin är någonting som vi måste vara medvetna om.

I samband med att Peter Örn besökte Studio Akavia undertecknades demokratideklarationen av Akavias ordförande Lee Wermelin. På frågan om vad fackföreningsrörelsen kan göra för att värna demokratin, svarar Peter Örn:

– Fackföreningarna är en del av demokratins infrastruktur och har framförallt en viktig roll för att balansera arbetsgivarens makt och ta tillvara arbetstagarens rättigheter. Jag tror att det var den tidigare Volvochefen Pehr G. Gyllenhammar som en gång sade att ”jag har mycket makt som vd och därför behövs fackföreningar”. Jag tyckte att det var bra att han trädde fram och uttryckte sig så. Jag har själv varit vd och vet att man kan drabbas av maktfullkomlighet även om man har de bästa intentioner. Arbetsgivarens makt måste balanseras av de fackliga organisationerna på samma sätt som politikernas makt balanseras av oberoende medier och rättsväsende, säger han. 

Kommittén ska med sitt arbete bidra till att den svenska demokratin finns kvar i åtminstone ytterligare hundra år. Tror då Peter Örn att landet har en demokrati år 2121?

– Den svenska demokratin är stark men ändå bräcklig och måste därför försvaras. Jag brukar säga att de första hundra åren av demokrati har varit ett ständigt pågående försöksprojekt, och att demokratin måste återvinnas på nytt av varje generation. Jag märker på de yngre människor som jag möter att det finns ett stort engagemang för samhällsfrågor. Därför vågar jag tro på att demokratin finns i minst hundra år till. 

Läs mer om kommittén ”Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati”.