Aspekt

Arbetsmiljö

Den viktiga återhämtningen

Publicerad

Många åtgärder som ska förebygga stressrelaterade problem handlar om att hitta sätt att reducera eller undvika det som orsakar stressreaktionerna. Men stress är en del av våra liv, och det är minst lika viktigt att kunna återhämta sig – och att göra det regelbundet.

Ett relativt vanligt sätt att hantera en stressig vardag är att acceptera situationen och köra på, eftersom det antagligen finns en hägrande semester eller ledighet med gott om tid för återhämtning. Men det kan vara ett problematiskt sätt, menar psykologen och stressforskaren Niclas Almén från Mittuniversitetet. Han förordar istället att vi ser på återhämtningsbehovet som på vårt behov av mat: vi behöver lite grann flera gånger om dagen – vi kan inte svälta i väntan på att få en hel buffé om en månad.

– Det kanske kan vara lätt att lura sig och tro att det fungerar som när vi springer: efter en riktigt krävande löprunda så är kroppen bra på att sätta in rejält med återhämtning. Men så är det alltså inte med den typ av stress vi vanligtvis utsätts för, nedvarvningen kommer ofta inte automatiskt och risken är att vi är stressade hela tiden. En lösning är att aktivt se till att mikroåterhämta oss, säger han.

Det finns mycket stressforskning som handlar om stressreduktion, men oerhört mycket mindre om återhämtning, konstaterar han.

Jag tycker att det är bra att försöka hitta sätt att reducera stress, men samtidigt är det viktigt att också normalisera stress. Att acceptera att det är en del av våra liv. Den finns där, och många av oss behöver bli bättre på att hantera den. Stressundvikande beteende fungerar ofta dåligt och har samband med sämre välmående.

 

För stress i sig är ju inte hälsovådlig, utan en naturlig mänsklig funktion för att kunna hantera oro eller faror. Det är den långvariga stressen som aldrig upphör som är skadlig. Den som aldrig avbryts för återhämtning.

– Min riktlinje är att man ska få till fem kvalitativa återhämtningsförsök per dag, väl utspridda under dagen. Det innebär i praktiken ett eller två försök under förmiddag, eftermiddag respektive kväll.

Niclas Almén Foto Eva Lindblad

Antalet återhämtningsförsök – med tonvikt på försök, så att det inte ska kännas misslyckat om det inte fungerar – är inte vetenskapligt belagt, konstaterar han, utan ska mer ses som grunden i ett arbetssätt.

– Vad som är en passande återhämtningsmetod varierar mycket, dels mellan individer men även beroende på vad det är för aktivitet vi ska återhämta oss från. Den som sprungit det där långa loppet återhämtar sig kanske bäst liggandes i soffan, men den som suttit och arbetat intensivt vid datorn kommer istället förmodligen ha större nytta av någon form av fysisk aktivitet.

Musik är dock något som kan fungera som återhämtningsmetod för många människor, förutom många som blivit ljudkänsliga av långvarig stress. Det finns enligt Niclas Almén studier som visar att musiken i sig kan göra att blodtrycket går ner.  

– Att vistas ute i naturen är något annat som brukar lyftas fram som bra för återhämtningen. Det hänger till stor del ihop med själva miljöombytet, att naturen är något som vi förknippar med kravlöshet.

Det där med miljöombyte har blivit en viktig aspekt nu när så många har börjat arbeta hemifrån, menar han.

– Om den största belastningen är arbetsrelaterad, då finns det en risk med att hemmiljön gradvis börjar associeras till krav och prestation. Med hemmet och arbetsplatsen åtskilda går det lättare att låta den ena vara en plats för återhämtning.

Han tycker också att det krävs en del nytänkande kring hur dagens arbetsplatser är utformade. 

– Det finns ett stort behov av att underlätta medarbetarnas återhämtning, men det behovet är ofta förbisett. Jag menar, den som sitter framför datorn hela dagarna kanske inte får de bästa förutsättningarna till återhämtning genom de traditionella fikarasterna – det kanske är ett pingisbord som skulle behövas på kontoret istället. Nu satsar Niclas Almén på att hjälpa företag att skapa förutsättningar för mer effektiv återhämtning hos medarbetare.

Samtidigt är det viktigt, understryker han på nytt, att inte sätta upp total stressreduktion som mål. 

– Man får se till att återhämtning inte blandas ihop med undvikande, det vill säga att man försöker att aldrig bli stressbelastad. För belastning är ett lika naturligt inslag i vardagen som återhämtning. Det gäller bara att ha balans mellan dem.