Aspekt

Arbetsmiljö

Distansarbetet: ”Nu tävlar man inte längre bara med lokala förmågor”

Publicerad

En ny rapport från Akavia visar att distansarbetet har lett till minskad stress, bättre möjligheter till återhämtning och bättre balans i tillvaron. Men hur påverkas rekryteringen av distansarbetet – kan arbetssättet rentav leda till tuffare konkurrens bland kandidaterna till följd av ökad rekryteringsbas? Akavia Aspekt har ställt frågan till några experter.

Coronapandemin bidrog till ett utbrett distansarbete som många hävdar har blivit det nya normaltillståndet i arbetslivet. En undersökning från bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad visar att närmare två av tre svenskar har trivts bra eller mycket bra med att distansjobba. I samma rapport uppgav ungefär hälften av de totalt tusen deltagarna att de anser att det är viktigt att arbetsplatser fortsätter att erbjuda möjlighet till distansarbete. Nästan en fjärdedel svarade att de skulle tacka nej till jobb där distansarbete inte är möjligt. 

Kristin Olofsson–  Mina kollegor och jag tycker att det är väntade siffror. Tidigare var det inte så många som alls tänkte på att det gick att jobba på distans, men nu har de allra flesta fått ett annat perspektiv på och upptäckt fördelarna med distansarbete, säger Kristin Olofsson, rekryteringsspecialist på Randstad, till Akavia Aspekt.

Många hävdar att de blir mer effektiva och mindre stressade av att arbeta hemifrån eller på distans, bland annat för att de slipper resvägen till och från jobbet, berättar hon. Och även för arbetsgivaren finns fördelar i form av en betydligt större rekryteringsbas.

Kandidater kan söka jobb på andra orter och arbetsgivarna kan få tillgång till arbetskraft över hela Sverige, Norden eller till och med Europa eftersom vi har samma tidszon. Det är hög efterfrågan på specialistkompetens i olika branscher och distansarbetet kan underlätta rekryteringen av den, säger Kristin Olofsson.

Lena Bjurner, generalsekreterare för Sveriges HR-förening, är inte heller överraskad av resultatet i Randstads undersökning. Hon tror att distansarbetet har kommit för att stanna.

Lena Bjurner –  I alla fall pekar all data åt det hållet. Till exempel är möjligheten till distansarbete och flexibilitet numera en av de första frågorna som kandidaterna ställer i samband med rekryteringsprocesser. Många undersökningar visar tydligt att det stora flertalet vill jobba på distans, varav de allra flesta på deltid, säger hon.

De organisationer som i denna fråga väljer att lyssna aktivt på både befintliga och potentiella medarbetare kommer att ha enklare att attrahera arbetskraft, menar Lena Bjurner.

–  Visst kommer det att finnas en del som kör ”vi är på kontoret fem dagar i veckan”-konceptet men det är betydligt färre än före pandemin. Sedan handlar det inte alltid om vilja utan också om att olika organisationer har olika förutsättningar. Det är dock tydligt att flexibilitet står högt på medarbetarnas önskelista och för att vara en attraktiv arbetsgivare behöver man därför erbjuda detta utifrån sina förutsättningar.

Också Lena Bjurner är inne på att en arbetsmarknad präglad av distansarbete ökar rekryteringsbasen. På frågan om detta då kan öka konkurrensen bland arbetstagarna som nu måste tampas med kandidater från andra orter eller till och med länder, svarar hon:

–  Absolut, det kan bli en konsekvens. Den stora trenden är dock att det är arbetstagarens marknad, bland annat beroende på att konkurrensen om vissa kompetenser är stenhård och på att vi blir färre i arbetsför ålder, säger hon.

Kristin Olofsson på Randstad följer utvecklingen på nära håll. Hon berättar att många kandidater numera kontaktar henne om tjänster i Stockholm eller andra större städer trots att de är bosatta på andra orter. Hon har också noterat en ökad vilja hos arbetsgivare att anställa arbetskraft som finns på annat håll, inte bara i Sverige utan också i Europa.

Många, både arbetstagare och arbetsgivare, har en annan infallsvinkel än tidigare eftersom de har märkt hur smidigt distansarbetet har funkat, säger hon.

Tror du att konkurrensen kan öka bland kandidaterna?

–  Jag tror att båda delarna kan stämma. När rekryteringsbasen ökar kan man söka jobb på andra orter och i andra länder men då tävlar man inte längre bara med lokala förmågor. Jag tycker dock inte att man ska se denna utveckling som sin fiende eftersom en kombination mellan distans- och kontorsarbete är här för att stanna. 

Är det några särskilda jobb som kan bli mer konkurrensutsatta än andra?

–  Generellt är det de jobb som har varit mest konkurrensutsatta tidigare som blir ännu mer konkurrensutsatta nu. Framförallt är det specialistroller som man vänder sig utomlands för att hitta, säger Kristin Olofsson.

I den nya rapporten ”Hybridarbete – stress, återhämtning och balans” har Akavia tittat närmare på hur fackförbundets medlemmar har påverkats av distansarbetet. Av undersökningen framgår att de medlemmar som arbetade hemifrån helt eller delvis under pandemin har känt sig mindre stressade och haft bättre möjligheter till återhämtning. De uppger också att de har fått bättre balans mellan arbetsliv och privatliv än före pandemin. 

–  Det är en fantastisk utveckling och förmodligen det enda positiva som pandemin har fört med sig. Distansarbete är en viktig del av ett modernt framtida arbetsliv, men vi måste också vara lyhörda för både fördelar och risker. Distansarbetet är ett storskaligt experiment som vi mer eller mindre kastades in i och som än så länge bara har pågått under två år, säger Lee Wermelin, ordförande för fackförbundet Akavia. 

Fackförbundet Akavia har tidigare pekat på att distansarbetet riskerar att bli en kvinnofälla. Rapporter visar att kvinnor i högre utsträckning än män vill och är nöjda med att arbeta hemifrån, bland annat för att det skapar bättre balans i livet, berättar Lee Wermelin.

–  Det finns aspekter av distansarbetet som reducerar vardagspusslandet, framförallt för barnfamiljer. Det är självfallet önskvärt, men samtidigt är risken att kvinnor föredrar att jobba hemma för att de då hinner göra mer i hushållet, säger hon.

Ett annat frågetecken är hur distansarbete kan komma att påverka lönesättningen.

–  Prestation kan mätas på olika sätt, men om man syns, hörs och engagerar sig på kontoret kan det påverka löneutvecklingen positivt. Och om det då framförallt är kvinnor som arbetar hemifrån kan de få en sämre löneutveckling än män, säger hon.

Lee Wermelin hoppas på att såväl forskningen som medierna följer frågan noggrant. 

–  Det kan vara så att fördelarna överväger nackdelarna men det är mycket som vi inte vet ännu om denna sturska tvååring. En stor del av arbetslivet handlar om att träffas, samspela och skapa tillsammans. Vi har därför ännu inte sett de långsiktiga effekterna på ledarskap, innovation, hälsa och samarbete. Vi vet heller inte riktigt hur introduktionen av nya och yngre medarbetare påverkas av distansarbetet. Det är sannolikt svårare att komma in på en arbetsplats om alla jobbar hemma. 

På frågan om konkurrensen kan komma att öka bland arbetstagarna, svarar Lee Wermelin:

–  Det är klart att det kan bli en effekt av distansarbetet eftersom vissa arbetsuppgifter kan utföras var som helst, även utomlands. Det är dock bara en gissning än så länge.

Precis som Lena Bjurner tror Lee Wermelin att det kommer att finnas olika former av distansarbete beroende på verksamhetens förutsättningar och medarbetarnas vilja.

–  Vi måste också vara ödmjuka inför att deltagarna i olika undersökningar anger hur de ser på distansarbetet just då. Om man är småbarnsföräldern kanske man föredrar att arbeta hemma medan man som mer junior eller senior föredrar kontoret. Utmaningen blir att få till individuella lösningar som är hållbara för organisationerna.