Aspekt

Arbetsmiljö

En av fyra medlemmar utsätts för hot eller trakasserier på jobbet

Publicerad

Var fjärde Akaviamedlem som arbetar inom vissa kommunala och statliga myndigheter har utsatts för hot, våld eller trakasserier på jobbet under de senaste två åren. Mest utsatta har anställda inom Kronofogden och Migrationsverket varit.
– Nu krävs det åtgärder, säger Akavias ordförande Lee Wermelin.

Dagligen utsätts anställda inom statliga myndigheter, kommuner och regioner runt om i Sverige för våld, trakasserier, skadegörelse, hot, mutförsök eller annan form av otillbörlig påverkan. Det kan röra sig om allt ifrån direkta mordhot till subtila påtryckningar. Hot och trakasserier är vanligast. Direkta mutförsök, skadegörelse och våld har hittills varit mer ovanligt.

– Hot och trakasserier innebär inte bara kränkningar av enskilda individer, vilket i sig är mycket allvarligt, utan det innebär också angrepp på rättssäkerheten. Det kan påverka beslut och leda till att förtroendet för myndigheter och förvaltningar minskar. I sin förlängning är de ett angrepp på demokratin, säger Lee Wermelin.

– Fortsätter den här utvecklingen kommer det dessutom att bli ännu svårare för många myndigheter att rekrytera och behålla kvalificerad personal.

I våras genomförde Akavia en enkätundersökning bland medlemmar som arbetar på ett antal utvalda statliga myndigheter, kommuner, regioner samt jurist- och advokatbyråer. 4 766 besvarade enkäten som bland annat visar följande:

  • Var fjärde svarande har under de senaste två åren utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot, mutförsök eller annan form av otillbörlig påverkan. Bland statligt anställda var det en tredjedel av de svarande som uppgav att de har utsatts.
  • Nästan var femte svarande känner sig otrygg i sin yrkesutövning på grund av risk för hot, våld eller trakasserier.
  • Ungefär var tredje anser att deras hälsa har påverkats av den händelse de utsatts för. Lika många uppger att privatlivet har påverkats.
  • Nästan fyra av tio har övervägt att byta arbete eller uppdrag på grund av händelsen och ungefär en lika stor andel att händelsen har påverkat yrkesutövningen.
  • De flesta incidenter sker på arbetet eller under tjänsteutövning på annan plats. De flesta har utsatts i samband med telefonsamtal eller vid en personlig kontakt. Relativt få uppger att trakasserierna har skett genom sociala medier eller andra digitala plattformar.
  • Det är få incidenter som polisanmäls.
  • Trots omfattande debatt i samhället och löften om åtgärder ligger den upplevda otryggheten bland myndighetsanställda på ungefär samma nivå som i tidigare undersökningar.

– Samtidigt som det länge har pratats om nolltolerans, känns det som om många arbetsplatser i praktiken accepterar och tolererar allt mer, säger Lee Wermelin.

Vad ska man göra?
– Förutom en del lagändringar behövs det ett brett arbete, både lokalt och centralt, där både fack och arbetsgivare är involverade. Ingen kan lösa detta själv. Jag vill också se att regeringen tillsätter en utredning som tar ett samlat grepp över hela frågan. Det går inte att jämföra att kasta sten mot en ambulans under utryckning med att säga något dumt i telefon, men båda är viktiga att får stopp på.

En del vittnar i Akavias undersökning om en konstant känsla av utsatthet och otrygghet, och en oro över att deras namn är synliga i ärenden där de har fattat beslut som är ingripande för den enskilde. Det är många som också uttrycker en oro över att det i dag är enkelt att på nätet hitta privata kontaktuppgifter till både dem själva och deras familjemedlemmar.

– Att skaffa och leva med skyddad identitet är ett stort steg att ta. Ett sätt att åtminstone begränsa affektbrotten kan vara att en del beslut skrivs under med beslutsfattarnas anställningsnummer. Den enskilda ska även i framtiden kunna ta reda på vilka personerna bakom besluten är – det är viktigt i en demokrati – men det får ta lite tid. Under den tiden har förhoppningsvis upprörda personer hunnit lugna ner sig. En viss tröghet vore bra, säger Lee Wermelin.

Företrädare för myndigheter och kommuner runt om i Sverige som Akavia Aspekt har talat med ger en mängd olika exempel på hur anställda utsätts för hot, trakasserier och olika former av otillbörliga påtryckningar.

– Det kan vara allt från mer eller mindre bagatellartade händelser till mycket allvarliga sådana. I många kommuner är de som arbetar inom socialtjänsten extra utsatta, säger Gunnar Sundqvist på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Hot och trakasserier riktas också mot tjänstemän som handlägger och fattar beslut i ärenden som gäller till exempel bygglov och alkoholtillstånd, men även mot personer som arbetar inom skolan, på bibliotek och i fritidsanläggningar.

– Länge hade vi ambitionen att ha ett öppet stadshus. I dag har vi låsta dörrar i princip överallt utom till foajén. Vi har också speciella besöksrum och arbetar på ett helt annat sätt än tidigare med att göra riskbedömningar inför besök som skulle kunna vara hotfulla. Det har även hänt att anställda på grund av hot har fått personlarm att ha med sig utanför arbetstid, säger Malin Fremling, HR-strateg vid Eslövs kommun.

Anmäls allt?
– Det är policyn, och är viktigt för att vi ska bli bättre på att analysera och förebygga risker, men jag tror att det finns en underrapportering. Det finns dessutom risk för att det sker en viss tillvänjning, att man börjar acceptera en del saker som inte är okej.

Flera av de intervjuade lyfter framför allt fram trakasserier som ett växande problem.

– En orsak kan vara teknikutvecklingen. Det är i dag billigt att ringa, skicka digitala massbrev och liknande. För 15–20 år sedan fick rättshaveristerna till exempel betala porto och posta de brev som de skickade, vilket förmodligen hade en viss återhållande effekt, säger Johanna Skinnari som är utredare på Brå.

– Andra förklaringar till ökningen kan vara ett hårdnande samhällsklimat och minskad respekt för myndighetspersoners status och roll.

I somras publicerade Göteborgs kommun en rapport där det bland annat berättas om hur kommunanställda som känner sig hotade eller trakasserade inte vågar polisanmäla av rädsla för repressalier från den kriminella världen. Av säkerhetsskäl tvingades medarbetare inom socialtjänsten, efter att ha fattat beslut om ett tvångsomhändertagande, bo på annan ort. Tjänstepersonen hade tidigare fått motta hot om att ”huset ska brinna” eller att barnen ska ”få besök” i skolan.

Enligt Lena Langlet på SKR har det blivit vanligare att anställda i kommuner utsätts för otillåten påverkan.

– Det gäller framför allt beslut som direkt påverkar medborgare och företag, till exempelvis socialbidrag, omhändertaganden av unga och alkoholtillstånd. Vi har inte gjort någon egen stor undersökning kring detta, men det är de signaler som vi får från kommunerna.

– Vi har nu tillsatt en utredning som ska försöka ta reda på hur vanligt det är och vilket stöd kommunerna behöver i det här arbetet. 

Fotnot: Akavia, och tidigare Jusek, har under lång tid undersökt förekomsten av hot, våld och trakasserier i den offentliga delen av rättsväsendet genom en omfattande medlemsenkät. Tidigare rapporter har redovisat resultat från Polismyndigheten, Åklagarmyndigheterna, Sveriges Domstolar, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern. I år har medlemsenkäten utökats till att även omfatta medlemmar i kommunal och regional sektor samt anställda på jurist- och advokatbyråer.