Aspekt

Arbetsmiljö

”Giggandet har fått en skjuts av pandemin

Publicerad

De digitala nomaderna och giggarna jobbade platsoberoende långt innan distansarbetet under pandemin hamnade på allas läppar. Emelie Fågelstedt, kommunikationskonsult och medgrundare av nätverket Svenska Nomader, berättar för Akavia Aspekt om för- och nackdelarna med giggandet och om sin syn på hur pandemin har förändrat arbetslivet.

Distansarbetet har fått ett rejält uppsving under coronapandemin och många experter bedömer att arbetssättet kommer att kvarstå även efter att restriktionerna har upphävts.

En som länge har arbetat på distans är Emelie Fågelstedt. Efter sin examen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet bestämde hon sig för att starta eget, lockad av möjligheten att kunna bestämma sina egna arbetstider och jobba mer platsoberoende.

Vid tidpunkten, 2010, hade uttrycket ”digitala nomader” ännu inte fått genomslag, varken internationellt eller i Sverige. Under 2014 flyttade hon tillsammans med sin man till Tokyo – och upptäckte där att det var gångbart att från andra sidan jorden arbeta som digital strateg och kommunikationskonsult åt svenska företag och organisationer. 

–  Då började fenomenet uppmärksammas mer av tidningar som Washington Post och Forbes, det vill säga att många väljer att bli digitala nomader och jobba platsoberoende enbart med hjälp av laptop och internetuppkoppling, säger hon.

Efter en vända i London startade hon under 2017 nätverket Svenska Nomader ihop med två andra frilansare: den digitala affärsutvecklaren Christoffer Persson och it-företagaren Yasmine Åkermark-Morrison.

Nätverket ska vara en samlingsplats som tillhandahåller både information och inspiration för giggare och digitala nomader, alltså personer som arbetar på konsult/frilansbasis och mer platsoberoende istället för att ha en traditionell anställning. Vid tidpunkten fanns ingen sådan svensk plattform och grundarna såg därmed en lucka att fylla.

Idag har totalt 11 000 medlemmar anslutit sig till nätverket. Enligt Emelie Fågelstedt rör det sig om ett brett spektrum av yrkeskategorier – framförallt kommunikatörer, it-konsulter, webbutvecklare och grafiska designers men också jurister, ekonomer, läkare och lärare.

–  Vi vill vara en kunskapsbank för dem som väljer att leva på det här sättet, oavsett om de reser runt jorden och besöker stora hubbar för digitala nomader i Indonesien, Colombia eller Thailand, eller om de arbetar på distans från mindre orter i Sverige.

Emelie Fågelstedt

Emelie Fågelstedt, som nu bor i Stockholm, ser flera fördelar med att vara en digital nomad. 

– Den främsta är att man får större möjlighet att planera jobbet efter livet istället för tvärtom. Om man jobbar på distans kan man till exempel spara tid genom att slippa pendla. Studier visar också att många blir mer produktiva när de får bestämma över sina egna arbetsdagar. Själv ägnar jag vissa dagar åt fokuserad produktion medan jag under andra dagar nätverkar och träffar kunder, säger hon och fortsätter:

–  Möjligheten att resa och arbeta mer platsoberoende gör också att man får andra perspektiv. För mig som kommunikatör har det varit en stor fördel i mina leveranser.

Tillvaron som giggare eller digital nomad har också sina baksidor. I rapporten Det svenska giglivet 2021, gjord av Svenska Nomader och gigplattformen Gigstr, svarar hälften av de tillfrågade giggarna att den största svårigheten är att överhuvudtaget hitta uppdrag. 

–  Det är en utmaning, i synnerhet om man är ny och inte har hunnit bygga upp ett starkt nätverk där man kan få uppdrag via referenser och rekommendationer. Konkurrensen är hög och för många är det svårt att få sitt första uppdrag.

Ett annat bryderi med tillvaron som giggare är att gränsen mellan arbete och fritid kan suddas ut, någonting som har varit på tapeten i och med distansjobbandet under pandemin. 

–  En annan faktor är ensamhet eftersom man inte har det sociala sammanhang som man får på en arbetsplats. Därför uppmuntrar vi frilansare att söka sig till coworkingkontor och andra nätverk, och även uppdragsgivare som anlitar frilansare att inkludera dem mer i sociala sammanhang, säger Emelie Fågelstedt.

Under pandemin har arbetslivet i mångt och mycket vänts upp och ned. Emelie Fågelstedt är en av dem som spår att distansarbete kommer att bli mer vanligt även efter restriktionerna. 

– Nu har vi sett att många kan sköta sina jobb på distans – varför skulle det inte gå efter pandemin, särskilt om man befinner sig inom samma tidszon? En risk är att arbets- och uppdragsgivare drar tillbaka distansarbetet för snabbt. Många som nu har börjat värdesätta mer flexibilitet kan då välja att söka sig någon annanstans. Det vi ser är att många har börjat planera för en annan livsstil framöver, exempelvis att man i perioder jobbar från utlandet eller från mindre orter i Sverige, säger hon.

Det är svårt att få klarhet i hur många som idag är giggare. Siffror pekar på allt mellan fyra och tjugo procent av den arbetande befolkningen beroende på vilka definitioner som används. Emelie Fågelstedt gör bedömningen att antalet giggare kommer att öka framöver.

Giggandet har fått en skjuts av pandemin. Det kan bero på att många nu har fått uppleva distansarbete och inte tycker att det är värt att vara hos en arbetsgivare som inte tillåter det. Sedan är det många som också har startat eget på grund av osäkerhet på arbetsmarknaden där många företag väljer att inte anställa, säger hon.

Mikael Andersson, förhandlingschef på Akavia, berättar att fackförbundet inte har någon officiell uppfattning om vare sig giggare eller digitala nomader.

–  Det handlar om ett individuellt vägval som bygger på att man uppskattar friheten och flexibiliteten. För oss är det viktiga att upplysa medlemmarna om olika konsekvenser och frågeställningar som är kopplade till att jobba som frilansare, giggare eller egenföretagare, säger han och fortsätter:

–  Det kan ofta handla om trygghetsfrågor: vad händer om man blir sjuk eller skadar sig? Det kan också handla om vikten av avsättningar till pensionen, vilket för många yngre inte är en jättestor fråga nu men som kan få stora konsekvenser i längden.

Hans rekommendation till blivande giggare och digitala nomader är att försöka samla så mycket ”tråkig” information som möjligt om skatter, pension, försäkring och liknande.

–  Sedan är det givetvis bra att ha en rimlig affärsplan och förväntansbild över intäkterna. Annars kan det till exempel vara svårt att få bostadslån, säger han.

Mikael Andersson berättar att fackförbundet erbjuder vägledande information till exempel om val av företagsform, hur uppdragsavtal kan upprättas och hur man kan pensionsspara. 

–  Vi får redan nu flera medlemsfrågor som rör egenföretagare och gigekonomi. Vi ser även att möjligheten till distansarbete efter pandemin har blivit en väldigt stor fråga för våra medlemmar. Det ska bli intressant att se vad som händer längre fram när fler kanske kan fortsätta jobba på distans och ha mer flexibilitet men inom ramen för en vanlig anställning. Då kanske incitamenten minskar för att vara giggare, säger han.

Emelie Fågelstedt är tämligen säker på sin sak – hon kommer inte att välja en anställning. Hon har nu jobbat som konsult på distans i över elva år och tycker att fördelarna överväger nackdelarna. Genom att arbeta på distans får hon mer tid över till sin familj och som giggare har hon ett nätverk och en mångfald av uppdrag som ger henne trygghet, berättar hon.

–  Om man som giggare förlorar ett uppdrag har man ofta flera andra, men om man förlorar sin anställning står man ofta utan någonting alls. Visst kan gigekonomin vara osäker men för vissa kan den innebära en större trygghet jämfört med en anställning.

Hur tror du att ett utbrett distansarbete på sikt kan komma att påverka giggarna: till exempel att arbetsgivare drar ned på frilansinköp ifall de anställda ändå jobbar på distans?
–  Jag tror att distansarbetet innebär ännu större möjlighet för giggare över hela landet. Nu har man som arbetsgivare möjlighet att anlita kompetens oberoende av geografisk ort, vilket kan innebära en ny möjlighet för de bosatta utanför storstadsregionerna. Jag tror också att arbetsgivare kommer vara mer villiga att våga testa på samarbeten med giggare som de inte har träffat fysiskt, eftersom många nu har vant sig vid mer digitala och hybrida arbetssätt, säger Emelie Fågelstedt. 

Mikael Andersson.