Jag glömde, är en förklaring man hör emellanåt. Det kan vara en ursäkt för att man inte gjort något man inte ville göra eller inte tycker är viktigt. Men även personer som verkligen föresatt sig att göra något, glömmer. Det menar i alla fall den amerikanska beteendevetaren och författaren Katy Milkman, i sin bok How to Change: The Science of Getting from Where You Are to Where You Want to Be.

Som exempel pekar hon på det amerikanska valdeltagandet. En undersökning bland amerikanska registrerade väljare visar att hälften av dem som sa att de skulle rösta, ändå inte gjorde det. De flesta skyllde på glömska. Några av deltagarna i undersökningen fick en följdfråga: var någonstans ska du rösta? Bland dem var valdeltagandet nio procent högre. Varför blev det så?

- När du har bestämt dig för att göra något ökar du dina chanser att faktiskt genomföra det om du planerar genomförandet i detalj, säger Katy Milkman i en artikel i Fast Company.

Att veta var man ska rösta är ett steg närmare att faktiskt göra det. Ju mer detaljerad planering, desto större engagemang. Det i sin tur gör det svårare att backa ur eller glömma bort det du bestämt dig för att göra. Jämför ”jag måste börja träna igen” med ”imorgon klockan fyra ska jag cykla från jobbet till gymmet, köra spinning i en timme och sen cykla hem.”

Påminnelser hjälper - om de kommer i rätt tid

Ett annat sätt att komma ihåg saker är genom påminnelser. Man kan till exempel koppla händelser vill varandra: nästa gång jag får löneökning ska jag ser över mitt pensionssparande. Forskning som Katy Milkman hänvisar till, visar att påminnelser som kommer för tidigt har lika liten effekt som uteblivna påminnelser.

- Påminnelser fungerar mycket bättre om man kan agera direkt när man får dem. Tekniska hjälpmedel är bra, men inte om du får påminnelsen i så god tid att du hinner glömma bort den innan det är dags, säger Katy Milkman.

Kartläggning: Har du rätt lön?

Allt om din lön 2021!

Kvinnliga akademiker tjänar i genomsnitt betydligt mindre än sina manliga kollegor. Under ett helt arbetsliv kan det handla om flera miljoner kronor i lägre lön. I många akademiker­yrken planar lönerna ut strax efter 50 års ålder. Bland ekonomerna minskar de till och med.

Aka­demikerlönerna varierar stort mellan olika delar av Sverige. Högst är de i Stockholm. Sex av tio upplever att lönen sätts ensidigt, utan förhandlingsmöjlighet. Det framgår av den löneenkät som Akavia genomfört bland medlemmarna. Akavia Aspekts lönekartläggning publicerades i maj 2021.

Miljoner i löneskillnad beroende på kön hos akademiker

Coronaeffekt på lönerna 2021

DO vill ta fler fall av lönediskriminering till domstol

Lönekurvan planar ut strax efter 50

Kräv ökad transparens kring hur lönesättningen går till

Tre av fem medlemmar kan inte påverka sin lön