Akavia Aspekt

Hållbarhet är framtidens kompetens – för alla

Publicerad

Kravet på att ta in olika hållbarhetaspekter i verksamheten ökar inom alla branscher. Därför blir det allt viktigare att skaffa sig hållbarhetskompetens – oavsett yrkesroll.

Du som är intresserad av att skaffa dig ett försprång framför andra kandidater till en tjänst kan satsa på att öka din hållbarhetskompetens. Och det gäller för de flesta tjänster framöver, inte enbart de som är uttalat inriktade på hållbarhetsarbete. Det konstaterar Victoria Hellsten, områdeschef på Sustainergies.

– Än så länge är det ofta en tydlig konkurrensfördel att visa att man kan bidra med ett hållbarhetsperspektiv till verksamheten. Men visst, så småningom kommer det att ändras, och bli mer av ett hygienkrav, säger hon.

Sustainergies är en ideell organisation som arbetar med att skapa möjligheter för universitets- och högskolestudenter runt om i Sverige att skaffa sig erfarenhet från hur man jobbar med hållbarhetsfrågor i praktiken. Intresset för verksamheten ökar snabbt, både från studenter och företag, konstaterar Victoria Hellsten.

Hon menar att hållbarhetsperspektivet kommer att vara något som finns med i alla beslut, stora som små, på motsvarande sätt som jämställdhet och inkludering redan gör i de företag som har ett medvetet arbetssätt. Du behöver alltså inte ha en titel där "hållbarhet" ingår för att kunna driva dessa frågor. Även som till exempel jurist eller ekonom har du också en mycket betydelsefull roll, och det är det smart att börja bygga de förmågor som lär behövas för att lyckas jobba med dessa komplexa samhällsutmaningar, konstaterar Victoria Hellsten.

Vissa kanske förknippar hållbarhet med att kunna skriva en hållbarhetsrapport eller att beräkna koldioxidutsläpp. Men det är för de allra flesta inte det viktigaste. På Sustainergies har vi formulerat fem kärnförmågor, utifrån våra erfarenheter med att jobba i gränslandet mellan unga talanger och modiga företag.

En av dessa förmågor handlar om att kunna ha ett globalt och systemövergripande tankesätt.

Det innebär att kunna förstå helheten och hur system hänger ihop, med all den komplexitet det innebär. Gör du någon förändring så får det alltid konsekvenser i andra delar av systemet, eller till och med i andra system. Det går aldrig att förvänta sig svarta eller vita sanningar, utan det handlar hela tiden om avvägningar för att hitta den bästa nettoeffekten.

Dessutom behövs en mycket god förmåga att kunna samverka över gränser på ett lösningsorienterat sätt; hållbarhet är en lagsport, menar Victoria Hellsten.

– Det gäller att ha ett kollaborativt arbetssätt, något som går bortom traditionellt samarbete. I vissa lägen kan det gå ut på att lösa problem som vi idag inte ens kan identifiera. Då gäller det att bland annat att vara vass på att engagera andra, ställa frågor och lyssna.

Här kommer också förmågan att ha nyfikenhet och kritiskt tänkande in i bilden, som ett sätt att hitta lösningar på komplexa utmaningar.

Hur ska man då gå tillväga för att öka sin hållbarhetskompetens?

– Jag tror att många kan ha stor nytta av att söka sig till nätverk som engagerar sig i frågor som man själv brinner lite extra för, till exempel Sustainergies för studenter och YSP  för yrkesverksamma. Där kan man förhoppningsvis både bli utmanad själv och kunna bidra med egna idéer. För ren sakkompetens finns det annars ett växande utbud med kurser, både fysiskt och online. Det kan också vara så enkelt som att varje vecka lyssna på ett hållbarhetsföredrag på Youtube för att successivt fylla på med nya tankar.