Regeringens ambition är att hela Sverige ska ha tillgång till bredband. Därför ger man nu Post och telestyrelsen i uppdrag att fördela resurserna som tidigare öronmärks för bredbandsutbyggnad på ett sätt som gynnar i glesbygden och andra områden med låg bredbandstäckning.

– Bredbandsutbyggnaden är en jämlikhetsfråga. Vi är idag alltmer beroende av stabil, snabb och tillgänglig uppkoppling oavsett var i landet man bor. Regeringen snabbar nu därför på bredbandsutbyggnaden och jag är glad att vi nu kan gå fram med fler åtgärder som förbättrar uppkopplingen i landet, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.

Regeringen har också beslutat om en proposition som innebär att kommunala stadsnät kan bygga ut sitt bredbandsnät till områden utanför den egna kommunen för att nå kunder som annars hade riskerat att inte kunna nås.

Det innebär att man i så fall tillåter undantag från lokaliseringsprincipen, som innebär att en kommuns åtgärd måste vara knuten till en kommuns eget område eller dess medlemmar för att vara tillåten.

Tidigare i år meddelade regeringen att man anslagit tre miljarder kronor till bredbandsutbyggnad mellan 2023 och 2027.

Frågan är dock om hur långt det räcker. I en debattartikel i Dagens samhälle från i höstas skrev fyra regionråd från norra Sverige att beräkningarna inte håller. Enligt siffror de hänvisar till fattas det mer än 22 miljarder kronor för att nå bredbandsmålet, och det förutsätter stora investeringar från privata aktörer. Då skulle målet kunna vara nått om 13 år. Utan dessa privata investeringar räknar debattörerna med att målen kan nås tidigast om 40 år.

Vem som räknat rätt får framtiden utvisa.