Aspekt

Arbetsmiljö

”Många monotona arbetsmoment riskerar att ersättas av AI-robotar”

Publicerad

Ett ständigt och livslångt lärande blir en nödvändighet på en arbetsmarknad som snabbt förändras av teknikutveckling, artificiell intelligens och robotisering. Det berättar trendanalytikern och kulturantropologen Anna Starrin, även kallad Robot-Anna, i en intervju med Akavia Aspekt.

Vilken är den främsta digitaliseringstrenden idag?

– En viktig trend är sakernas internet, eller internet of things. Allt, och jag menar precis allt, kopplas nu upp i en rasande takt: lampor, gardiner, bilar, duschar. När vi använder alla dessa uppkopplade produkter genereras också en stor mängd information, vilket för oss in på en annan trend: big data. Företag har möjlighet att på ett ansvarsfullt sätt använda och analysera denna data med hjälp av AI-verktyg för att förutspå framtiden, till exempel när vattenledningen kommer att springa läck eller när sjukhuset riskerar att bli extra belastat.

 

Du fokuserar mycket på hållbar utveckling. Varför då, och hur hänger det ihop med digitaliseringen?

 Hållbar utveckling både ekonomiskt och miljömässigt är kanske den viktigaste trenden vid sidan av teknikutvecklingen. Studier visar att värderingsdrivna och ansvarstagande företag är mer lyckosamma. De attraherar fler kunder, partners och även framtidens talanger. Innovation och digitalisering är två viktiga förutsättningar och genvägar till hållbar utveckling. Det är en nyckel till att skapa mer hållbara städer och samhällen. Genom innovationer och digitalisering kan servicen förbättras – med allt från smartare transporter till bättre sjukvård. 

 

Det pratas mycket om artificiell intelligens och robotisering – hur ser du på detta?

– Det beror för det första på vad man menar med intelligens. Den AI som har kommit fram hittills har i ärlighetens namn inte haft någon ”intelligent intelligens”, det vill säga den är inte särskilt smart och befinner sig långt efter den mänskliga hjärnan. Däremot finns det AI-robotar som är mycket duktiga på att agera inom begränsade och specifika utrymmen och uppgifter, exempelvis inom logistik, industri och transport. Nu går AI-utvecklingen dock fort och vi ser allt mer intelligenta system.

 

Hur skulle du säga att digitaliseringen påverkar vår syn på karriär och lärande?

– Jag tror att digitaliseringen påverkar alla yrkeskategorier på ett eller annat sätt. Framförallt blir det ständiga och livslånga lärandet aktuellt och viktigt eftersom teknikutvecklingen går så pass snabbt, vilket också betyder att förutsättningarna hela tiden förändras. Det innebär att den utbildning som man skaffade sig i mitten på 20-årsåldern sannolikt inte kommer att vara relevant under ett helt yrkesliv. Man måste istället betrakta sig själv som en ständig betaversion för att vara ”anställningsbar”, även om jag inte gillar det ordet.

 

Det har tidigare hävdats, bland annat i denna framtidsrapport, att många arbetsuppgifter kommer att försvinna på grund av automatiseringen. Hur är din syn på den saken?

– Jag är inte en av dem som tror att robotar kommer att ta över precis varje arbetsplats och exakt vilka arbetsuppgifter som kommer att försvinna är svårt att exakt säga i dagsläget. Men det är klart att många enklare, monotona och rutinartade arbetsmoment riskerar att ersättas av AI-robotar. Detta kan även gälla komplicerade arbetsuppgifter som kräver högre precision, exempelvis operationer eller extrema beräkningar. Men man ska komma ihåg att digitaliseringen skapar nya beteenden som i sin tur också medför behov av nya kompetenser, roller och tjänster. På vissa håll råder kompetensbrist, till exempel inom it-sektorn. Där söker man med ljus och lykta efter arbetskraft internationellt eftersom man inte hittar den på hemmaplan.