Aspekt

Arbetsmiljö

Ny bok om ålderism: ”Det är aldrig försent att lära sig nytt”

Publicerad

I flera år har han bedrivit en envis kamp mot åldersdiskrimineringen i arbetslivet. Nu är John Mellkvist aktuell med en bok i ämnet. ”Arbetsmarknaden behöver bli mer åldersmedveten”, säger han i en intervju.

PR-konsulten John Mellkvist har blivit ett välkänt namn i debatten om ålderism. Sedan 2017 har han dagligen genom inlägg på Linkedin och Facebook belyst denna brännande fråga med syftet att informera, inspirera och bidra till förändring, både på individ- och samhällsnivå. Han är även en del av regeringens Delegation för senior arbetskraft, vars uppgift är att hitta vägar för att bättre tillvarata äldres kunskaper och erfarenheter samt motverka åldersdiskriminering i arbetslivet. Nu är han dessutom aktuell med boken Välj din ålder, som ska uppmuntra läsaren till att upptäcka fördelarna med sin ålder och se potentialen i sin utveckling – oavsett födelseår. 

I samhället finns en sorts tysthetslöfte kring ålder, men min övertygelse är att vi gör oss en stor otjänst om vi inte diskuterar frågan. Vi måste lyfta upp den för att kunna mota ålderism i grind, säger han.

I boken ger John Mellkvist en rad tips till både arbetstagare och chefer, berättar om åldersrelaterad forskning och intervjuar personer som på olika sätt är aktiva och engagerade högre upp i åldrarna, däribland kocken Leif Mannerström, journalisten Kristina Kappelin och musikern Björn Ulvaeus. Ett genomgående tema i boken är just åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden. I en svensk studie, publicerad 2017, skickades 6000 påhittade ansökningar med slumpmässig åldersinformation till arbetsgivare som hade utlyst lediga tjänster. Det visade sig att sannolikheten att få svar av en arbetsgivare började falla rejält redan från 40-årsåldern. Samtidigt är självupplevd åldersdiskriminering en av de vanligaste diskrimineringsformerna i Europa, enligt John Mellkvist. 

— Ålderism är ett problem som drabbar väldigt många, och även allt yngre. Arbetsmarknaden behöver bli mer åldersmedveten och ha med ålder som en faktor i allt från rekrytering till kompetensutveckling. Jag träffar så många 60-plussare som känner större energi och vilja att fortsätta arbeta nu än när de var hälften så gamla, säger han.

En ögonöppnare för John Mellkvist var när han 2015 läste en debattartikel i branschtidningen Resumé. Den var författad av rekryteraren Erik Haglöf och handlade om de snäva åldersnormerna i kommunikations- och pr-branschen, där John Mellkvist är verksam. Detta kom att bli en tidig katalysator för den kampanj mot ålderism som han på allvar drog igång 2017 och som fortsätter i och med den nya boken. På Akavia Aspekts fråga om han själv, som är född 1972, någon gång upplever sig ha blivit utsatt för åldersdiskriminering, svarar han:

— Ålderism har jag absolut känt av, om än kanske inget solklart fall av diskriminering. Jag tycker att det är viktigt att skilja på de åldersfördomar som många av oss möter varje dag och den olagliga diskriminering som förhoppningsvis är betydligt mer sällsynt. Jag har exempelvis fått höra att jag har varit ”överkvalificerad” för jobb som jag sökt. Oavsett verklig orsak, så är det ett märkligt hämmande sätt att argumentera. Det kan finnas så oändligt många skäl till att man lockas av ett visst jobb.

De så kallade H70-studierna, som leds av psykiatriprofessorn Ingmar Skoog, har visat att dagens 70-åringar har en väsentligt bättre fysisk och mental hälsa jämfört med 70-åringarna på 70-talet. Därför har han myntat uttrycket ”70 är det nya 50”, vilket bygger på att 70-åringarna idag är lika kärnfriska som 50-åringarna på 70-talet. Denna förändring – att svenskarna lever längre och blir allt friskare högre upp i åldrarna – är också ett tungt vägande skäl till att pensionsåldern kommer att höjas successivt de kommande åren. Här uppstår alltså en motsägelse: vi förväntas arbeta längre samtidigt som ålderismen tycks utestänga äldre från arbetsmarknaden. För att komma till rätta med denna problematik är det, enligt John Mellkvist, nödvändigt med ett attitydskifte.

— Vi behöver till exempel ändra vår bild av karriären. Nu tänker vi oss att vi studerar i början av livet, arbetar i mitten och återhämtar oss när vi är äldre. Jag menar att vi behöver utbildning, fortbildning, arbete och återhämtning som parallella spår genom hela Det är sådana nya synsätt som krävs.

I boken berättar John Mellkvist om forskning som har undersökt hur människor mår mentalt genom livet, och som har funnit att välbefinnandet är som lägst vid 50-årsåldern för att sedan klättra uppåt. Detta har gett upphov till uttrycket The Happiness U-Curve, vilket har kommit att bli en motvikt till den negativa synen på åldrande. Men vad menas då med att, som titeln antyder, välja sin ålder? John Mellkvist säger att det dels handlar om att bli vän med och acceptera sin ålder – till exempel det faktum att vi i regel med tiden blir bättre på somligt och sämre på annat. Forskning visar bland annat att korttidsminnet är som vassast vid 25–35-årsåldern, medan vår förmåga att läsa av mönster och känslotillstånd är som bäst utvecklat när vi är 65 år eller äldre. 

Men att välja sin ålder kan också vara att från en dag till en annan starta det där företaget eller börja spela tennis, oavsett vad omgivningen har för åsikter. Att välja sin ålder kan även vara att se den genuina nyttan i att stötta människor genom att tanka över sin livserfarenhet på dem och se dem växa som individer. Genom alla exempel, reflektioner och studier i boken vill jag minska det sociala trycket kring åldrandet och visa att det aldrig är försent att lära sig nytt eller känna sig motiverad och uppfylld.  

Men hur enkelt är det att välja sin ålder på en arbetsmarknad präglad av ålderism?

— Jag torgför inga mirakelkurer, det är viktigt att få sagt. Det jag vill bidra med är synsätt, strategi och inspiration, säger han och fortsätter:

— Jag hoppas givetvis att även arbetsgivare läser boken, men jag tror att den starkaste drivkraften kommer inifrån individen. Om man ser äldre inspiratörer som har energi, förmåga och motivation längre fram i livet kan man själv stärkas och övertygas till att testa nya riktningar, vilket i sin tur kan inspirera andra.