Aspekt

Arbetsmiljö

Framtidsrapport: Ljus arbetsmarknad för jurister till 2026

Publicerad

Stabil efterfrågan och låg arbetslöshet. Nyexaminerade jurister kan räkna med en arbetsmarknad i balans de kommande fem åren, enligt en rapport från Saco. Digitaliseringen av branschen lär göra att enklare arbetsuppgifter tas över av artificiell intelligens och behovet av tekniskt kunniga jurister kommer sannolikt att öka, berättar Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

Det råder goda förhållanden på arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som mer erfarna jurister. I Akavias rapport Efter examen 2021 uppger nio av tio jurister att de har en anställning, vilket är den högsta andelen av fackförbundets samtliga yrkeskategorier. Fyra av tio svarar till och med att de fick sitt första jobb redan innan de hade avslutat juristutbildningen, medan ytterligare 36 procent uppger att de fick sitt första jobb inom tre månader efter examen. En betydande fördel för juristerna är att yrkesgruppens kompetens behövs oavsett konjunkturläge, berättar Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

 Efterfrågan på jurister är jämn och bra och har varit det under lång tid. Denna arbetsmarknad dippar egentligen aldrig. Det sker till exempel skilsmässor och företagshändelser i alla konjunkturlägen, vilket innebär att det också behövs juridisk kunskap, säger hon.

 

De yngre jurister som ska göra sitt inträde på arbetsmarknaden i början på 20-talet, kan dra en lättnadens suck – åtminstone delvis. I Saco:s rapport Framtidsutsikter – här finns jobben för akademiker år 2026 prognostiseras att arbetsmarknaden för nybakade jurister kommer att vara i ”balans” de närmaste fem åren, vilket innebär att det väntas råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. I rapporten framkommer dock att det fram till 2026 också finns risk för ”viss konkurrens” bland färska jurister. 

Det tecknas dessutom en ljus bild av efterfrågan på mer erfarna jurister de kommande fem åren, men i rapporten nämns även att det kommer vara viss konkurrens om de tjänster som inte kräver specialistkompetens. Ulrika Husmark berättar att den pågående digitaliseringen innebär att rutinartade arbetsuppgifter väntas tas över av artificiell intelligens (AI), en branschutveckling som kommer att påverka situationen för biträdande jurister. 

– Ingenting pekar mot en sämre arbetsmarknad för jurister de kommande fem åren, men det är samtidigt viktigt att hålla sig á jour med samhällsutvecklingen och tillägna sig ny kunskap för att vara attraktiv på arbetsmarknaden, säger hon och fortsätter:

– Vi kommer att se ett ökat behov över tid av kunskap inom klimat- och miljörelaterad juridik, men också en tydligt ökad efterfrågan på teknisk kompetens, till exempel att ha förmågan att vara en förklarande länk mellan den juridiska verksamheten och en apputvecklare. 

Ulrika Husmark

Hennes råd till jurister är att skaffa sig mer teknisk kunskap under eller efter studietiden.

– Juristutbildningarna i andra länder är ofta mer tvärvetenskapliga och har ett större fokus på digitaliseringen, medan vi i Sverige har någon enstaka kurs om den tekniska biten. Här behöver lärosätena tänka om. Som enskild jurist kan det därför vara en fördel att skaffa sig en djupare teknisk förståelse, till exempel genom att gå en kurs vid sidan av studierna eller jobbet. 

 

Efterfrågan på jurister är generellt sett god och arbetslösheten inom yrkesgruppen är låg, enligt ovan nämnda rapporter. Men på vissa håll i branschen råder ändå en tuff konkurrens. 

– För att göra karriär i domstolsväsendet måste man göra sin notarietjänstgöring. För det krävs höga betyg samtidigt som det råder hög konkurrens om att få sitta ting i de större städerna. Många får därför göra tingsmeriteringen på en mindre ort, säger Ulrika Husmark.

Också olika affärs- och humanjuridiska byråer är eftertraktade. Där är det många nya jurister som vill in, trots att arbetstempot oftast är extremt högt, berättar Ulrika Husmark. Hon uppmuntrar juriststudenter att få in en fot på arbetsmarknaden redan under studietiden, till exempel som handläggare på myndigheter, försäkringsbolag eller banker.

–  Då gör man sig attraktiv för arbetsgivarna och har större chans att få det jobb som man vill ha efter studierna, säger hon.