Aspekt

Arbetsmiljö

Överfullt på häkten och anstalter

Publicerad

Den stora platsbristen på anstalter och häkten ökar trycket på personalen.
– Man borde bättre ha förutsett att straffskärpningar och mer resurser till polisen leder till behov av fler kriminalvårdsplatser, säger Lars Jonsson som är ordförande Saco-S inom Kriminalvården.

Vid årsskiftet väntas det gamla fängelset i Härnösand från 1861 åter tas i bruk som ett led i arbetet med att minska platsbristen inom svensk kriminalvård.

– Det är i princip fullt överallt. Det dubbelbeläggs på både häkten och anstalter. Det sätts in sängar i alla möjliga utrymmen. Vi förtätar och bygger modulhus och paviljonger innanför murar och stängsel. Det är ändå brist på platser. Situationen är extra känslig på häktena. De som sitter där är ju faktiskt oskyldiga tills en eventuell dom vunnit laga kraft, säger Lars Jonsson.

Platsbristen ökar trycket på personalen och innebär både ett säkerhets- och arbetsmiljöproblem. När intagna inte längre får sova i egna rum eller celler växer missnöjet. Risken för våld och konflikter ökar.

Lars Johnsson.

– Hela myndigheten är under stor stress, vilket påverkar arbetsmiljön för alla anställda, men framför allt för dem som arbetar ute i verksamheten. Pressen har inte direkt minskat av att vi har tvingats hantera en pandemi samtidigt som platsbristen har ökat. Det som är lite märkligt är att vi inte har sett någon större ökning av sjuktalen bland personalen.

Varför är det så?
– Jag tror att medarbetarna biter ihop och arbetar på. Vi är dock oroliga för att det ska komma en backlash.

Under senare år har det genomförts en rad förändringar som påverkar Kriminalvårdens verksamhet, till exempel straffskärpningar, obligatorisk häktning för fler brott, längre övervakningstider och införande av den nya påföljden ungdomsövervakning.

– I dagens ofta upphetsade tonläge, där det mesta handlar om straff och hårdare tag, är det viktigt att även värna om det humana och kriminalvårdens rehabiliterande uppdrag. De gängkriminella, som mycket av debatten handlar om, är trots allt bara
en liten del av alla som begår brott.

År 2020 fanns det jämfört med tio år tidigare 564 färre ordinarie anstaltsplatser runt om i Sverige, en minskning med nästan tolv procent. Under samma period fick Kriminalvården ungefär 2,5 miljarder kronor i lägre anslag än vad man begärt.

Under de kommande åren räknar myndigheten med att väsentligt behöva öka antalet häktes- och anstaltsplatser. I Kriminalvårdens senaste budgetunderlag till regeringen talas det om 3 400 flera fasta platser, 900 i häkte och 2 500 i anstalt, inom tio år.

– Även om myndigheten kanske kunde ha varit bättre på att planera för fler platser, har det inte varit lätt att förutse alla straffskärpningar och nya satsningar på polisen. Det har varit sådana enorma kast under de senaste åren, säger Lars Jonsson.