Aspekt

Arbetsmiljö

Så jobbar en åklagarrevisor

Publicerad

Daniel Eriksson är en av landets få åklagarrevisorer. Hans uppdrag är att följa pengarna i brottens spår – någonting som blir allt viktigare i kampen mot kriminaliteten.

Tänk dig att en person är misstänkt för att smuggla och sälja alkohol. En viktig del av utredningen skulle i dag kunna vara att kartlägga vilka tillgångar som den personen har. Varför? Jo, för att det genom detta är möjligt att visa på hur mycket personen kan ha tjänat på brottet – och hur stor försäljning det kan tänkas handla om. 

Om det i stället gäller ett koppleri- eller människohandelsärende kan man titta på tillgångar både i Sverige och internationellt för att visa på hur pengar har rört sig – men också för att kunna säkra målsägandes eventuella rätt till skadestånd.

En av dem som arbetar med att titta på de spår pengar lämnar efter sig är Daniel Eriksson. Hans titel är åklagarrevisor, vilket innebär att han har en specialistroll inom brottsutbytesfrågor, penningtvätt och finansiella utredningar, eller som han själv sammanfattar sitt uppdrag: 

– Brott ska inte löna sig.

Rent konkret handlar hans arbete vid åklagarkammaren i Östersund om att biträda åklagarna genom att fokusera på de finansiella momenten av utredningarna. Det kan till exempel handla om att arbeta med finansiella utredningar, i vilka man undersöker just om de tillgångar som en individ har kan tänkas komma från brottslig verksamhet. Man tittar på om personen kan ha tjänat ihop så mycket på laglig väg, eller genom att till exempel få ett arv, att hen skulle haft råd att köpa bilar, hus eller smycken. 

Den typen av utredning kan delvis vara ett sätt att styrka att brott har begåtts, och om det går att bevisa att tillgångarna sannolikt kommer från exempelvis vinster från narkotikaförsäljning kan Daniel Eriksson och hans kollegor hjälpa till vid säkerställandet av de tillgångarna för ett förverkande, vilket innebär att egendomen eller pengarna tillfaller staten. 

I Åklagarmyndighetens uppdrag ligger, förutom att se till att personer som begår brott blir föremål för brottsutredning och lagföring, att arbeta för att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet. 

Just nu satsar man på att komma åt pengar från kriminella personer. Myndigheten konstaterar i ett pressmeddelande att antalet finansiella utredningar har ökat med 13 procent under 2020 jämfört med året före. Antalet ärenden där åklagare yrkade egendomar och tillgångar som kommer från brott ska tillfalla staten, ökade med 14 procent. 

Daniel Eriksson delar i dag sin titel med en handfull personer runt om i landet. I sin region, Nord-Mitt – som sträcker sig från Västerås i söder till Luleå i norr – är han i skrivande stund helt ensam på posten, men Åklagarmyndigheten planerar att satsa och anställer nu åtta nya åklagarrevisorer utöver de tio som redan finns på myndigheten, och inom kort kommer han att få en kollega. 

Samtidigt håller brottsligheten på att förändras. Antalet anmälda villainbrott och stölder minskar, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. 

– Men antalet anmälda bedrägeribrott har ökat stort och utredningar om penningtvätt har blivit allt vanligare, berättar han.

Några av de brott som åklagarrevisorerna arbetar mycket med är just bedrägerier, narkotikafall och koppleriärenden – alltså ärenden där det kan finnas en tydlig ekonomisk vinning. Att det är olika typer av ärenden som hamnar på hans bord innebär att det är få arbetsdagar som ser likadana ut. Den gemensamma nämnaren i dagsplaneringen är morgonmötet, sedan kan vad som helst hända. 

– Det bästa med mitt jobb är omväxlingen. Jag har jobbat länge som utredare, men det här jobbet är crème de la crème när det gäller att erbjuda olika typer av utmanande arbetsuppgifter. Vi blir inkopplade på de lite mer invecklade och knixiga ärendena. Det är jätteroligt. Dessutom har vi många ärenden parallellt. Det gäller att vara på tå. 

När Daniel Eriksson började på Åklagarmyndigheten 2016 fanns redan en handfull åklagarrevisorer på Rio, Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, men man hade precis påbörjat ett försök med åklagarrevisorer på de allmänna åklagarkamrarna runt om i landet. Sedan dess har arbetet utvecklats – inte minst eftersom de själva fått vara med och utforma den nya rollen. 

– I början handlade mycket om att sätta ramarna för arbetet, och jag är glad för att jag har fått möjligheten att vara med och påverka. I dag har vi gått ifrån att sätta processerna till att arbeta enligt dem, men det är fortfarande en bit kvar, säger han och fortsätter: 

– Samtidigt som lagstiftningen på området har utvecklats har det också blivit ett större fokus på – och en större diskussion om – brottsvinster. 

Förändrade lagar har också gett fler verktyg till åklagarrevisorerna. Tongivande förändringar som Daniel Eriksson nämner är penningtvättsbrottslagen som trädde i kraft 2014 samt bestämmelserna om ”utvidgade förverkanden” som lades till i brottsbalken 2008.

– Det tar tid att sätta praxis, men den börjar komma nu, konstaterar han. 

Bestämmelserna om utvidgat förverkande innebär i dag, förenklat, att det i vissa fall kan räcka med en stark misstanke om att tillgångarna kommer från brottslig verksamhet för att det ska vara möjligt att beslagta dem. De måste inte heller kopplas direkt till just det brott som personen i fråga dömts för. 

Under förra året beslutade regeringen dessutom att tillsätta en särskild utredare för att se över just lagen om förverkande under rubriken ”Effektivare möjligheter att ta brottsvinster från kriminella”. Utredningen är en del i regeringens arbete mot gäng-
kriminalitet. 

– Det finns alltså större och större möjligheter att få verkan kring finansiella utredningar. Någonstans måste man tackla att bland annat bedrägeri- och narkotikabrotten ökar. Ett sätt är att ta bort incitamentet, att ta bort brottsutbytet. 

– Jag tycker att det läggs ett för stort fokus i debatten på påföljder. Viktigare att lyfta fram är bland annat möjligheterna med lagar som denna. Forskning visar att det inte har så stor betydelse om påföljden är två eller fyra år i fängelse. Däremot kan vi se till att brott inte lönar sig.  

Daniel Erikssons lärdomar från arbetslivet

  • ”Var rörlig i yrkeslivet, alla tjänster bygger erfarenheter och det är min uppfattning att det är svårt att veta vilken tjänst eller arbetsplats som är rätt för dig utan att ha prövat flera. Kanske hittar du tillbaka till en tidigare funktion med nya kunskaper eller så hittar du helt enkelt rätt. ”
  • ”Nyfikenhet i livet i stort, liksom inom arbetet, ger mycket tillbaka. Inom arbetslivet kan det ge allt ifrån nya kontakter till nya metoder att lösa uppgifterna i arbetet. Det ger en bättre grund att stå på och en riktning framåt i vad det än må vara.”
  • ”Engagemang är bra, men glöm inte bort att arbetet är en pusselbit av många i livet.”