Akavia Aspekt

Så kan du hantera jobbiga känslor under covid-vintern

Publicerad

Med tuffare restriktioner, ökad smittspridning och ekonomisk instabilitet serverar covid-vintern en rejäl portion oro och rädsla. Hur kan man hantera detta? April Wickström, executive coach tillika specialist inom emotionell intelligens, säger att det är viktigt att erkänna istället för att fly från jobbiga känslor.

Arbetslöshet, krisande företag, ekonomisk osäkerhet, en andra smittovåg, sociala restriktioner… I covid-vinterns mörker kommer de dystra nyheterna i en strid ström – och sannolikt är det många som brottas med oro, stress och nedstämdhet. Hur kan man göra för att hantera negativa tankar och känslor? Och hur kan man försöka upprätthålla eller återskapa ett positivt sinnelag, trots den pågående pandemin? Detta var ämnet under Akavia Aspekts intervju med April Wickström, utbildad executive coach och specialist inom emotionell intelligens.

— En hel värld isolerar sig och de allra flesta tvingas då till närkontakt med sina känslor och sår: vissa upplever meningslöshet för att de har förlorat jobbet, andra känner sig ensamma när de isoleras som singlar. Många som jobbar med personlig utveckling anser därför att 2020 är ett ”drömår”. Ju sämre man mår, desto mer potential finns ofta, och nu är det många som måste titta inåt i sig själva, säger hon.

Hon har tidigare haft flera ledande positioner på olika modebolag, men sadlade om i karriären och flyttade från Göteborg till Los Angeles efter att ha drabbats av utbrändhet för tio år sedan. Som executive coach handleder hon chefer i bland annat ledarskap, och hon driver även EQ Gym som erbjuder gruppbaserade och individuella klasser i olika meditations- och andningstekniker. Tanken är att företaget ska fungera som ett sedvanligt gym fast med fokus på emotionell intelligens, det vill säga på ett ungefär förmågan att handskas med egna och andras känslor. April Wickström menar att en nyckelfaktor under covid-vintern är kunskap om människans inre.

— Många har tendens att sätta värderingar på sina känslor, och värderingarna kopplas till en identitet. Detta brukar snarare leda till en nedåtgående spiral när man mår dåligt, säger hon och fortsätter:

Jag tror att det i dagens samhälle finns ganska stora krav på att man ska vara positiv, klara av kriser och må bra. När man då ändå känner ilska, ångest eller oro blir det samma sak som att ”tänka negativt”, vilket blir liktydigt med att vara en dålig person, eller åtminstone någon som har lärt sig dåligt.

Istället för att fly undan negativa känslor – till exempel framkallade av pandemin – är det av betydelse att erkänna dem. Detta är en förutsättning för att sedan nå fram till acceptans, menar April Wickström.

— Om vi har ont i fingret tänker vi sällan att det är något fel på oss som personer, men det tenderar många att göra vid nedstämdhet, rädsla och oro: ”jag är dålig för att jag inte mår bra”. Meditation handlar ofta just om att dröja i jobbiga känslor, och tillåta sig att vara ledsen eller rädd: ”det är okej att känna så”. Efter hand, när känslorna har bekräftats, brukar de klinga av och ersättas av andra mer positiva känslor.

April Wickström säger att det sällan, under motgångar i livet, hjälper att mötas av råd i stil med ”tänk positivt”.

— Att säga till någon som är rädd att inte vara rädd förvärrar snarare situationen. Det är absolut inte fel att tänka positivt, utan det är ju målet – att må bra. Men det är svårt att komma fram dit om vi inte också erkänner de negativa känslorna, först efter det kan vi nå mer acceptans och förståelse.

Forskning visar att fysisk träning och motion kan lindra symptom vid depression och ha positiva effekter på motivationen, välbefinnandet och hjärnans generella kapacitet. Även April Wickström framhåller att ”all form av fysisk rörelse” brukar vara ett effektivt redskap för att ta sig ur negativa tankeloopar, men hon poängterar också att det ofta är just de negativa tankarna som kan hindra någon från att ge sig ut på motionsspåret.

— Låt oss säga att du har blivit arbetslös och har negativa tankar om dig själv. Det är ofta mycket energikrävande, och risken är att du blir trött, passiv och omotiverad. Om jag då säger till dig ”gå ut i naturen och rör på dig” blir det litegrann som att slå dig på näsan, och sannolikheten är stor att du istället fastnar framför Netflix och känner dig ännu sämre efter det, säger hon och fortsätter:

— Att fysisk rörelse är bra är idag en ”no-brainer”, men frågan är istället hur man i ett läge av passivitet och negativitet återfår motivationen. Istället för att försöka ”göra någonting åt” känslorna är det återigen viktigt att observera, våga stanna kvar i och bekräfta dem. Ur en sådan process kan det komma ett litet uns av acceptans och förståelse för dig själv och din situation, och ur det mer energi och motivation.