Tidningen för dig som är medlem i Akavia

Jurist

Så kan jurister skapa balans i livet: ”Börja i små steg”

Publicerad

Uppdaterad

Hur kan man uppnå bättre livsbalans som hårt arbetande jurist? Akavia Aspekt ställde frågan till Sara Törnblom som brinner för att hjälpa jurister att utvecklas och må bra – både på och utanför jobbet.

Efter examen 2006 arbetade Sara Törnblom som jurist i över tio år på myndigheter, advokatbyråer och inom den privata sektorn. För två år sedan bestämde hon sig emellertid för att byta inriktning på karriären.

– Som yrkesverksam jurist såg jag en röd tråd – att vi är väldigt duktiga på den juridiska leveransen samtidigt som många är stressade, har ångest och mår dåligt. På utbildningen är fokus bara på själva juridiken och i arbetslivet är det framförallt resultatet som räknas. Sådana saker som stresshantering och effektiva arbetsmetoder förväntas man tyvärr lära sig på egen hand, säger hon till Akavia Aspekt.

Läs även: Självledarskap har positiv effekt på välmåendet  

– Jag hade mycket prestationsångest, det började när jag pluggade och fortsatte sedan in i yrkeslivet. Till slut insåg jag att jag hade hamnat i en ond spiral där jag presterade och mådde allt sämre. Då blev jag intresserad av olika tekniker och metoder för att vända situationen. Efter det förstod jag att jag istället ville jobba med att hjälpa andra jurister att utvecklas och må bra professionellt och privat, säger hon.

Läs också: Återkommande övertidsarbete ett hot mot hälsan

Och hon har onekligen händerna fulla. Jurister är ofta ambitiösa och i branschen förväntas man jobba hårt.

Sara Törnblom.

– Som jurist är det ganska lätt att få tunnelseende. Det är själva juridiken som gäller och det mesta skalas bort i livet i övrigt. Många seniora jurister som jag coachar har jobbat ett bra tag, men slutligen kommit fram till att deras situation inte är hållbar. Man mår dåligt, hinner inte med familjen och hoppar över sociala aktiviteter på grund av jobb. Det är mycket stress, ångest och missnöjdhet. Och ofta dåliga samveten för någonting – om inte för familjen så för jobbet, säger Sara Törnblom och fortsätter:

 I ett sådant läge tappat många glädjen på jobbet. Det beror inte på att juristyrket är tråkigt, för det är det inte. Det beror på att man har fått tunnelseende och inte har någon balans eller kontroll i tillvaron.

Att balans mellan yrkes- och privatlivet är en pågående diskussion i branschen framgår av Norstedts Juridiks branschrapport Framtidens Jurist 2020. Den visar till exempel att work/life-balance rankas som en av de viktigaste faktorerna i yrkeslivet bland dagens yngre jurister. Sara Törnblom framhåller under intervjun vikten av att nyansera diskussionen om work/life-balance, vilket är ett uttryck som saknar vedertagen definition.

Läs även: Så mycket tjänar jurister 2022

– Ett vanligt misstag är att man tror att work/life-balance handlar om fördelningen av tiden som man är hemma och tiden som man är på jobbet. Då blir ofta slutsatsen att man kanske måste gå hem tidigare från jobbet för att få mer balans i livet. Frågan är mer komplex än så. Om man till exempel går hem tidigare för att umgås med familjen men samtidigt hela tiden ältar jobbet i huvudet, så känner man oftast i alla fall inte att man har balans, säger hon och fortsätter:

Work/life-balance handlar alltså om hur man jobbar, när man jobbar samt hur man är utanför jobbet. Det är fel att bara prata om arbetstiden, eftersom många kan arbeta mycket men ändå ha nog med mental balans på hemmaplan för att få ihop pusslet med familj och sociala aktiviteter.

Läs också: Många jurister funderar på att sluta: Lönen är inte allt!

Hur gör man då för att uppnå bättre balans mellan arbets- och privatlivet? Sara Törnblom vill först och främst uppmuntra läsaren av denna text att fundera över vad som är balans i livet för en själv.

– Min definition av livsbalans kan vara en helt annan än din, eftersom vi har olika personligheter, förutsättningar och viljor. Men för att få till en vardag som man trivs med behöver man tänka över frågor om hur en optimal vecka ser ut för en själv: hur mycket jobbar jag, på vilket sätt jobbar jag, vad gör jag på fritiden och med vem?, säger hon och fortsätter:

– Det är stora och kanske inte så enkla saker att fundera över. Ett tips för att förenkla och snabbare få fram svaren är att använda den så kallade ”dödsbäddsfrågan”: om jag ligger på min dödsbädd och ser tillbaka på mitt balanserade och goda liv, vad är det då för slags liv som jag ser framför mig? Jag tycker att man ska försöka sätta ord på det för sig själv och sedan göra förändringar i den riktningen.

Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia

Du som har en utmanade  arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd  om du har en ohållbar arbetssituation.  Här kan du få hjälp.

En del läsare känner säkert igen sig. Man upprättar ett storslaget nyårslöfte om att sluta äta socker eller träna si och så många gånger i veckan – för att sedan avvika från löftet någon eller några veckor in på det nya året. Exemplet kan illustrera Sara Törnbloms nästa poäng: vikten av att skapa förändring stegvis i det lilla.

Läs också: Förändra beteenden i små steg

– Det bästa sättet för att skapa förändring är att börja i små steg – och inte tänka eller göra för stort direkt. Låt oss säga att man tycker att jobbet tar för mycket tid av ens liv – både fysiskt och mentalt – och vill ändra detta. Vad behöver jag då göra för förändringar, rent konkret? En liten enkel början kan vara att sluta att bära med sig jobbtelefonen överallt. Att medvetet ge sig själv ett andrum från jobbet och ta kontroll över sin egen tid kan göra stora förändringar på lång sikt, säger Sara Törnblom.

En annan bra sak för att lära sig att lämna jobbet på jobbet kan till exempel vara att använda en avslutsrutin, enligt Sara Törnblom. Innan man går hem reflekterar man över arbetsdagen, vad som har gått bra, vad som kan göras bättre nästa gång och vad som är viktigast att ta tag i nästa dag. En avslutsrutin kan vara desto viktigare nu under coronapandemin när många jobbar på distans hemifrån och arbetet riskerar att flyta samman med fritiden.

Man kanske byter kläder, sätter på musik eller tar en promenad. Vid hemarbete är det viktigt att man gör någonting i den fysiska miljön för att kunna skifta fokus mentalt från arbete till privatliv, säger hon.

Läs också: En av fem sjuk av jobbstress

Låt oss säga att man har gjort mycket på eget håll för att skapa en bättre balans i livet, men likväl kräver jobbet orimligt mycket av ens tid och energi. Hur bör man agera gentemot arbetsgivaren?

– Jag tycker att man ska ta en ärlig diskussion med sin chef och berätta precis hur man har det. Då ska man också komma med förslag på förändringar som möjliggör för en att både få balans i livet och producera optimalt för organisationen och för klienterna. Det kan vara svårt för arbetsgivaren att genomföra sådana förändringar om man själv inte har funderat igenom frågan och har konkreta förslag. Till exempel kan det handla om att man kanske behöver hjälp med att lära sig att jobba effektivare under den tiden man har på kontoret, så att jobbet inte sväller ut på fritiden, säger hon och fortsätter:

– Många brottas med tidstjuvar och distraktioner på arbetsdagen som gör att leveranser ofta lämnas till kvällar och helger. Man kan även visa på flexibilitet i tänket genom att prata om hur man som kollektiv kan vara effektivare med sin arbetstid – kanske finns det interna möten som kan effektiviseras eller till och med tas bort till fördel för en mer fokuserad arbetsdag. Vidare kan man försöka få klarhet i när man förväntas vara tillgänglig så att det är tydligt när man med gott samvete kan koppla bort jobbet helt.

Läs också: Ny rapport  ynge jurister eftersträvar balans i livet

Man kanske jobbar effektivt så att man kan gå hem något tidigare, men samtidigt har man kollegor som stannar kvar och fortsätter arbeta. Hur enkelt är det att skapa balans i en sådan kollektiv miljö?

– Det är svårt, men också viktigt att inte jämföra sig i termer av arbetad tid utan i effektivitet och produktivitet. Den som arbetar fler timmar har inte nödvändigtvis uppnått ett bättre resultat.

Hur har synen på work/life-balance förändrats inom juristbranschen de senaste åren?

– Det är verkligen mer aktuellt än tidigare. Allt fler seniora jurister ställer högre krav på sin livskvalitet. Man vill inte viga all sin tid åt juridiken, utan man vill ha ett liv med möjlighet till jobb, fritid och familj. Fler och fler börjar också förstå att om de mår bra generellt blir de också mer motiverade på jobbet, får mer gjort och med bättre resultat.

Läs också: Jurist på statlig myndighet - så blir drömjobbet ditt!

Sara Törnblom

Sara Törnblom är idag utbildad inom kognitiv beteendeterapi tillika internationellt certifierad coach inom ICC, International Coaching Community. 2018 startade hon företaget Tydlighetsfabriken där hon bland annat coachar andra jurister i personlig utveckling, självledarskap, effektiva arbetsmetoder och stresshantering. En tongivande anledning till att hon skiftade karriärspår var att hon själv brottades med jobbrelaterad ångest och stress.

Det bästa sättet för att skapa förändring är att börja i små steg – och inte tänka eller göra för stort direkt. En liten enkel början kan vara att sluta att bära med sig jobbtelefonen överallt. Att medvetet ge sig själv ett andrum från jobbet och ta kontroll över sin egen tid kan göra stora förändringar på lång sikt.
Work/life-balance handlar alltså om hur man jobbar, när man jobbar samt hur man är utanför jobbet. Det är fel att bara prata om arbetstiden, eftersom många kan arbeta mycket men ändå ha nog med mental balans på hemmaplan för att få ihop pusslet med familj och sociala aktiviteter.

 

Publicerad

Uppdaterad