Vid utgången av 2024 ska Polismyndigheten ha rekryterat 10 000 nya medarbetare. Samtidigt står myndigheten mitt i den största personalomsättningen av civilt anställda sedan 2018.
Anna Owens.– Och det verkar inte som att myndigheten tycker att detta är ett problem, när det i själva verket handlar om kompetens och arbetslivserfarenhet som faktiskt försvinner och kräver mer pengar för att förnya, säger Anna Owens, nationell ordförande för Saco-S vid Polismyndigheten.

Anna Nitzelius, sakkunnig inom rättspolitik och förvaltningspolitik på Akavia, är en av dem som tagit fram rapporten ”Inte bara blåljus” som baseras på en enkät bland medlemmar vid Polismyndigheten. Den ger en dyster bild, men det är ingen överraskning för Anna Owens.
– Det är samma bild som jag får när jag kontaktas av de som har sagt upp sig och vill berätta varför, säger hon.

Vid Polismyndigheten finns det drygt 35 000 anställda, av dem är ungefär 13 000 civilanställda. Många av dem är akademiker och medlemmar i Saco-S och Akavia. Det handlar bland annat om forensiker, analytiker och brottsutredare. De bidrar med spetskompetens i komplexa utredningar och är en minst lika viktig pusselbit som polisen för att minska brottsligheten och leda grova brottsutredningar till fällande domar. Men de civilanställda själva upplever, enligt rapporten, att de inte värdesätts utifrån deras prestation och bidrag till verksamheten.

Anna Nitzelius, sakkunnig rättsfrågor Akavia.– Polismyndigheten är en attraktiv arbetsplats för akademiker, man jag tror att man står ut ett tag och så får man nog när arbetsinsatsen inte syns i lönekuvertet och ledningen inte visar att de värdesätter en, säger Anna Nitzelius.

Hon och Anna Owens pekar på att det finns få möjligheter för akademiker att göra karriär inom myndigheten i dag. Enkäten visar att det finns ett missnöje mot ledarskapet, lönen och tystnadskulturen.
– Våra medlemmar är högutbildade och vana vid att ha en öppen dialog och ifrågasätta, men upplever att det inte uppskattas. Dessutom anser knappt var tredje att deras kompetens tas tillvara fullt ut, säger Anna Owens.

Enligt rapporten vill tre av fyra medlemmar byta jobb, och var femte medlem vill lämna myndigheten snarast.
– Det är en allvarlig situation, konstaterar Anna Nitzelius.
Och det handlar inte bara om funderingar. Det speglar också verkligheten. Personalstatistiken för augusti 2022 visar att allt fler civilanställda säger upp sig för annat jobb.
– Samtidigt fortsätter politiker och media att bara prata om fler poliser som att det är den enda lösningen på dagens problem, säger Anna Owens.

Både hon och Anna Nitzelius är förvånade över att debatten fortfarande endast kretsar kring fler poliser. Men fler poliser löser inte automatiskt fler brott.
– Det är ju direkt kontraproduktivt. Vi måste fokusera på att bygga en trygg och säker polismyndighet som håller inför framtiden och då behövs alla kompetenser, säger Anna Nitzelius och fortsätter:

– För att möta brottsutredningarnas ökade komplexitet måste såväl Polismyndigheten som politikerna fokusera på att också anställa, utveckla och behålla akademiker med spetskompetens.
Både Anna Owens och Anna Nitzelius bedömer att myndigheten kommer att behöva fler akademiker i framtiden, men där står det gamla beslutet att det ska vara 70 procent anställda med polisutbildning och 30 procent civilanställda i vägen. De menar att beslutet är otidsenligt och att myndigheten i stället borde inventera och se över så att rätt kompetens hamnar på rätt plats.

Nu föreslår Saco-S och Akavia bland annat att Polismyndigheten ser över sin arbets­givarpolitik så att kompetens och högre utbildning också syns i lönekuvertet, samt att man ser över de interna rekryteringsmålen.

Rikspolischef Anders Thornberg har tagit del av kritiken från Saco-S och Akavia men betonar akademikernas vikt för myndigheten.
Anders Thornberg, rikspolischef. – Polisens uppdrag är komplext och brottsutvecklingen förändras ständigt. För att klara uppdraget behöver vi alla medarbetare – civila och poliser. Det kan aldrig upprepas för många gånger, säger han.
För att säkerställa detta och skapa förståelse pekar han på att myndigheten bland annat deltar i företaget Universums enkätundersökning.

– Det ger oss också förutsättningar för att rekrytera och behålla akademiker, säger Anders Thornberg.
Dessutom deltar myndigheten i återkommande traineeprogram inom områden som ekonomi, it och kriminalteknik och forensik.
Vad gäller fördelningen av antalet poliser och civilanställda påpekar Anders Thornberg att det är en faktor som myndigheten själv vill kunna bedöma och bestämma över.

– Beroende på hur brottsligheten utvecklar sig kan kompetensmixen över tid behöva anpassas för att nå bästa effekt i brottsbekämpningen, säger han och betonar att myndigheten kontinuerligt arbetar för att säkra civil kompetens.
– Vi har anställt 4 500 civila sedan in­gången av 2016. Alla medarbetare behövs och vi behöver bli ännu bättre på att se och använda oss av varandras styrkor, säger Anders Thornberg.