Tydliga trender i arbetslivets framtid

/ Arbetsplatsens och bostadsortens förändrade roll – var, och hur, ska vi egentligen jobba?
/ Vad är egentligen att arbeta – hur mäter vi värde när vi inte längre kan mäta det i ”tid spenderad på kontoret”?
/ Mer utrymme för individen – fler kan jobba där de vill, när de vill, vilket ger människor möjlighet att skapa en arbetsdag utifrån sina egna förutsättningar.
/ Den enorma kunskapsutvecklingen. Mängden kunskap och ny teknik ökar i rasande takt. Att hela tiden vara öppen för att lära nytt är en av de viktigaste faktorerna för att fortsätta ha en plats i arbetslivet.

Varför ska man som akademiker, med ett skrivbordsjobb, egentligen lägga massor av tid på att åka till ett kontor varje dag?
I dag kännas funderingen både aktuell och relevant, men det räcker att gå tre år tillbaka i tiden, till hösten 2019, så var det hela en ickefråga. Man gick till kontoret av den enkla anledningen att akademiker alltid har gått till kontoret.
– När vi pratar om framtiden måste vi vara medvetna om att även om vissa saker, som teknikutvecklingen, går jättefort så är vi människor fortfarande väldigt långsamma varelser, säger Peter Siljerud, trendspanare och framtidsanalytiker på företaget Futurewise.

Förändrad syn på framtidens arbetsliv

I många år har han jobbat med att försöka förstå vad som kommer att bli viktigt i framtiden. Och är det något han har lärt sig på vägen är det att människor har en tendens att förändras ytterst långsamt.
– Just när det gäller arbetslivet finns det väldigt mycket normer, traditioner och lagstiftning som gör att saker har en tendens att ’sitta i väggarna’. Vi reflekterar inte över systemets inneboende brister för vi ser dem inte eftersom vi själva är en sådan integrerad del av helheten. I stället fortsätter vi att jobba som vi alltid har gjort.
Ända tills något stort händer. Som våren 2020. Helt plötsligt tvingade pandemin oss att se på vår arbetsvardag med nya ögon och skapade en öppenhet för att testa att göra saker på nya sätt.
– När vi såg att det faktiskt funkade att ta vanliga möten på video, då blev vi mer öppna för att även testa fika på video, och när det funkade testade vi brainstorming, och så vidare. Det blev en dominoeffekt där varje förändring gjorde oss mer öppna för ytterligare nya möjligheter.

Pandemin har med andra ord skapat ett fönster i tiden där människor dels är mer benägna att ifrågasätta varför de gör saker på ett visst sätt, dels är öppnare för att förändra det som inte fungerar.
– Du kan likna det vid en skogsbrand, den är förfärlig och förstör och skapar personliga tragedier, men efteråt spirar arter som inte kunde växa innan. Pandemin har tvingat oss att se saker i nytt ljus, och har tvingat fram en enorm idékraft.

Peter Siljerud, trendspanar om framtidens arbetslivAll denna förändringsvilja, kombinerat med digitaliseringens alla tekniska möjligheter, har lett till att arbetslivet just nu präglas av flera starka trender.
– Den första, rent uppenbara, är att det inte längre är självklart var man ska utföra sitt arbete. Ska man jobba hemma eller på kontoret, hur mycket ska man vara på varje plats, och ska man bo kvar i storstan eller flytta till en mindre ort med lägre levnadskostnader?

Framtidens kontor blir "dagliga nattklubbar"

Dessutom omprövas kontorets själva funktion.
– Om vi kan utföra arbetsuppgifterna på distans och därmed få en enklare vardag, varför ska vi då åka till kontoret? Visst går det att använda tvång, det ser vi att en del stora äldre företag gör, men jag tror snarare att kontoret kommer att omvandlas till den dagliga nattklubben. Det kommer att bli en plats för socialt umgänge där det händer spännande saker som vi inte kan få tillgång till hemma.
De här förändringarna leder till den andra stora trenden som påverkar arbetslivet just nu: att både arbetsgivare och arbetstagare tvingas fundera på vad det egentligen är ”att arbeta”?
– Arbete har hittills till stor del varit synonymt med tid. Man har skyndat till arbetsplatsen och stämplat in, och så har man varit där till klockan fem. Att vara på en viss plats en viss tid har varit ’att jobba’ – oavsett om man faktiskt har varit effektiv eller inte.

Resultat istället för nedlagd tid - tydlig förändring i arbetslivet

Men om ingen längre är på kontoret mellan klockan 8 och 17, utan tar jobbmöten på distans medan man går ut med hunden,
då funkar inte längre tid vare sig som styrmedel eller värdemätare.
– Just nu pågår en tydlig förskjutning i synen på arbete. Tid som mått kommer att bli mindre och mindre relevant, i stället kommer resultatbaserat arbete att bli allt vanligare, men det kräver en hel del omställning både av ledare och anställda.

Framtidens arbetsliv är mänskligare 

Det i sin tur för oss in på nästa stora trend, eller snarare fråga: Att vi kan jobba i princip när och var och hur vi vill så länge vi uppfyller våra mål, leder det till ett mänskligare arbetsliv, mer anpassat efter de individuella behoven?
– Ja, det tror jag att man kan säga. Vi vet att vi alla är olika, att vissa jobbar bra på morgonen och vissa på kvällen, vissa i grupp och vissa bäst helt ensamma, men det har inte arbetslivet tagit hänsyn till historiskt. Nu däremot ser det ut som att vi är på väg ditåt.

Som alla normförskjutningar går det dock relativt långsamt. Något som däremot går otroligt fort är utvecklingen av den teknik vi använder för att utföra vårt arbete.
– År 2032 kommer vi att skaka på huvu­det när vi tittar tillbaka på 2022 och ser vilken skillnad det är. Bara jämför dagens verktyg med dem vi hade 2012 så inser du vilka fantastiska möjligheter framtiden kommer att ge.
Det i sin tur kommer att ställa krav på alla arbetstagare att hela tiden lära nytt och lära om.
– Det tillkommer hela tiden så otroligt mycket ny kunskap. Fördubblingstakten i dag på patent och publicerade forskningsrapporter är sju år, det vill säga att var sjunde år har mänsklighetens samlade mätbara kunskap fördubblats. Och ska man hålla sig relevant på en sådan arbetsmarknad gäller det att själv hela tiden försöka utveckla sin egen kompetens.