Lars Hjalmarsson är själv förvånad. Han har sedan 2007 ansvarat för att ta fram Jobbhälsoindex, som är den största årliga arbetsmiljöundersökningen i Sverige och som bygger på svar från ungefär 10 000 respondenter från hela den svenska arbetsmarknaden. 2020, när pandemin tog Sverige i sitt grepp och fick en stor del av arbetslivet att övergå till distansarbete, visade undersökningen på en kraftig försämring för jobbhälsan i Sverige. Det andra pandemiåret, 2021, pekade resultatet i en tydligt motsatt riktning. Sjukfrånvaron, jobbstressen och den psykiska ohälsan minskade medan nöjdheten på jobbet ökade. 

Lars Hjalmarsson–  Det har varit iögonfallande svängningar under de senaste åren. Vi har aldrig fått så positiva svar på i princip alla jobbhälsorelaterade aspekter som under 2021. Vi pratar om ”all time high” på cirka 80 variabler, säger Lars Hjalmarsson till Akavia Aspekt.

 

 

 

Sjukfrånvaron tillbaka på hög nivå
I juni släpptes årets Jobbhälsoindex. Efter rejäla förbättringar av arbetsmiljön under det andra pandemiåret syns nu en försämring och tillbakagång till hur det var före pandemin.

–  Nu har vi lika hög sjukfrånvaro som tidigare. Även trakasserierna, mobbningen och stressen har ökat, och vi verkar inte trivas lika bra på jobbet längre. Allt är som vanligt, säger Lars Hjalmarsson och fortsätter:

–  Jag trodde nog att jobbhälsoparametrarna skulle börja kliva tillbaka efter pandemin, men inte att det skulle gå så snabbt. Det förvånar mig. 

En potentiell förklaring är att många har återgått till sina arbetsplatser samtidigt som andra arbetar enligt en hybridmodell, alltså delvis på distans, delvis på kontoret. Detta har sannolikt påverkat åtminstone sjukfrånvaron, menar Lars Hjalmarsson.

–  När många jobbade hemma helt bidrog det nog till att andra sjukdomar, såsom förkylningar, minskade. När man jobbade hemma var det också kanske enklare att närvara på jobbet trots att man hade en sjukdom som i vanliga fall hade betytt sjukfrånvaro. Samtidigt är det långt ifrån alla i undersökningen som har jobbat eller som idag jobbar på distans, så det förklarar inte hela ökningen av sjukfrånvaron.

Trakaserier och jobbsress går upp
Att många nu har återgått till sina arbetsplatser kan också vara en förklaring till att exempelvis trakasserierna och jobbstressen har ökat, menar Lars Hjalmarsson.

–  Det är fortfarande många som arbetar på distans helt eller delvis, men det finns också en grupp som vill och kan arbeta hemma men som inte får det alls. Nu behöver fler åka till jobbet i högre utsträckning och det kan ge mer stress och sämre balans mellan jobb och fritid, säger Lars Hjalmarsson.

Han understryker samtidigt att den försämrade jobbhälsan inte enbart kan bero på återgången till de fysiska arbetsplatserna.

–  Vi ska komma ihåg att det är en begränsad del av arbetsmarknaden som jobbar helt eller delvis på distans. Den gruppen ska inte underskattas, men frågan är hur stor betydelse den får för det totala resultatet. Samtidigt kan många andra faktorer spela in, till exempel logistikproblem och stigande priser på framförallt energi. Det skapar vånda i organisationerna och kan bidra till jobbstressen, säger Lars Hjalmarsson.

Givet resultatet i undersökningen – vad tror du själv om framtiden för distansarbetet?

–  Det kommer att finnas mer flexibilitet än tidigare. I nio fall av tio är det viktigaste att jobbet blir gjort, oavsett om det sker på arbetsplatsen eller distans. Om jag då känner mer tillfredsställelse av att jobba på distans så är det en vinst även för arbetsgivaren. Men genom att man jobbar hemma tappar man mycket också, däribland den sociala samvaron. För min egen del föddes Jobbhälsoindex när jag träffade en kollega vid en kaffeautomat för många år sedan. Man ska inte underskatta den typen av möten.

 

Klicka här för att läsa rapporten.