Aspekt

Arbetsmiljö

Utbredd ålderism hos ekonomer

Publicerad

Privatanställda ekonomer är hårt utsatta för ålderism. Det är inte acceptabelt. Normerna måste ändras och nyckeltalen utvecklas och incitament införas, kräver tunga experter.

Civilekonomernas rapport “Tack, men nej tack” från 2018 visade att var tredje ekonom över 45 år upplevt ålderism. Det är väldigt många. Tuffast är det för ekonomer i den privata sektorn.  Akavia Aspekt har följt upp frågan som Civilekonomerna, numera Akavia,  belyste redan för tre år sedan.

Det finns flera anledningar till ålderism, som synen på ålder i samhället och fördomar om att äldre inte hänger med eller vill fortsätta lära nytt och utvecklas hela livet. Situationen har blivit absurd, konstaterar Nina Forssblad, professionsanalytiker för ekonomer på Akavia.  

Arbetsgivare ligger också olika långt fram när det gäller att kompetensutveckla för framtidens arbetsmarknad. Fler behöver tänka till om det i takt med en åldrande befolkning. 

Det faktum att privatanställda ekonomer är särskilt utsatta förklaras bland annat av det stora omvandlingstrycket i den privata sektorn, uppger Nina Forssblad.  

En anledning är att många av dem arbetar i stora företag där det sker större och snabbare förändringar, fler företagsaffärer och omorganisationer än i den offentlig sektorn, säger hon. 

Här kan du läsa rapporten från Delegationen för senior arbetskraft

Värst drabbade är de privatanställda ekonomer som jobbar inom branscherna media, det vill säga marknadsföring och kommunikation, finans, it och konsulter. 

Här försvinner vissa tjänster och nya tillkommer och det krävs kontinuerligt uppdaterad kompetens/ kunskap, inte minst på grund av den digitala utvecklingen, framhåller hon.   

Nina Forssblad.

Ekonomerna är mer drabbade än övriga Akavia-grupper. Enligt rapporten har 32 procent av dem upplevt ålderism jämfört med 21 procent av andra högskoleutbildade tjänstemän. 

Jämfört med jurister, som är närmast utbildnings- och arbetsmässigt, upplever vi att de är  mer utsatta för ålderism samtidigt som löneutvecklingen också planar ut mer när de blir äldre, konstaterar Mikael Andersson, förhandlingschef på Akavia, som möter flera fall av ålderism i gruppen. 

– Jag tror det är för att de saknar juristers formaliserade karriärvägar och därför får svårare att hävda sig när de blir äldre. Många har mer diversifierade jobb i den privata sektorn och inom branscherna finans och IT är andelen rörlig lön hög , vilket kan  slå hårdare när man blir äldre.

Anledningen är inte att äldre presterar sämre utan att rörlig lön sätts rätt ensidigt av företagen kopplat till resultat och att fördomar då kan få kraftigare genomslag i synen på äldre , uppger han. 

Några branscher klarar sig dock bättre. Det behövs fortfarande många inom redovisning, revision och ekonomistyrning och även inom handel, där logistik och regelverk blir allt mer komplext, inte minst på grund av den ökade e-handeln, framhåller Nina Forssblad.

– Här drabbas inte äldre ekonomer av ålderism för att de måste hålla sig uppdaterade om redovisningsregler, lagar etcetera. Att uppdatera kompetensen är det bästa för att vara attraktiv. 

–Men för finansanställda finns inte mycket jobb utanför bank- och finansvärlden oavsett hur uppdaterade de är och jag tror att det är problematiskt även i fastighetsbranschen där det också sker stora förändringar. I försäkringsbranschen som inte är under tryck går det bra. 

Vilka grupper och typer av tjänster som drabbas beror mycket på bransch.

– Det är svårt för försäljningschefer inom en del områden, till exempel inom bilbranschen. De kan uppfattas som för intresserade och för på när de söker jobb inom andra branscher. Alla inom marknadsföring med fokus på marknadsanalys var otroligt efterfrågade och välbetalda, nu krävs en annan typ av kompetens när det gäller dataanalys och förmåga att använda stora informationsdatabaser, framhåller Nina Forssblad.. 

Det gäller att hålla sig uppdaterad om hur rollerna förändras och kunna sin materia. Mediemarknaden har alltid ändrats snabbt, även kommunikationschefer drabbas när arbetsgivare hellre anställer yngre som har erfarenhet inom nyare områden. När många rekryteringar går via rekryteringsföretag, blir yngre sökande ibland prioriterade.

Chefer drabbas också extra hårt, enligt Nina Forssblad.

– För att vända utvecklingen måste vi se till att chefer utbildas i framkant. Medarbetare måste utvecklas inom flera områden, inte bara fortsätta som specialister, utan bredda kompetensen. Verksamheter behöver förstå värdet av att ha anställda i olika åldrar. Det är bra för att kunna spegla olika målgrupper, men även för kunskaps- och erfarenhetsöverföring. Det går bättre för verksamheter med blandade åldrar, slår hon fast. 

– Om man inte nått vd-nivån eller besitter unik kompetens drabbas även chefer. Man vill kanske ha in friskt blod och väljer hellre någon som är 45 än 57 år, säger Mikael Andersson. 

Det finns många myter och fördomar kring äldre, men de är varken dyrare att anställa eller behålla och inte mindre förändringsbenägna, understryker Nina Forssblad. 

– Yngre kommer in på högre lön. Äldre nyanställda brukar dessutom inte få jättehöga lönelyft och kostar inte mer i pensionsavsättningar. En av de största farhågorna är att de inte stannar kvar, men det är troligare att de gör det. Det stämmer inte heller att de inte skulle vara lika intresserade av att lära sig nytt eller sjuka mer. Tvärtom visar Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor att kvinnor på 60 år är mycket friskare än män på 30 år, säger hon.

–Chefer behöver vara mogna för att inte undvika att anställa personer som äldre än de själva och som kanske också har mer kompetens än de själva. Det är fullkomligt absurt att tänka att personer på 45 år inte vill lära nytt eller utvecklas. Det har inget med ålder att göra.

Även delegationen för senior arbetskraft, som slutredovisade sitt uppdrag i november 2020, har slagit hål på myten att senior arbetskraft kostar mer. 

– Det stämmer inte heller att äldre inte har lika mycket driv, poängterar Nina Forssblad. 

Ålderismen märks på flera sätt bland ekonomerna, berättar hon.

De drabbas av inlåsningseffekt, vågar inte sluta, kallas inte till intervjuer, men känner sig inte diskriminerade på arbetsplatsen, vilket framkommer av Civilekonomernas rapport*.

Ålderismen bland ekonomerna märks redan från 45 år, medelåldern för när upplevd åldersdiskriminering börjar är 48 år, men ålderismen märks framför allt i åldersgruppen 55-67. Den är också mer vanlig i storstäder. 

Rörligheten på arbetsplatsen beror på verksamhetens storlek, uppger hon.

– Det är mycket svårare att byta jobb även på den egna arbetsplatsen när man uppfattas som äldre. Om det behövs ny kompetens anställer man ofta någon yngre istället för att ha en kompetensutvecklingsplan för personalen.

Slutsatsen är att vi måste jobba med förutfattade meningar och bli bättre på att lyfta fakta.

–Äldre vill lära sig. All generalisering av åldersgrupper i pandemin förstärker den negativa synen i arbetslivet. Vi måste synliggöra normerna för när vi kommer behöva gå i pension, i stället för att arbetsgivaren frågar “Hur länge vill du arbeta?”.

Om vi inte tar tillvara på erfarenhet och kompetens kan det leda till sämre resultat och verksamheter, varnar Mikael Andersson. 

–Digital kompetens, som hyllas så mycket nu, måste vägas mot strategisk förmåga, som är livsviktigt och extra värdefullt i omvandlingen av affären, poängterar han.  

Utvecklade nyckeltal när det gäller åldersredovisning för anställda samt ekonomiska incitament i form av till exempel lägre arbetsgivaravgifter för äldre skulle kunna vara en väg att gå, anser de.

–Som enskild gäller det att lyfta fram sin kompetens, sin strategiska- och analytiska förmåga, veta sitt värde och vara proaktiv. Vi kommer företräda och coacha dig, säger han.

För ekonomerna är nätverket extra viktigt, understryker han.

–För jurister är det vanligt att få jobb via klassiska annonser på webben. Det funkar inte lika bra för ekonomer. Som ekonom är nätverket extra viktigt i högre ålder.   

*Civilekonomernas rapport “Tack men nej tack!” var underlagen till betänkandet till regeringens proposition “Äldre har aldrig varit yngre - allt fler kan och vill arbeta längre”.

Mikael Andersson.

Fotnot: Civilekonomerna har sedan rapporten gjordes gått samman med Jusek  och bildat det nya fackförbundet Akavia.