Akavia Aspekt

”Dagens arbetsmiljö försvårar för personer med autism”

Publicerad

Hur kan man som arbetsgivare eller chef underlätta tillvaron på arbetsplatsen för en person som har autism? Akavia Aspekt ställde frågan till psykologen och författaren Katarina A. Sörngård. Tomas Nilsson

Katarina A. Sörngård har arbetat som psykolog sedan 90-talet och träffat många patienter med autismspektrumtillstånd, ett paraplybegrepp för ett antal olika närliggande diagnoser. Hon betonar att variationen är stor inom gruppen – vissa är så pass högfungerande att de har en akademisk utbildning och klarar av ett kvalificerat arbete medan andra har större svårigheter och står längre ifrån arbetsmarknaden.

– En sak som påverkar arbetslivet för personer med autism är intryckskänsligheten, som innebär att hjärnan blir överbelastad snabbare än hos andra. I dagens arbetsliv har man sällan eget rum och på vissa håll har man även avskaffat eget skrivbord, samtidigt som man förväntas vara flexibel som person och gärna ska ha igång flera saker samtidigt. Det är en arbetsmiljö som försvårar för denna grupp.

Det sociala samspelet, inte minst i form av mycket kallprat, kan vara en annan hämmande faktor.

– Neurotypiska personer läser av omgivningen på en intuitiv och automatisk nivå, medan denna avläsning är en mer aktiv och energikrävande process hos dem med autism. Det är som att denna grupp ständigt är nybörjare på att köra bil och tar sina första lektioner medan andra har kört bil i flera år, säger hon.

Hur kan man då tänka och agera som chef eller arbetsgivare för att bättre anpassa arbetssituationen för en anställd med autism? Katarina A. Sörngård säger att det först och främst kan vara klokt att starta en dialog.

– Man kan fråga på vilket sitt man kan hjälpa till för att personen ska komma till sin fulla rätt på jobbet. Många med autism har kunskap om sig själva och sina behov, men kanske inte vågar lyfta ämnet.

Tydliga instruktioner en hjälp

Ett annat tips är att ha god framförhållning och ge tydliga instruktioner. Ett exempel: om personen ska skriva en sammanfattning av ett möte ska man helst inte yttra något i stil med ”skriv ihop någonting om det här mötet”, eftersom uppdraget då blir för obestämt. Istället kan man utgå från frågor som vem, varför, vad, et cetera.

– En tydligare instruktion innebär till exempel att man berättar vad sammanfattningen ska innehålla och varför, hur lång den ska vara, vilken dag och vilken tid den ska vara inlämnad, och till vem. Många med autism kan ha svårt att avgöra vad som är det viktigaste i en uppgift och när den är tillräckligt bra utförd, vilket gör att man överarbetar. Där kan tydliga instruktioner hjälpa, säger Katarina A. Sörngård.

Även olika hjälpmedel är viktiga, till exempel tillgång till avskärmning och till brusreducerande hörlurar.

– När det är mycket folk i rörelse och mycket ljud är det svårt att behålla fokus. Då är det bra med kontorsskärmar, hörlurar och faktiskt även keps. Det kan dämpa intrycken från omgivningen.

Socialt återhämtning – men inte för alla

Katarina A. Sörngård berättar även att personer med autism kan behöva social återhämning under arbetstid.

– Det är viktigt att man får utrymme att avgöra själv vad man behöver göra på rasten. Vissa kanske kan och vill umgås mer med kollegorna medan andra behöver gå ifrån och återhämta sig, säger hon.

Detta låter som anpassningar som många skulle gynnas av, inte bara personer med autism. Vad tror du?

– Det stämmer. Många av de anpassningar som personer med autism skulle må bra av har även andra glädje av. Därför är det ofta en framgångsfaktor för företag att ta bättre hänsyn till medarbetarnas behov. Uppmärksamheten försämras i öppna kontorslandskap med störande intryck. Hjärnan måste arbeta hårdare för att bibehålla koncentrationen och det tar tid varje gång man måste återta fokus när man har blivit störd, säger Katarina A. Sörngård.