Akavia Aspekt

Styrs framtidens domar av AI?

Publicerad

Digitaliseringen inom juristbranschen går i en rasande fart. Vissa arbetsuppgifter har redan tagits över av datorer, och snart kan robotar fatta domstolsbeslut. Forskaren Charlotta Kronblad ser en juristroll i förändring, där teknisk kompetens väger allt tyngre.

Det är en delvis ny värld som väntar runt hörnet för verksamma och blivande jurister. Det menar Charlotta Kronblad, doktorand vid Chalmers tekniska högskola som skriver sin avhandling om digitaliseringen inom juristbranschen. 

Som yrkesverksam jurist såg hon att branschen inte riktigt hängde med, och det var det som ledde henne in i forskarvärlden. 

− Den tekniska utvecklingen möjliggör en effektivisering av juristers jobb, vilket
i grunden är bra, men det finns hinder som står i vägen för digitaliseringen, säger hon.

Hon nämner juristbyråernas affärs­modeller som ett exempel. Byråerna tar av tradition betalt utifrån hur många arbetstimmar ett uppdrag tar att utföra, och en sådan modell uppmuntrar inte till effek­tivisering, enligt Charlotta Kronblad. 

Med hjälp av ny digital teknik kan
juristbyråerna göra jobbet snabbare, men det innebär inte att de kan sänka priset
eftersom omställningen kräver stora tekniska investeringar, förklarar hon.

− Byråerna behöver hitta nya sätt att
ta betalt på, säger hon och föreslår modeller som är baserade på till exempel fasta priser eller prenumerationer. 

Kunskapsglapp - en utmaning för jurister

Om juristbyråerna inte förändrar sina affärsmodeller och börjar använda den nya tekniken riskerar de, enligt Charlotta Kronblad, att slås ut av stora legal tech-företag som pressar priserna. Men det är inte bara på grund av affärsmodellerna som digitaliseringen utmanar juristbranschen. Hon tror att det finns ett visst motstånd inom professionen – och att det hänger ihop med att kulturen är traditionell.

− Både jurister och domare är tränade till att motverka risker och det bidrar till en försiktighet inför förändring, säger hon.

Hon tror att digitaliseringen på sikt kommer att förändra juristrollen. Vissa arbetsuppgifter som tidigare har skötts av biträdande jurister har redan nu tagits över av datorer. Ett exempel är företagsbesiktningar som görs inför uppköp av företag. Det är numera vanligt att använda dataprogram för att ta fram avvikelserapporter, vilket sparar mycket tid och gör att juristen kan fokusera på de avvikelser som flaggas. 

Utvecklingen kan dock göra det svårare för nyutexaminerade jurister att ta sig in på arbetsmarknaden, tror Charlotta Kronblad. 

− Det är viktigt att juristutbildningarna är öppna för att det krävs en förändring, så att studenterna får med sig den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger hon. 

Här hittar du Akavia rapport om digitaliseringens  effekter på juristprofessionen. 

Hon tror att framtidens jurister kommer att behöva finslipa egenskaper som datorerna saknar. Det handlar till exempel om att ge ett mänskligt bemötande och visa att man förstår sin klients situation. Hon tror också att analysera konsekvenserna av olika rättsliga processer och beslut kommer att bli en ännu viktigare del av juristers arbete. På utbildningarna skulle det rent konkret kunna mötas genom att man bygger ut
kurser i rättsfilosofi och juridisk metod. 

 

Framtidens jurister kommer också helt klart att behöva mer teknisk kompetens i takt med att de tekniska verktygen blir en allt mer central i det dagliga arbetet. Under coronapandemin har inte minst domstolarna gjort ett stort digitalt språng, konstaterar Charlotta Kronblad. Mellan mars och juni förra året ökade antalet domstolsförhandlingar som genomfördes delvis eller helt digitalt med 90 procent, enligt Domstolsverket.

− Vi har gått från att se domstolen som en plats till att se den mer som en tjänst, säger hon.

 

Att personer kan närvara digitalt vid en förhandling underlättar för domstolarna på många sätt, menar hon. Om häktade deltar via länk elimineras till exempel risken för fritagningsförsök i samband med rättegången. Tekniken gör också att småsjuka deltagare kan vara med – nu behöver inte hela rättegången ställas in bara för att ett vittne har fått en förkylning. 

Samtidigt finns det risker som det är viktigt att vara uppmärksam på. 

− Efter pandemin finns det anledning att utvärdera och se i vilka fall det kan vara värt att gå tillbaka och minska det digitala deltagandet igen, säger hon.

Hon nämner ungdomsmål som ett exempel där det kanske inte passar så bra med virtuella rättegångar.

− Det blir en större känsla av allvar om rättegången hålls på plats, och i ungdoms-
mål finns det kanske särskilt stor anledning att visa att brottet är någonting som samhället tar på stort allvar.

I framtiden tror Charlotta Kronblad att vissa domstolsbeslut kommer att fattas genom en mer automatiserad process än ­
i dag. Det lämpar sig särskilt för brott där bedömningen är enkel och baseras på mängder, till exempel narkotikainnehav, där straffet avgörs av innehavets storlek. 

Hon ser att digitaliseringen av domstolarna har potential att öka rättssäkerheten, om förändringen görs på ett genomtänkt sätt.

− Jag tror att vi kan vinna mycket på att ta bort mänsklig bias. Det finns till exempel forskning som visar att domare fattar mer positiva beslut precis efter lunch och det skulle vi komma ifrån genom att ta hjälp av artificiell intelligens, säger hon.

 

Samtidigt betonar hon att det är viktigt att systemen utformas rätt. 

− Om du som domare gör fel i ett fall påverkas en individ – men om det är fel i en algoritm blir alla beslut fel, säger hon.

Hon tycker att jurister i större utsträckning behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll i att analysera och diskutera risker kopplade till digitaliseringen på samhälls­nivå. Redan nu fattas till exempel vissa myndighetsbeslut med hjälp av algoritmer och det kommer att bli vanligare framöver, men det har inte föregåtts av tillräckliga juridiska diskussioner, menar hon. 

− Vi jurister måste vara med i diskussionen om när det är lämpligt med algoritmfattade beslut och när det inte är lämpligt, och vilka problem som kommer med den här tekniken. Vilka möjligheter har man till exempel som medborgare att få rätt mot ett sådant här system? Har domstolarna tillräcklig teknisk kompetens för att kunna bedöma digital bevisning, såsom besluts­algoritmer? Det är nu vi måste diskutera detta, för det är nu de här förändringarna sker, säger hon. 

Att inte fler jurister ger sig in i diskussionen tror hon hänger ihop med att många saknar teknisk kompetens.  

− Det är generellt sett inte tekniskt
intresserade personer som blir jurister,
och där har vi ett problem, säger hon. 

OM Charlotta Kronblad

Doktorand vid Chalmers tekniska högskola. Hon disputerar till sommaren med sin avhandling om digitaliseringen av juristbranschen. Charlotta Kronblad har tidigare varit verksam som jurist.