Stora omvälvningar och snabba förändringar skapar oreda men också utväxling. Vid millennieskiftet ledde internetkraschen till stora ekonomiska förluster och vi fick en generation med entreprenörer som i många fall störtlandade. Att misslyckas kan vara minst lika mycket kompetensutveckling som att lyckas – och för några blev det en andra resa, nu med framgångsrika företag som gett stora värden för Sverige.
Ur pandemin kommer den forcerade digitala omställningen som sannolikt hade kostat svenska samhället enorma summor om den skulle ha kompetensutvecklats fram. En nationalekonom har säkert redan räknat ut vad som kan tas på intäktssidan i denna omställning och nu måste den förvaltas på bästa sätt för att effekterna ska bli bestående.
Kompetensutveckling och livslångt lärande sker
oftast varje dag på arbetsplatsen för oss akademiker. Det brukar visa sig i form av karriärsteg och utökat ansvar eller tydlig specialisering. Ofta kryper kompetensutveckling på oss och det är först när vi byter tjänst som vi verkligen märker hur mycket vi faktiskt lärt oss.
Vi valde den akademiska vägen genom att investera i en utbildning. Nu behöver vi ta vara på – och tänka nytt med – digitaliseringen och säkerställa att det blir ett livslångt lärande värt namnet. Och där vi fortsätter att vara attraktiva på en ständigt föränderlig arbetsmarknad.
