Varje år i januari har Nordic Choice Hotels en stor vinterkonferens. Den här gången var det Tina Tropp Jerresand som skulle ställa sig på scen och hålla tal inför de 4 000 medarbetarna i publiken. Hon var nervös – men ämnet kunde hon i alla fall som ett rinnande vatten: kompetensförsörjning. Hotellkedjans tillväxttakt har varit extremt hög de senaste åren och under kommande år ska ytterligare 25 hotell öppnas. Till 2025 skulle hon och hennes team rekrytera 45 000 medarbetare.
När vi ses några månader efter den där konferensen har hon i stället lett arbetet med att säga upp 60 procent av personalstyrkan.
– När jag försöker reflektera över det, går det inte riktigt att ta in. Det är så omvälvande och dramatiskt. Den där konferensen känns som ett annat liv, säger Tina Tropp Jerresand.
Som HR-chef är potentiella kriser och risker visserligen något som alltid finns med på agendan. Så när nyheten om coronaviruset i staden Wuhan i Kina dök upp var det något som diskuterades, minns hon.
– Men då pratade vi om smittan utifrån perspektivet vad vi gör om vi får en smittad gäst, om arbetsmiljöperspektivet för vår personal. Att det skulle påverka oss rent monetärt hade vi inte förstått.
Hotellkedjan gjorde starka resultat under januari och februari. Sedan kom första veckan i mars.
– Väldigt många av bokningarna när det gäller affärsresenärer är sådant som bokas veckan innan. Men det kom inga bokningar. De var borta. Sedan kom alla avbokningar.
Helgen efter var den första som hon och HR-teamet gick in och jobbade. Det skulle bli många fler efter det.
– Vi jobbade så intensivt på kontoret att vi nästan glömde bort corona, men när man kom ut jättesent på kvällen insåg man plötsligt att man kunde bli smittad. Vi kunde aldrig ta en paus från viruset, säger Tina Tropp Jerresand.
Initialt pratade man om att säga upp 20 procent av medarbetarna, men redan tre veckor senare var siffran uppe i 80 procent.
Vi förberedde alla underlag för de här varslen vi skulle göra. På vissa hotell handlade det om varenda anställd. Det är surrealistiskt, det händer inte. Men det var ett faktum.
När statens permitteringsmöjligheter kom blev hon först överlycklig, men lyckan blev kortvarig. I Norge, Danmark och Finland har det varit annorlunda eftersom man har fått hjälp med hela lönekostnaden. Men att som i Sverige få 60 procent stöd för löner hjälper inte, menar hon.
– Det säger sig själv att det inte går. Under april hade vi 5–10 procents beläggning på hotellen. Så vi har fullföljt varslen på 60 procent av alla anställda i Sverige.

Det betyder att korridorerna ekar tomma på huvudkontoret, 160 av hennes 300 kollegor har fått gå. För att inte tala om majoriteten av de anställda på de 96 hotellen runt om i Sverige.
– Att säga upp en städerska som man vet är ensam försörjare och där vi är hennes svenska nätverk ... Det är rent ut sagt för jävligt. Att veta att det är dessa människor vi sätter i arbetslöshet när vi i vanliga fall är en integrationsmotor. Det kan jag inte med ord beskriva hur det har känts och hur det fortfarande känns.
Att därtill tvingas att ha diskussioner om uppsägningar på distans går emot allt hon har lärt sig under karriären.
– När man går de grundläggande kurserna gällande svåra samtal är regel ett att man ska ses. Nu sker de här mötena digitalt och folk sitter och gråter framför skärmen. Man vill ju bara kramas och säga ’vet du hur mycket du har betytt för oss?’. Vi är en sådan bransch; alla är nära. Men nu ... Ute på hotellen är det familjer som splittras, det är familjer som går sönder.