Fler ska kunna få yrkesutbildning i gymnasiet

Under något av de reformer som genomförts i den svenska skolan under de senaste 30 åren förändrades målet från att utbilda elever till yrken genom praktiska gymnasieprogram, till att förbereda dem för högskolestudier genom mer teoretiska program.

Det är naturligtvis inte dåligt för ett samhälle som ser sig som kunskapsintensivt. Men problemet är att vissa elever faller igenom och aldrig når arbetsmarknaden.

Enligt siffror som skolminister Lina Axelsson Kihlblom hänvisar till saknar 15 procent av grundskoleeleverna behörighet för gymnasiestudier. Därför vill regeringen nu utreda hur man bättre kan ta tillvara denna outnyttjade arbetskraft och om dagens system ger alla ungdomar de förutsättningar som de behöver för att förbereda sig för arbetslivet.

– Det ska alltid ska finnas en väg framåt för alla elever. Om fler unga, även de som haft svårt att nå målen i grundskolan, kan lämna gymnasieskolan med sådana kompetenser som arbetsgivare efterfrågar skulle det vara en vinst för individen, för Sveriges arbetsgivare och för hela samhället, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Utredningen kommer att ledas av Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Detta är ett mycket viktigt uppdrag, säger Joanna Giota. Hur kan vi få alla elever att lyckas i skolan och få ett yrke och meningsfullt arbete som är så viktigt både för deras identitet och delaktighet i samhället samt arbetsmarknadens kompetensförsörjning.

Joanna Giota har forskat i mer än 30 år och återkommer ständigt till frågan om varför vissa elever lyckas medan andra misslyckas i skolan.

– Känslan av att misslyckas kan börja tidigt. En anledning är betygssystemet, att eleverna får ett F och känner sig underkända. Vi vet från forskning att om man känner sig misslyckad, eller upplever många svårigheter som man inte kan komma över, så tappar man lusten att lära och motivationen att anstränga sig, självkänslan dalar och man kanske går in i psykisk ohälsa.

De direktiv utredaren fått är att:

• Analysera vilka möjligheter som elever som är obehöriga till nationella program på gymnasiet har att välja skola och utbildning och vid behov lämna förslag på valbara yrkesutbildningar inom gymnasieskolan som i större utsträckning tar hänsyn till elevers olika förutsättningar.
• Analysera för- och nackdelar med hur dagens system för övergången från grund- till gymnasieskola är konstruerat, samt vid behov lämna förslag på förändringar för att elever som haft svårt att nå målen i grundskolan ska ges bättre möjligheter att förbereda sig för arbetslivet.
• Vid behov föreslå hur elever på högskoleförberedande program som vill arbeta direkt efter gymnasieskolan ska kunna erbjudas yrkesutbildning som underlättar etableringen på arbetsmarknaden.

Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 5 juni 2024.