Klimatförändringar, globalisering och digitalisering har snabbat upp förändringstakten på alla nivåer i samhället. Men den här våren blev det skarpt läge när coronapandemin gjorde entré. Plötsligt mötte många verksamheter ett gigantiskt paradigmskifte och disruptionen tycks bara ha börjat. Att kunna anpassa sig till snabba förändringar har blivit en hygienfaktor, det gäller enmansföretagare likväl som statliga myndigheter.
För många organisationer, inte minst inom den offentliga sektorn, krävs nu förmåga att hantera regelverk samtidigt som man behöver vara kreativ och tänka nytt.
Managementkonsulten Love Lönnroth har arbetat med förändringsledning under många år. I boken Ut ur boxen – Förändringsledning på riktigt (Sanoma utbildning) utgår han bland annat från Carol Dwecks forskning om growth mindset.
– Dweck har verkligen lyckats sätta fingret på attitydens stora betydelse. Jag skulle vilja säga att det handlar om skillnaden mellan ett kreativt och ett reaktivt förhållningssätt. Med growth mindset upplever du dig som utvecklingsbar, vilket betyder att även om du inte kan så kan du lära dig. Med ett fixed mindset har du däremot ett passivt och reaktivt synsätt. Du anser till exempel att kapacitet bygger på medfödd begåvning.
Love Lönnroth använder just begreppet growth mindset i sitt arbete med förändringsledning. Han betonar det holistiska perspektivet som består av organisations-, team- och individnivån. Tillsammans bildar de en helhet som måste utvecklas parallellt. En isolerad chefsutbildning har till exempel en väldigt begränsad och kortsiktig effekt.
– Systemutveckling är komplext. Det som skapar mest engagemang och utvecklingskraft är när chefer och medarbetare når en gemensam förståelse om var de befinner sig och är på väg. De bästa företag som jag har arbetat med har jobbat med sitt ”varför” och förstått vikten av den gemensamma berättelsen och dialogen.