Oavsett vilka variabler eller vilka branscher som undersöks är svaret nästan alltid detsamma: kvinnliga chefer mår sämre och är sjukskrivna i betydligt större utsträckning än sina manliga kollegor. Ibland är det frågan om mycket stora skillnader.

Härom året konstaterade till exempel företagshälsan Previa att chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med över 500 procent under perioden 2014–2018 och allra mest bland kvinnliga chefer.

Läs också: Nya vanor som håller i längden

Akavia Aspekts analys av Försäkringskassans statistik över antalet startade sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande i yrket under åren 2017–2020 visar bland annat detta:

  • Bland lägre it-chefer och chefer inom bank, finans och försäkring är kvinnliga chefer sjukskrivna i mer än dubbelt så stor utsträckning som manliga.
  • Även inom andra chefsgrupper, till exempel HR, kommunikation och marknad, är det frågan om mycket stora skillnader, vilket inte minst grafiken här nedan visar.
  • Kvinnliga chefer är i genomsnitt sjukskrivna betydligt fler dagar per år än manliga chefer.

Regeringen öppnar för sanktioner mot arbetsgivare som har dålig psykisk arbetsmiljö 

Enligt Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljöundersökning är kvinnliga chefer i högre utsträckning än sina manliga kollegor oroliga för att deras arbete på sikt innebär hälsorisker för dem.

Bland Akavias kvinnliga chefsmedlemmar är det en större andel som någon gång de senaste fem åren varit sjukskrivna eller frånvarande från arbetet på grund av stressrelaterade besvär än bland manliga dito.

Sömnproblem på grund av arbetsrelaterad stress är dessutom betydligt vanligare bland kvinnliga chefer än manliga, enligt Akavias medlemsundersökning.

Lee Wermelin.– Den psykiska ohälsan i arbetslivet är ett enormt problem som inte tas på tillräckligt stort allvar. Den drabbar många individer mycket hårt, men leder även till stora ekonomiska kostnader för företag och samhälle. Trots att detta är något som har pågått länge, och dessutom blivit allt värre, vet vi inte riktigt vad problemen beror på, varför människor till exempel blir utbrända. Vi kan tro och gissa, men vi vet i alldeles för liten utsträckning. Det gäller också för vad vi ska göra, säger Lee Wermelin.

Läs också:  Återkommande övertidsarbete - ett hot mot hälsan

Hon menar att den formella ramen med systematiskt arbetsmiljöarbete, OSA-föreskrifter, arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och liknande i huvudsak är bra.

– Problemet är implementeringen. Vi arbetar till exempel allt mer gränslöst, och då inte bara i tid och rum. Det är för många av oss svårt att riktigt veta när vi är färdiga med ett arbete. Det går alltid att arbeta lite mer med en utredning, en text eller annan uppgift. Vi blir på något sätt aldrig klara, vilket kan vara stressande.

– Från facklig sida drev vi under lång tid, med inte speciellt stor framgång, frågor som skulle öka de anställdas flexibilitet och möjligheter till distansarbete. När pandemin kom öppnades plötsligt dammluckorna på det här området. Jag hoppas att det inte behövs något som liknar en pandemi för att vi ska få till en förändring och fart på arbetet mot den psykiska ohälsan. Läget
är akut. Det är något ohållbart över det sätt som vi arbetar i dag.

Läs också: Så får du team att högprestera

Varför är kvinnor extra drabbade?

– Inte heller på den frågan finns det riktigt entydiga svar på. En delförklaring är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar i välfärdssektorn där problem är extra stora. En annan är att kvinnor fortfarande utför den största delen av det obetalda hemarbetet.

– Sjukskrivningarna är generellt ungefär 50 procent högre bland kvinnor än bland män. Tror du att vi hade accepterat löneskillnader på 50 procent mellan könen?

Vad tror du?

– Absolut inte. Frågan är då varför vi accepterar så stora skillnader när det gäller sjuktalen.

– Det här är inte bara en fråga för arbetslivet. Vi ser till exempel redan i skolan hur många ungdomar är stressade och mår dåligt. Det gäller inte minst flickor.

Lee Wermelin säger att åren mellan 30 och 39 år kan vara extra kritiska.

– Det är då många bildar familj och skaffar barn. Sverige är fantastiskt tillåtande när det gäller att kombinera barn och karriär, men om jag fortsätter att ha samma förväntningar på mig själv, att jag ska leverera lika mycket som innan jag bildade familj – och det gäller oavsett om jag är man eller kvinna – ökar risken att jag bli sjuk.

Läs också: Mindfulness gör chefer mer närvarande och empatiska

– Jag tycker att man under småbarnsåren ska kunna säga till sin arbetsgivare att jag vill ha en föräldraanställning. Det innebär att arbetsgivaren inte kan räkna med mig när det till exempel gäller övertids-, kvälls- och helgarbete utan att det ska drabba min karriär. Man bör också se över ersättningen vid exempelvis vård av sjukt barn. I dag är det ofta den som tjänar minst i en familj som stannar hemma, vilket i allmänhet är kvinnan och innebär en kvinnofälla.

Enligt Akavia Aspekts bearbetning av Försäkringskassans statistik minskar i allmänhet sjukskrivningarna ju högre upp i hierarkin man kommer. Första linjens chefer till exempel, är sjukskrivna i högre utsträckning än mellanchefer, det vill säga chefer som både har chefer under och över sig.

– Tidigare studier som vi har gjort visar på liknande förhållanden. Högre chefer har ofta ett bättre välbefinnande än lägre chefer och medarbetare. Det kan bero på att man som högre chef har större mandat och mer påverkansmöjligheter, vilket är något som främjar det psykiska välbefinnandet, säger Lee Wermelin.

– Extra utsatta är chefer som sitter i en mellanposition. De är underställda uppåt samtidigt som de ska vara chefer nedåt. Det gör att de kan bli klämda mellan olika intressen och krav. Det är viktigt att uppnå ett rimligt förhållande mellan ansvar, kontroll, och mandat. Det är delar som måste hänga samman.

Lee Wermelin säger att arbetsgivare bör bli bättre på att redovisera hur deras personal mår, sjukfrånvaro och vad som görs för att förbättra arbetsmiljön.

– Man skulle till exempel kunna ranka myndigheter och andra arbetsgivare utifrån deras arbeta på detta område. Det skulle sätta press på dem, men även innebära viktig information till den som söker arbete. Det blir synligt vilka arbetsmiljöproblem en potentiell arbetsgivare har och vad den gör för att lösa dem – ett slags konsumentmakt i arbetslivet.

Läs också: Hälsofrämjande chef som värnar om helheten

I fjol införde Portugal en ny lag som bland annat gör det olagligt för arbetsgivare med fler än tio anställda att kontakta medarbetare efter arbetstid. Den som bryter mot lagen kan dömas till böter.

– Jag tror inte att det är rätt väg för oss att gå. Det är bättre att parterna på arbetsmarknaden gör upp om sådana saker.

Vilken betydelse har allt mer slimmade organisationer för den psykiska ohälsan?
– Det har stor betydelse. Vi har en mycket sammanpressad lönestruktur i Sverige. Det gör att det är dyrt att anställa personal som lastar av och gör en del av exempelvis chefens eller specialistens jobb. Vi har tappat förmågan att delegera. 

Läs också: Baksidan med att vara perfektionist

Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia

Du som har en utmanade  arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd  om du har en ohållbar arbetssituation.  Här kan du få hjälp.

Granskning av chefers stress

Så mycket sjukare är kvinnliga chefer

Chefers sjukfrånvaro ökar kraftigt. Extra utsatta är kvinnliga chefer.
– Vårt sätt att arbeta i dag är ohållbart, säger Akavias ordförande Lee Wermelin som öppnar för att arbetsgivare bör rankas utifrån hur de arbetar med att minska den psykiska ohälsan. Akavia Aspekts granskning om chefer arbetssituation publicerades i maj 2022.

HR och personalchefer är mest sjukskrivna

Chefen som backade i karriären för sin hälsa

Chef och stressad – forskare eniga om att chefers arbetsmiljö saknar rutiner

Regeringen öppnar för sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot psykisk arbetsmiljö

Otydliga mandat gör att chefer kläms mellan ledning och medarbetare

Läs också: Mellanchefers arbetsmiljö granskas i stor inspektionsinsats

Granskning om stress och utbrändhet i arbetslivet

En av fem sjuk av jobbstress
Var femte Akaviamedlem har under de senaste åren varit frånvarande från jobbet på grund av arbetsrelaterad stress.
Var tredje anser att de inte får tillräckligt stöd av sina chefer i samband med arbetsrelaterad stress, visar en ny undersökning.
– Det är mycket oroande, säger Patrik Nilsson som är Akavias samhällspolitiske chef. Akavia Aspekts granskning om akademikers stress publicerades i december 2021.

En av fem sjuk av jobbstress

Utbränd: ”Både hjärnan och kroppen var helt slut”

Två dör varje dag av stress på jobbet

Så vill politikerna minska stressen i arbetslivet

Färre får rehabilitering för stress

EKG-mätare ska minska stressen

Läs också: Unga kvinnliga akademiker mest drabbade av stress

Läs också: För lite att göra på jobbet kan göra dig sjuk