Där på färjeterminalen i Nynäshamn mötte Martin Ärnlöv snickaren som väntade på sin ukrainska kollegas hustru och barn. Mannen hade aldrig tidigare träffat dem men höll i en pappskylt med deras namn.

− Jag kände att jag behövde se med egna ögon vilka det var som kom och vilka som tog emot flyktingarna, säger Martin Ärnlöv.
Redan under studietiden på Handelshögskolan i Göteborg hade Martin Ärnlöv tankar på att jobba humanitärt eller med mänskliga rättigheter på något sätt. Han skrev ett brev till Thomas Hammarberg, dåvarande internationell generalsekreterare för Amnesty International, och bad om råd. Svaret kom på ett maskinskrivet korre­spondenskort.

Martin Ärnlov, generalsekreterare Röda Korset Sverige.− Han skrev att jag skulle satsa på att bli bra på mitt jobb och behålla mitt engagemang.
Efter examen fick Martin Ärnlöv jobb som controller på SKF och därifrån gick han vidare till Akzo Nobel, där han satt i en internationell ledningsgrupp. Efter 14 år inom näringslivet rekryterades han så, år 2002, till Bräcke diakoni, som är en stiftelse med verksamhet inom vård och omsorg. Därmed tog han steget in i den ideella sektorn. Han jobbade på Bräcke diakoni i drygt 15 år, de sista tio som vd, men 2018 kunde han inte motstå tjänsten som generalsekre­terare på Svenska Röda Korset. Martin Ärnlövs första fyra år som generalsekreterare har varit intensiva. Under den torra sommaren 2018 brann de svenska skogarna. Två år senare bröt coronapandemin ut. Och i våras invaderade Ryssland Ukraina.

Flyktingar från Ukraina anländer till Nynäshamn våren 2022.

Just nu upptas det mesta av hans tid av kriget i Ukraina, men också av den alltmer akuta hungersnöden på Afrikas horn.
− Det är en kris i skuggan av Ukrainakriget, men som också är sammankopplad med kriget och de stigande energi- och spannmålspriserna. Vissa afrikanska länder är starkt importberoende och påverkas mycket av prisökningarna.

Neutralitet möjliggör dialog för Röda Korset

Sedan kriget i Ukraina bröt ut har många internationella aktörer brutit kontakterna med Ryssland, men Röda Korset har en fortsatt dialog med Kreml. Vissa har kritiserat Röda Korset och menat att organisationen inte markerar tillräckligt tydligt mot Ryssland.
− Jag förstår att det kan upplevas så, men vår roll är inte att ta ställning i en konflikt utan vi ska vara neutrala. Vår uppgift är att skydda människor som drabbas av kriget och det kräver förtroende från alla parter i konflikten, säger Martin Ärnlöv.

Röda Korsets uppdrag är att hjälpa människor i nöd.

Han betonar att neutraliteten inte innebär att Röda Korset som organisation står oförmögen att kritisera länder som till exempel begår krigsbrott.
− Man kan säga att vi pratar med små bokstäver i korridorerna i stället för med megafon på torget. Vissa tycker kanske att det är konstigt att jag inte har en ukrainsk flagga i min profilbild på Twitter, men så är det bara. Så länge jag är generalsekreterare för Röda Korset kommer jag inte att ha det.

Målet för ideburna organisationer är att nå ut med budskap

Rollen som chef inom den ideella sektorn skiljer sig på flera sätt från att leda inom näringslivet, konstaterar han.
− På ett företag är din primära uppgift att gå med vinst. Idéburna organisationer kan självklart inte heller blöda pengar men det räcker inte att räkna plus och minus.
På idéburna organisationer är målet till syvende och sist att nå ut med sitt budskap och skapa förändring i samhället. Att ekonomin är i ordning är snarare ett medel än ett mål, förklarar Martin Ärnlöv.
− Inom idéburna organisationer jobbar vi med multipla målbilder. Det kan vara svårt ibland, men det är också mycket roligare, säger han.

Röda Korset som hjälporganisation finns globalt överallt där människor finns.
Under de senaste åren har jobben inom offentlig sektor och på idéburna organisa­tioner blivit alltmer eftertraktade. Det visar en årlig undersökning som görs av bemannings- och rekryteringsföretaget Academic Work tillsammans med Kantar Sifo. Undersökningen listar de 100 mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige och idéburna organisationer klättrar på listan tillsammans med arbetsgivare inom offentlig sektor. Martin Ärnlöv märker av trenden.
− Jag upplever att det finns ett stort intresse för oss som arbetsgivare. Jag tror att många tycker att det känns meningsfullt att få jobba mot idébaserade mål, säger han.
Samtidigt betonar han att även att många företag strävar efter att göra ett positivt avtryck.
− Många jobbar seriöst med hållbarhetsarbetet och tar ansvar, säger han.

Som chef är det viktigt för Martin Ärnlöv att delta i organisationens arbete på gräsrotsnivå. Han reser mycket över hela världen och till olika Röda Korset-verksamheter i Sverige.
− Det hjälper mig att bättre kunna driva våra idéer i debatten och förklara våra förslag, säger han.
Under åren på Bräcke diakoni jobbade han alltid minst en vecka per år i någon av stiftelsens verksamheter. I samma anda reste han i våras längs med Europas östra gräns. Under resan mötte han ukrainska flyktingar som just hade tagit sig över gränsen och Röda Korset-volontärerna som välkomnade dem. Han upplever att viljan att hjälpa har varit stor i hela Europa och inte minst i Sverige. Många har ställt upp som volontärer och hjälpt till att göra i ordning temporära boenden eller bjudit in ukrainska flyktingar att bo i sina egna hem. Många har också skänkt pengar till Röda Korsets arbete i Ukraina.
− Det har funnits en fantastisk vilja att hjälpa till med ekonomiska resurser. Vi har inte sett något motsvarande sedan tsunamin i Sydostasien 2004, säger Martin Ärnlöv.
Parallellt med jobbet som generalsekreterare för Svenska Röda Korset koordinerar han internationella Röda Korsets arbete inom migrationsområdet.
− Antalet människor som lever på flykt har mer än fördubblats under de senaste tio åren och jag menar att detta är en av vår tids stora utmaningar, säger han.
Han konstaterar att våra nutida konflikter är mer komplexa och utdragna än tidigare krig, vilket är en förklaring till att fler människor tvingas lämna sina hem. Han nämner Syrien som exempel, där kriget nu har gått in på sitt elfte år.
− 100 miljoner människor är på flykt i världen i dag och det kommer bli ännu fler på grund av klimatkrisen. I vissa fall handlar det om hela kustremsor som det inte längre kommer gå att bo på. Klimat­krisen kommer också bidra till fler konflikter i världen. Man behöver inte vara alarmistisk för att förstå att utvecklingen mot 2050 inte ser lovande ut.

Samtidigt som många svenskar har visat solidaritet med flyktingar från Ukraina ser Martin Ärnlöv en växande opinion mot flyktingmottagande i Sverige. Det, menar han, återspeglas också i riksdagspolitiken.
− Att satsa på flyktingar nu är väl nästan politiskt självmord. Samtidigt är det lätt för partierna att ta politiska poänger på att få ner mat- och bensinpriserna. När maten blir dyrare och det kostar mer att tanka ­bilen månar många främst om sig själva, men det vi behöver nu är en starkare internationell solidaritet, säger han.

Martin Ärnlov vill vara ute i verksamheten för att samtala med medarbetare.

Inom Röda Korset ser man att behoven är stora bland de ukrainska flyktingar som kom till Sverige i våras. Allt fler behöver hjälp med mat och kläder. Organisationen vill se en höjning av dagersättningen för asylsökande, som har legat på samma nivå sedan 1994.
− Ersättningen är 71 kronor per dag. Alltså 4 600 kronor i månaden för en mamma med två barn, och det ska täcka alla utgifter. Det går inte. Vi på Röda Korset bedömer att man inte kan leva på det.
− Vissa kanske tycker att detta är parti­politik, men nej, det är humanitär politik.
Men någon gång framöver skulle han kunna tänka sig att jobba just partipolitiskt.
− Då skulle jag kunna sluta prata med små bokstäver. Fast jag har aldrig varit medlem i något parti så jag får väl börja där, säger Martin Ärnlöv.