Aspekt

Ledarskap

Rättssäkerheten under press

Publicerad

Organiserad brottslighet och gängskjutningar driver fram snabba lagändringar. Under den senaste mandatperioden har regeringen tagit initiativ till över 60 straffskärpningar och gett polis och åklagare nya verktyg.
Men – vad händer med rättssäkerheten när långsiktighet och helhetssyn får stå tillbaka? Akavia Aspekt har granskat anslagen till rättskedjans instanser.

Lagändringar, skärpta straff och nya metoder ökar trycket på dem som arbetar inom rättsväsendet.  Det sätter rättssäkerheten under press från flera håll.

Från att tidvis ha varit en perifer politisk fråga har brott och straff under de senaste åren utvecklats till att bli en av de absolut hetaste. År 2014 uppgav 4 procent i Göteborgs universitetets SOM-undersökning – som bland annat mäter svenska väljares inställning i olika frågor – att ”lag och ordning” var ett viktigt samhällsproblem. År 2020 hade andelen ökat till 34 procent.

Förändringen beror inte på en kraftig ökning av den anmälda brottsligheten i allmänhet. Den har tvärtom minskat. Inte ens det dödliga våldet har ökat dramatiskt. Däremot har en del av brottsligheten delvis förändrats och blivit synligare, med gänguppgörelser och skjutningar på öppen gata som tydliga exempel. 

– Brottsbekämpningen behöver förbättras. En viktig del är fler poliser, inte minst synliga sådana, men det behövs också mer förbyggande insatser, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.

Kvinna vid skrivbord lockigt blont hår lagbok Mia Edwall Insulander
Mia Edwall Insulander.

Regeringen å sin sida betonar gärna att man tagit initiativ till en mängd straffskärpningar – över 60 stycken som är relaterade till grov organiserad kriminalitet – och gett polis och åklagare nya eller utökade verktyg och möjligheter, förändringar som har påverkat arbetsmiljön inom rättsväsendet. 

– Det är hög arbetsbelastning och pressat läge på många domstolar, konstaterar Elisabeth Åberg som är ordförande i Saco-S Domstol.

Enligt riksåklagare Petra Lundh har många av de senaste förändringarna på rättsområdet, som hon anser är bra, i kombination med ökad allvarlig brottslighet, lett till mer arbete för många åklagare.

– Åklagarnas nuvarande arbetsbelastning är inte rimlig i ett långsiktigt perspektiv. Vi måste bli fler. Vi har fått ökade anslag under de senaste åren och rekryterar i betydligt högre omfattning än tidigare, men det är tre års utbildning hos oss innan man blir kammaråklagare. Sedan tar det ytterligare några år som åklagare för att kunna hantera mer komplexa brott. Det är framför allt erfarna åklagare som vi har brist på i dag.

Regeringen har ytterligare förändringar på gång, till exempel kronvittnen, möjligheter för polisen att göra husrannsakan i vissa miljöer utan konkret brottsmisstanke och utökade möjligheter att använda tidiga förhör som bevisning i brottmål.

Den politiska oppositionen till höger vill ta ytterligare steg och föreslår bland annat att det ska införas system med anonyma vittnen, speciella visitationszoner och utökade möjligheter för polisen att använda sig av hemlig dataavläsning utan konkreta brottsmisstankar.

Sebastian Wejedal, lektor i processrätt vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till det så kallade Oskyldighetsprojektet, som ger kostnadsfri juridisk hjälp vid ansökan om resning i brottmål, säger att ökat fokus på övervakning och repression inte är något nytt.

– Det är en snöboll som har rullat allt snabbare sedan 1990-talet. Under de senaste åren har det varit en explosionsartad utveckling. Det är snabba utredningar och korta remisstider. Flera åtgärder implementeras samtidigt. Lag- och regelförändringar, och hur de påverkar varandra och samhället, utvärderas inte innan det kommer nya.

Även Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander är kritisk till många av de senaste årens förändringar och förslag, som bland annat har lett till att polis och åklagare fått ytterligare makt och befogenheter.  

– Fokus ligger nästan bara på att polisen och åklagarna behöver fler och effektivare verktyg, men det måste även finnas rimliga möjligheter för människor att försvara sig juridiskt. Vi kan inte utgå ifrån att poliser och åklagare hela tiden gör rätt, alltid är snälla och goda.

– Grundläggande rättssäkerhetsprinciper är en väsentlig del av vår demokrati och något som vi inte ska göra avsteg ifrån.
– Den grova kriminaliteten ska bekämpas men inte med alltför stora inskränkningar av rättssäkerheten. 

* Oskyldighetsprojektet : Ett projekt som ger människor som anser sig felaktigt dömda kostnadsfri juridisk hjälp vid ansökan om resning i brottmål.