Redan före coronapandemin var självledarskap ett trendigt och omdiskuterat fenomen. Det finns idag ingen allmänt vedertagen definition av begreppet, men i kortfattade ordalag syftar det på någons förmåga att medvetet leda sig själv, sina tankar och sina beteenden mot ett specifikt mål. Det handlar inte bara om att kunna prioritera, planera och genomföra arbetsuppgifter utan också om exempelvis självkännedom och förmågan att ta ansvar för egna och gemensamma behov. Förmågan att leda sig själv har kommit att bli allt viktigare i ett snabbföränderligt, osäkert och komplext arbetsliv, men självledarskap har också blivit högaktuellt i och med det utbredda och solitära hemarbetet under coronapandemin.

– När vi 2009 startade en forskningsbaserad kurs i självledarskap på Handelshögskolan var det nästan ingen som kände till begreppet. Sedan dess har det fått allt mer spridning och under pandemin har självledarskap blivit extremt omdiskuterat. Distansarbetet, som har inneburit ökad isolation och mer ansvarstagande, ställer andra krav på individer att kunna leda sig själva och bibehålla motivationen.

Detta berättar Malin Rapp, föreläsare och ledarutvecklare på Selfleaders. Sedan starten 2009 har företaget utbildat ledare i över 400 organisationer utspridda i över 50 länder. Tillsammans med Karolinska institutet och Stockholms universitet har de nu genomfört en studie där en grupp deltagare från olika branscher under sex månader fick öva på självledarskap. En gång i månaden hölls ett utbildningstillfälle med fokus på ett specifikt tema, till exempel att bättre kunna förstå och agera utifrån ens personliga värderingar och styrkor, att bättre kunna ge och ta emot feedback, och så vidare (se lista nedan). Efter varje utbildning fick deltagarna tillämpa sina nya insikter i vardagen och reflektera i lärgrupper där de hade möjlighet att bolla frågor med varandra. Deras välmående och förmågor mättes före och efter studien genom självskattningsformulär.

– Resultatet visade tydligt att självledarskap går att träna upp och att det ger en stor positiv effekt på välmåendet, relationerna och förmågan att hantera osäkerhet, säger Malin Rapp.

Hur viktigt är det att kunna hantera osäkerhet i dagens yrkesliv?

Förmågan att hantera förändring, lära sig nya saker och bevara sin mentala balans i oväntade situationer, kan vara något av det viktigaste av allt. Det handlar om att vara välgrundade i oss själva och ha en tydlig inre kompass som gör att vi agerar i överensstämmelse med våra värderingar under många olika förhållanden, även när omvärlden sätter nya ramar eller begränsningar för oss.

I studien framkom dessutom att deltagarna upplevde att de hade blivit bättre på att sätta gränser mellan jobb och fritid, någonting som kan vara extra utmanande vid just distans- och hemarbete. På frågan om hur självledarskap bidrar till att det blir enklare att sätta denna gräns mellan arbete och fritid, svarar Malin Rapp:

– Självledarskap ökade deltagarnas förståelse för deras personliga värderingar och vad som var viktigt för de själva. Självledarskap verkar också göra att vi tar mer ansvar för att prioritera det som är viktigt för oss. Allt för sällan tar vi oss tid till den formen av reflektion, säger hon.

Med tanke på studiens goda resultat menar Malin Rapp att chefer behöver skapa bra förutsättningar för medarbetarnas självledarskap, vilket i fortsättningen kommer att bli en allt viktigare förmåga i yrkeslivet. Hon menar att coronapandemin bara har utgjort en ”tipping point” som har fått många att förstå vikten av självledarskap. Utvecklingen på den moderna arbetsmarknaden, präglad av snabba förändringar och hög oförutsägbarhet, kommer inte att sakta ner. Snarare kommer komplexiteten att öka när vissa framöver återvänder till arbetsplatserna medan andra troligen fortsätter att distansjobba.

– Det innebär att chefer ska leda uppdelade team, där några är hemma och andra är på kontoret. Vid sådana hybridlösningar blir självledarskap än mer betydelsefullt, säger hon och tillägger:

– Här behöver cheferna skapa en riktning och ett ramverk för medarbetarna, och ge dem frihet att fatta egna beslut och ta eget ansvar innanför de ramarna. Detta främjar medarbetarnas motivation och utveckling, istället för att chefen ska detaljstyra och kontrollera allting.

Ett problem, enligt Malin Rapp, är att självledarskap är ett sällsynt ämne på landets universitet.

– Vi har kört kursen på Handelshögskolan i över tio år och det är en av de mest uppskattade av studenterna. Under den akademiska utbildningen får de med sig massa värdefull ämneskompetens, men de lär sig inte speciellt mycket om självledarskap trots att detta är någonting som alla behöver kunna för att må bra och bidra i ett komplext arbetsliv, säger hon.

Hur ser du på risken för att diskussionen om självledarskap lägger allt för mycket ansvar på redan stressade individer, när det kanske istället är arbetsvillkoren som behöver förändras?

– Det är en bra fråga och jag vill betona att fokus på självledarskap på arbetsplatsen inte innebär att chefer ska vara passiva, eller för kontrollerande. Båda dessa varianter hämmar medarbetarnas självledarskap och motivation. Självledarskap är ingen separat företeelse utan någonting som sker i samverkan mellan individ, team och ledare, det vill säga individens utveckling och mål hänger samman med organisationens utveckling och mål. Chefer ska ta tillvara medarbetarnas förmågor och få dem att känna ett ansvar för det gemensamma målet, säger Malin Rapp.

 

Här är några moment som deltagarna fick öva på under studien:

 

  • Identifiera dina drivkrafter. Fundera över när du trivs som bäst, vad du behöver för att må bra, vad väcker ditt engagemang och vad får dig att känna mening? Att uttrycka dessa till sina kollegor ökar öppenhet och tillit i gruppen. 
  • Våga växa och utmanas. Fundera på vad du vill utvecklas inom. Be om feedback från kollegor, fokusera på vad du kan göra för att växa i en riktning som gynnar både dig och organisationen.

  • Visa uppskattning utifrån ett styrperspektiv. Ge feedback på varandras styrkor och beskriv vilka positiva effekter ni ser. Ge konkret förslag på hur dessa kan användas mer. Det ger ökad motivation och utveckling i gruppen.

  • Aktivt lyssnande. Träna på att lyssna bortom det du redan vet för att söka nya perspektiv och förståelse. 

  • Påminn om syftet. Koppla upp er till den gemensamma riktningen som teamet och organisationen  har. Vad är ditt och teamets bidrag till helheten, varför gör ni det ni gör? Det ökar känslan av mening och har en direkt påverkan på engagemang.