– Många tror felaktigt att snällhet i arbetslivet är detsamma som mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla. Men snällhet i detta sammanhang är att vilja andra väl och agera därefter. Det är ett förhållningssätt som ställer höga krav på ansvarstagande och en djup samarbetsvilja, säger Patrik Westander, vd på PR-byrån Westander. 

Läs även: Självledarskap har positiv effekt på välmåendet  

Patrik Westander vill inspirera medarbetare att skapa en snällhetskultur på jobbet och menar att ämnet väcker stor nyfikenhet idag.

– Det märktes när vi höll ett fullbokat seminarium på temat och då jag tillsammans med kollegor skrev en debattartikel om behovet av snällhet i arbetslivet, säger han.

Psykolog Lukas Levay säger att snälla och sympatiska personer tidigare har underskattats inom arbetslivet, men att attityden glädjande nog håller på att förändras. Alltfler börjar inse att ett vänligt arbetsklimat är en framgångsfaktor.

Läs också: Därför ska du vara en snäll chef

Patrik Westander och Lukas Levay

Lukas Levay började intressera sig för snällhet som ett viktigt kriterium när han arbetade med rekrytering och personlighetstester på Aon's  Assessment Solutions.

– Generellt kan man beskriva snällhet i arbetslivet som att bry sig om andra, visa sympati och att vara samarbetsinriktad, säger han. Ett gott råd är att fundera över vad du själv lägger in i begreppet och agera i enlighet med det.

– Att främja sina kollegor är en praktisk handling som alla vinner på. Det kräver fokus och hårt jobb, säger Patrik Westander.

Lukas Levay och Patrik Westander anser att alla kan utveckla snällhet i jobbsammanhang och att snällhet föder snällhet.

 – Att vara en snäll och stöttande kollega innebär inte att du ska agera självutplånande. Du ska även vara snäll mot dig själv, tillägger Patrik Westander.  

– Om du arbetar i rätt eller fel arbetsmiljö påverkar graden av snällhet bland medarbetare, säger Lukas Levay.  Är det mycket stress och press är det svårare att vara vänliga och empatiska mot varandra. Likaså om det sker stora förändringar inom organisationen eller det är en giftig kultur som "sitter fast i väggarna".

Han tillägger att vilken bransch du jobbar inom har också betydelse. I vissa branscher är det mer elitistiskt och konkurrensinriktat.

Läs också: Sömnbrist är värst för humöret

Det finns tyvärr mycket konkurrens och härskarteknik inom dagens arbetsliv som förstör samarbetsandan och arbetsglädjen instämmer Patrik Westander.  Ställ därför dig själv frågan " Behöver vi som arbetsplats prata om snällhet?"

Han poängterar att du som enskild medarbetare mår bättre och vågar mer om det råder en anda av snällhet på jobbet. Stressen minskar och engagemanget ökar när det känns att ni hjälps åt och arbetar tillsammans mot ett mål.

– Kreativiteten ökar också eftersom du känner att du kan presentera idéer och problemlösningar utan oro för att bli nedgjord och kritiserad, fortsätter Patrik Westander.  

Lukas Levay lyfter fram att forskning visar att medarbetare som känner psykologisk trygghet – har en arbetsplats där man uppträder snällt mot varandra – presterar bättre. I arbetsgrupper där alla respekterar varandra står också medarbetare för att de har en avvikande åsikt.

Han liksom Patrik Westander framhåller att en annan viktig sak med att visa snällhet är att berömma dina kollegor när de uträttat något bra eller varit extra hjälpsamma.

– En bra regel är att ge fem gånger mer beröm än kritik. Du bör också ta ansvar för att sätta stopp för gnäll och kritik om enskilda kollegor bakom ryggen på dem, säger Patrik Westander.

– Det gäller även att vara extra uppmärksam och omhändertagande mot nyanställda, inflikar Lukas Levay. Dessutom finns det enkla saker som gör att arbetsmiljön känns snäll och vänlig som att hälsa på folk med namn varje dag, ha gemensamma fikapauser och sociala aktiviteter.

Läs även: Komplimang, kritik eller härskarteknik?

Patrik Westander berättar att hans företag vid rekrytering aktivt söker snälla medarbetare och använder begreppet ”Att vilja andra väl”.

– I anställningsintervjuer ställer vi frågan ’Vad innebär snällhet för dig?’ och för ett resonemang kring det. I vår jobbsökarbok anger vi snällhet som ett skäl att arbeta hos oss och varje år genomför vi som uppföljning en snällhetsenkät.

Lukas Levay menar att det är viktigt att ta fram flera mätpunkter för hur snäll och empatisk en person är än en anställningsintervju. Här kommer utformningen av personlighetstester in som ett viktigt hjälpmedel.

– Det gäller att få personer att ge exempel på när de har visat snällhet i praktiken via frågor som ’Hur har du jobbat i teamet?’ och ’Beskriv en situation när du hjälpt en kollega’.

Patrik Westander säger att majoriteten som söker jobb sätter likhetstecken mellan snällhet och att visa empati och välvilja. Men det finns även de som ser snällhet som något negativt och beskriver det i termen att vara en dörrmatta.

Lukas Levay och Patrik Westander säger att ett dilemma på arbetsplatsen som kan vara svårt att finna en lösning på är om chefen inte agerar snällt och vänligt. 

– Du kan försöka påverka chefen enligt ledstjärnan att hjälpa honom eller henne att bli mer framgångsrik i sitt ledarskap, säger Patrik Westander. Ta chefen åt sidan och be att få framföra konstruktiv kritik. Utgå från ett specifikt agerande eller en formulering av chefen som du inte tror är bra för arbetsglädjen. Förbered dig noga, var saklig och framför bara din egen uppfattning.

Läs även psykologens råd om hur du kan hantera dina känslor vid konflikter

Lukas Levay menar att det gäller att försöka kartlägga varför en chef uppträder ovänligt och föga empatiskt mot medarbetare.

– Kanske har chefen för hög arbetsbelastning? Eller så känner chefen inte något behov att vara snäll mot medarbetare? I det senare fallet kan du hjälpa chefen att förstå att det kan innebära fördelar att förändra sättet att kommunicera. Det kan göra att medarbetare känner sig mer motiverade och uppträder lojalare.

Han tillägger att det kan gå att få chefen att ändra lite på sitt beteende men att ”omvända” någon helt är svårt.  

Patrik Westander säger att har du en chef som är rent otrevlig och medvetet vill göra medarbetare ledsna kan du vända dig till en högre chef. Du kan även ta upp saken med HR-avdelningen eller ditt skyddsombud.

– Resultatet kan bli att chefen skickas på utbildning, men det hjälper sällan i praktiken sedan. En otrevlig chef är tyvärr en av de främsta anledningarna till att anställda byter arbetsplats. Så snällhet i arbetslivet är av stort värde både för medarbetare och organisationer, säger Lukas Levay. 

Så agerar du som snäll medarbetare 

  • Hälsa på alla med namn när ni möts första gången en arbetsdag.
  • Visa ditt engagemang när du har en diskussion eller ett möte med kollega
  • Förvänta dig mycket av dina kollegor. Ge dem stort förtroende.
  • Tala inte illa om en kollega. Låt dig inte dras in negativa diskussioner
  • Slösa med beröm när kollegor gjort något bra.
  • Hjälp kollegor genom att föreslå lösningar på deras specifika problem.
  • Ha gemensamma fikapauser och ordna sociala aktiviteter.

Källa: Patrik Westander & Lukas Levay

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.