Aspekt

Ledarskap

Studie: Splittrad framtidstro bland vd:ar i synen på ekonomin

Publicerad

Det råder delade meningar om de ekonomiska utsikterna för 2021, visar Axholmens enkätstudie med 183 vd:ar från större svenska bolag. Hälften av deltagarna tror på en bättre makroekonomisk situation i Sverige jämfört med ifjol medan en tredjedel förväntar sig en försämring under det kommande året.

Coronapandemin ledde under fjolåret till en kraftig ekonomisk inbromsning med högre arbetslöshet och ett svenskt BNP-tapp på närmare tre procent. Vad kommer då att hända med ekonomin under 2021? Den frågan avhandlades i managementkonsultbolaget Axholmens nya studie Svenska företags utmaningar och fokusområden 2021 där 183 vd:ar från en rad olika branscher (se faktaruta) medverkade. Enligt rapporten råder splittrade förväntningar på den makroekonomiska utvecklingen under 2021 jämfört med förra året. 38 procent av de deltagande vd:arna tror på en bättre ekonomisk situation globalt, vilket kan ställas mot att 40 procent tror på en försämring och 22 procent på ett oförändrat läge. Förväntningarna på den makroekonomiska situationen i Sverige är något mer positiv, men likväl splittrade. 48 procent av vd:arna ser en förbättring samtidigt som 32 respektive 20 procent av deltagarna tror på ett sämre eller oförändrat läge jämfört med föregående år. Erik Mokvist, partner på Axholmen och ansvarig för undersökningen, tycker att dessa siffror sticker ut i studien.

— Studien visar att det finns mycket osäkerhet inför framtiden och att förutsägelserna går isär, men det är förvånande att så många tror på ett oförändrat eller sämre ekonomiskt läge. Rapporten ska dock sättas i en kontext. Idag finns flera faktorer som pekar på att läget inte är så mörkt som studien visar, säger han. 

Bland vd:arna råder dessutom delade meningar om synen på fjolårets BNP-fall. Hälften av deltagarna bedömer att nedgången är temporär medan den andra hälften ser den som mer långtgående. Svaren till studien inkom i slutet på november – och sedan dess har mycket hänt. Bland annat har vaccineringar påbörjats världen över samtidigt som stater och centralbanker har beslutat om fortsatta ekonomiska stimulanser och stödåtgärder under 2021. Dessa två faktorer tyder på att svaren skulle kunna ha sett annorlunda ut idag, menar Erik Mokvist.

— När rapporten gjordes fanns det visserligen information om nya vacciner men inte så mycket om fortsatta stimulanser och stödåtgärder. Det kan, kanske, ha påverkat resultaten i undersökningen. Idag har analytikerkåren också mer positiva förväntningar på ekonomin än vad som framkommer i studien.

Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, håller inte med de vd:ar i studien som förväntar sig att det makroekonomiska läget 2021 kommer att vara oförändrat eller till och med sämre jämfört med fjolåret. Både vaccineringarna och centralbankernas penningpolitiska stimulanser talar för en bättre ekonomisk utveckling under året, menar han. 

— Hos mig och andra ekonomer är den gängse uppfattningen att 2021 blir ett återhämtningsår för ekonomin jämfört med i fjol. En annan sak som bidrar till den bilden är att den senaste tidens restriktioner, som har varit rigorösa på flera håll, inte har fått samma negativa tillväxteffekter som i våras. Samhället har anpassat sig till den nya situationen och fungerar bättre nu trots rätt restriktioner.

27 procent av vd:arna tror på en negativ nettotillväxt av personalstyrkan under 2021, vilket är den högsta noteringen i studien på flera år. Till några av de mer negativa branscherna i denna fråga hör logistik/transport, tillverkande industri och ”energi, råvaror och material”. Samtidigt tror hälften av vd:arna på en positiv nettotillväxt av personalstyrkan 2021. Två branscher som är mer positiva beträffande personaltillväxten är ”företagstjänster” och ”it, telekom och media”. Även på detta område finns alltså splittrade förväntningar.

— Min tolkning är att också dessa svar påverkades av den tro på makroekonomin i stort som fanns hos vd:arna i november. Det kan ha varit så att många hade en mer negativ syn på personaltillväxten inför 2021 eftersom de var osäkra på hur det blir med stimulanser och stödpaket, säger Erik Mokvist.

Värt att notera är att studien baseras på svar från vd:ar på framförallt större bolag (med över 200 miljoner kronor i årsomsättning) inom primärt industrialiserade branscher. Dessa bolag har påverkats negativt av coronapandemin, men sannolikt inte i samma utsträckning som mindre verksamheter och som branscher som är beroende av människor i rörelse, exempelvis turism- och restaurangnäringen, berättar Erik Mokvist.

— Många av bolagen i undersökningen har gått ganska bra trots pandemin. Även om de har drabbats är det kanske inte i första hand dessa större bolag som har drivit BNP-tappet eller arbetslöshetsökningen som vi såg under fjolåret. Mindre bolag med en omsättning under 200 miljoner kronor har inte deltagit i studien och därför är studien inte representativ för ekonomin i stort, säger han.

Även om 27 procent av vd:arna i rapporten tror på en negativ personaltillväxt under 2021 är Johan Javeus bedömning att arbetslösheten kommer att minska under året, såväl i Sverige som internationellt.

— Arbetsmarknaden bör utvecklas positivt som ett led i den ekonomiska återhämtningen. Vi ser redan att arbetslösheten har kommit ner från de höga talen när det var som värst, säger han och tillägger:

— Det handlar mycket om vaccinet. En del gör bedömningen att samhället kan fungera som vanligt igen utan restriktioner under andra halvåret om vaccineringen har genomförts i tillräcklig omfattning. Utan restriktioner kommer arbetslösheten att minska snabbt i exempelvis hotell- och restaurangbranschen.

I rapporten resoneras också om långsiktiga samhällseffekter till följd av coronapandemin. Hälften av vd:arna tror att den varuproducerande eller tjänstelevererande personalen kommer att arbeta på distans minst en gång i veckan även efter pandemin. Fyra av tio vd:ar tror att distansarbete kommer att ske två-tre dagar i veckan.

— Det är tydligt att vi kommer att se ökad andel distansarbete i framtiden, en bild som stärks av att de svarande i studien är vd:ar. När nu hemarbete har fått en bredare acceptans, om än framtvingat av pandemin, ökar sannolikheten för att skiftet mot mer distansarbete går enklare och snabbare, säger Erik Mokvist.

En hög förekomst av distansarbete även efter pandemin skulle kunna leda till en rad direkta och indirekta konsekvenser för allt från konsumtionsmönster till samhällsplanering (se bilden ovan). Ett exempel: mer hemarbete kan resultera i färre människor i rörelse i stadskärnorna, vilket leder till minskad efterfrågan på persontransporter och minskad handel i fysiska butiker men däremot en ökning för e-handeln och därmed godstransporterna. Också Johan Javeus bedömer att distansarbete kommer att bli vanligare även efter coronapandemin eftersom företag och organisationer nu har utvecklat fungerande rutiner för detta arbetssätt. 

— Vi kanske inte kommer att arbeta hemifrån lika ofta som under pandemin men mycket tyder på att det blir vanligare. Flera studier har också gjort samma prognos. Om denna trend får fäste på allvar kommer det att få stora effekter inom flera branscher. Persontransporter har redan drabbats under pandemin och blir också en av förlorarna om folk fortsätter att jobba hemifrån, säger han och tillägger:

— Låt oss säga att många arbetar hemifrån två-tre dagar i veckan även på sikt. Då behövs inte alls lika mycket kontorsyta som finns idag, vilket kan innebära att många kontor görs om till lägenheter i attraktiva lägen. Samtidigt kan det vara många som bestämmer sig för att flytta från städerna till mindre orter eller till och med utomlands, vilket kan påverka både arbetskraftsutbudet och lönesättningen. Effekterna av en ökad andel distansarbete kommer alltså att bli stora och spridas som ringar på vattnet.