Aspekt

Lön

Lönekurvan planar ut strax efter 50

Publicerad

I början av karriären kan de flesta av Akavias medlemmar räkna med en tydlig och positiv löneutveckling. Runt 50 års ålder, eller strax därefter, blir det för många betydligt svårare att höja sin lön. Bland ekonomerna minskar till och med medianlönen när de närmar sig pensionsålder.

En delförklaring till att lönerna planar ut efter ett antal år är att många då kommit ganska långt i sina lönekarriärer, befattningar och roller, berättar Mikael Andersson som är förhandlingschef på Akavia. 

– En annan kan vara att rörligheten minskar när man kommit upp i ålder. Vi vet att den häftigaste löneutvecklingen får man ofta genom att byta arbetsgivare, säger han.

Mikael Andersson.

I takt med att vi lever allt längre – och är allt friskare – förväntas vi arbeta högre upp i åldrarna. När systemet med riktålder införs 2026 kommer pensionsåldern troligen att vara 67 år – för att därefter successivt höjas.

– Den stora utmaningen handlar inte bara om lön, utan också om hur man ska ta tillvara på värdet av senior kompetens och erfarenhet. Här har Sverige som land en hel del att förbättra och förändra.

Häromåret skickade forskare vid Uppsala universitet och Linné-universitetet ut 6 000 fiktiva jobb-ansökningar till arbetsgivare som annonserade efter personal. Åldern bland de ”sökande” varierade mellan 35 och 70 år. I övrigt var de meritmässigt lika. 

Efter att den sökande nått 40-årsåldern minskade svarsfrekvensen, enligt forskarna, med i snitt en halv procentenhet per år. Tio års högre ålder medförde alltså cirka fem procentenheters lägre chans att bli kontaktad.

Mikael Andersson säger att det som sker på arbetsmarknaden inte är fristående från det som händer i samhället i övrigt.

– Det är ofta en återspegling av de värderingar och attityder som finns rent allmänt i samhället.  

– Vi behöver tänka annorlunda när det gäller karriärvägar och belöna senior kompetens och erfarenhet på ett annat sätt än vad vi historiskt gjort i Sverige.

Akavias löneenkät visar också att valet av sektor har stor betydelse för akademikers löner. Medianlönen bland exempelvis förbundets ekonommedlemmar i privat sektor låg år 2020 på 53 862 kronor. För anställda i kommunal sektor var medianlönen 45 200 kronor och
i statlig sektor 45 000 kronor. 

Även när det gäller branscher varierar lönerna. Det skiljer till exempel nästan 34 000 kronor i medianlön mellan jurister som arbetar inom telekom, 77 400 kronor, och på advokatbyrå, 43 500 kronor. I den senare ingår dock inte advokater som är delägare, då dessa räknas som egenföretagare.

Löneenkäten visar också på geografiska skillnader. Högst medianlöner har Akavias medlemmar
i Storstockholm.

– Det beror dels på ett allmänt högre löneläge i Storstockholm, men dels också att många högavlönade arbeten är koncentrerade dit, säger Akavias statistiker Björn Floderus.  

All lönestatistik hittar du i papperstidningen eller i vår app