Aspekt

Lön

Så mycket tjänar juristerna: ”Rejäl löneutveckling, hårt jobb”

Publicerad

Kvinnliga jurister har i genomsnitt sex procent lägre lön än manliga jurister – även om de jobbar i samma sektor och har samma befattning. Det visar ny lönestatistik från Akavia. ”Det är viktigt att arbetsgivare tar på sig jämställdhets- och normglasögonen och ser över hur de fördelar privilegier och förmåner till kvinnor och män”, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på fackförbundet Akavia.

Akavias färska löneundersökning, som genomfördes mellan oktober och januari, visar att medianingångslönen för jurister ligger på 30 000 kronor. Det är i nivå med fackförbundets övriga yrkesgrupper, till exempel ekonomer och personalvetare. Den rekommenderade ingångslönen 2021 för jurister är 32 400 kronor.

Många jurister sliter hårt under sina första yrkesår. Även senare i arbetslivet kan arbetsbördan vara hög, samtidigt som lönekurvan stiger brant, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker på Akavia.

Medianlönen för jurister är 48 000 kronor, vilket är den tredje högsta bland Akavias yrkesgrupper – enbart ekonomer och it-akademiker ligger högre på lönelistan. För juristerna i övre kvartil är lönen 63 000 kronor (näst högst bland fackförbundets medlemsgrupper) samtidigt som juristlönen i undre kvartil är 38 500 kronor. I den övre och undre lönekvartilen återfinns alltså de högsta respektive lägsta inkomsterna för en profession. Ulrika Husmark understryker vikten av en god ingångslön för att få en bra löneutveckling längre fram i yrkeslivet.

— Det är viktigt att du argumenterar för dig själv – att du har gått juristutbildningen, har bra betyg, kanske har gjort notarietjänstgöring och eventuellt har haft ett relevant extrajobb under studietiden. Det är också bra att föreslå en högre ingångslön eftersom du då ger dig själv prutmån. Det är heller inte rimligt att arbetsgivaren föreslår en ingångslön under medianen, det måste i så fall kunna motiveras.

För jurister inom den privata sektorn ligger medianlönen på 54 100 kronor. Denna summa kan jämföras med medianlöner på 45 500 och 45 000 kronor för juristerna som är verksamma i statlig respektive kommunal sektor.

— Det handlar om helt olika arbetsgivare, säger Ulrika Husmark och fortsätter:

— Jurister inom den privata sektorn arbetar ofta på advokatbyråer. Där är lönen högre, men arbetstempot är också väldigt högt och kunderna har tuffa krav på leverans och tillgänglighet. I den offentliga sektorn kan arbetsbördan vara lägre, vilket också avspeglar sig på lönen.

I Akavias löneenkät ingår även lönedata för olika titlar inom respektive profession. I topp på juristernas lönelista (som innehåller chefsbefattningar) ligger titeln ”lagman” med en lön på 94 950 kronor. Därefter följer ”chefsrådman” med 87 900 kronor och ”chefsjurist” med 85 000 kronor. Noterbart är att fyra av fem titlar i toppskiktet för juristerna återfinns inom rättsväsendet. 

— Topplönerna på advokatbyråerna är ofta mycket höga, men där är juristerna egna företagare och lyfter lönen i den egna firman. Därför kommer de heller inte med i denna uträkning, säger Ulrika Husmark.

Bland de lägst betalda titlarna för jurister finns till exempel ”biträdande jurist” med 37 000 kronor och ”åklagaraspirant” med 34 500 kronor. Notarier hamnar längst ner i tabellen med en lön på 30 300 kronor.

— Att notarier hamnar sist är inte konstigt eftersom notarietjänstgöringen är en form av betald praktik där lönen är lagstadgad och likadan för alla, säger Ulrika Husmark. 

Av löneundersökningen framgår även att jurister inom telekom har en medianlön på 77 400kronor, vilket är den högsta noteringen av samtliga branscher för jurister. På andra och tredje plats på branschlistan kommer ”industri” och ”bank” med medianlöner på 73 300 respektive 68 900 kronor. 

— Det är branscher i snabb utveckling så det är inte förvånande att de betalar bäst, säger Ulrika Husmark.

Akavias nya löneundersökning visar dessutom att lönen för kvinnliga jurister är sex procent lägre i genomsnitt än lönen för manliga jurister. Denna siffra baseras på en jämförelse av grupper med jurister som jobbar inom samma sektor, som har lika lång arbetslivserfarenhet och som har samma befattning.  

— Det är viktigt att arbetsgivare tar på sig jämställdhets- och normglasögonen och ser över hur de fördelar privilegier och förmåner till kvinnor och män. Arbetsgivarna behöver bli mer medvetna om löneskillnaderna och vidta åtgärder mot dem, säger Ulrika Husmark.