Dagligen möter vi nya begrepp, ofta på engelska, som kommer med någon ny företeelse eller trend. I de flesta fall hinner inte begreppen översättas innan de blir omoderna, men vissa stannar kvar och blir en del av språkbruket.

Jaha, vad är det med det då, så har det ju alltid varit sedan språket uppstod, kanske något invänder. På längre sikt är det en naturlig del av ett språks utveckling, eller utarmning beroende på hur man ser på saken.

Problemet uppstår när begreppen kommer i en sådan takt att alla inte hinner med. Skulle en personalchef frågar en nyanställd om dennes onboardingupplevelser, är risken stor att svaret handlar om sommarens båtluff.

Att det uppstår jargonger på arbetsplatser är naturligt. Men det är mer känsligt inom personalfrågor, då HR-chefen och den anställde kan ha väldigt olika bakgrund och utbildning.

Så varför så mycket engelska i HR-lingot?
– Jag tror att det bottnar i dålig självkänsla. I stället för att stå för de kunskaper vi har, gömmer vi oss bakom engelska begrepp som kan ge intrycket av att våra idéer väger tyngre, säger Malin Gullberg Söderbäck, HR-chef hos Unicef i Sverige i en artikel i Personal & Ledarskap.

En annan anledning till att engelska facktermer används är att man inte riktigt vet hur de ska översättas och att det därför att bättre att bara använda dem som de är. Men ibland handlar det också om ren lättja.

Facktermer kan vara svåra oavsett språk
Enligt språklagen är svenska myndigheter skyldiga använda begriplig svenska i kommunikationen med medborgarna. Men på den statliga organisationen Språkrådet rekommenderar man inte att sluta använda svåröversatta ord. Däremot måste man kunna förklara vad de betyder, anser språkvårdaren Åsa Holmér. Hennes poäng är att även svenska facktermer kan vara lika obegripliga för en utomstående. Men står man inför ett nytt utländskt begrepp anser hon att man bör fundera över om det finns en svensk motsvarighet.

En metod att rensa upp i låneordsjungeln vore att ha genomensamma ordlistor. Det anser Hans Malmström, som forskar om fackspråk vid Chalmers Tekniks Högskola i Göteborg. En uppgift som de olika branschorganisationerna borde ta tag i.

Artikeln i Personal & Ledarskap kan läsas här.