Sveriges kommunikatörers vd Caroline Thunved betonar vikten av kontinuerlig fortbildning.

– Det kan handla om både kortare och längre kurser och utbildningar, men också samtal med kollegor, det vill säga det vardagliga och konstanta lärandet. Det är viktigt att som chef ge medarbetarna daglig tid till förkovring och utveckling, även när det råder arbetskrafts- och kompetensbrist. Det leder dessutom till en bättre arbetsmiljö. Vi människor mår bra när vi utvecklas.

– Om vi nu går in i en lågkonjunktur hoppas jag att arbetsgivare ser om sitt humankapital och passar på att utveckla, förkovra och behålla sina medarbetare så att de är redo när det vänder igen.

Läs också: Förnya jobbet med intraprenörsskap

I Sveriges kommunikatörers senaste kompetenskartläggning (2021) som bygger på svar från 1 308 personer, varav 222 chefer med personalansvar, konstaterades bland annat följande:

  • Kommunikatörens roll som rådgivare och vägledare till chefer och medarbetare blir extra tydlig när organisationer och samhället
    i stort genomgår stora förändringar.
  • Ny teknik och en förväntning på att kunna planera och genomföra kommunikation både strategiskt och praktiskt gör att behovet av kompetensutveckling är viktigare än någonsin.
  • Kommunikatören som förändringsledare efterfrågas allt mer. Vad gäller det egna intresset önskar både chefer och medarbetare lära sig mer om förändringsledarskap och förändringskommunikation.

Läs också: Framtidsspanarna om livet efter pandemin

– Kommunikatör är ett brett yrke med olika roller och arbetsuppgifter. Den som till exempel är innehållsproducent behöver ha koll på nya och gamla plattformar för att kunna göra rätta val, säger Caroline Thunved.

Läs också: Ekonom - kreativt tänk blir allt viktigare

– Just nu ser vi bland annat hur behovet av coachande kommunikation, att kunna hjälpa andra i organisationen att bli mer kommunikativa, ökar. Det är också tydligt att HR och kommunikation hänger allt mer samman.

Läs också: Forskarna om framtidens arbetsliv år 2050

Ett annat viktigt område är att förstå vilken data som är relevant för verksamhetens mål och hur den kan användas i kommunikationsarbetet.

– Det är ett område där många, enligt vår kompetenskartläggning, anser att de har störst behov av kompetensutveckling. Det är också det område där cheferna i undersökningen menar att det finns störst utvecklingsbehov.

Läs också: Tre trender som förändrar arbetslivet i framtiden

– All den data som genereras, och som vi pratar så mycket om, är ju inget annat än siffror om vi inte kan tolka den och dra rätt slutsatser.

Det kan väl dock digitala system hjälpa till med?
– Digitaliseringen har förbättrat och förenklat systemen, men vi behöver fortfarande tänka analytiskt, kritiskt och dra rätt slutsatser ur all data som samlas in. AI kan göra mycket, men inte allt.
– Ett starkt växande område är säkerhetskommunikation och kunskap om otillbörlig informationspåverkan, vad den innebär och vad man ska göra för att ligga före fienden.

Läs också: Så funkar nya studiestödet

Kompetenserna som blir viktigast för ditt yrke i framtiden

Tre av fyra arbetsgivare i Akavia Aspekts stora enkätundersökning anser att deras bransch är i behov av ett kompetenslyft. En majoritet menar att det är arbetsgivarna som har det främsta ansvaret för kompetenshöjningen. Många lyfter fram digitalisering, säkerhet och kommunikation som kritiska områden.

Här har vi samlat texterna från temat Kompetenslyft - Så säkrar du din hjärna för fratiden" som belyser vilka kompetenser och förmågor du behöver i framtiden för att fortsätta vara relevant på arbetsmarknaden. 

Kompetenser och förmågor du behöver i framtidens arbetsliv

Ekonom – Kreativt tänk allt viktigare

Jurister behöver skaffa etisk kompass

Samhällsvetare – Helhetsperspektiv attraktivt

It och tech måste ständigt lära om

Personalvetare – AI driver förändring

Kommunikatörer måste kunna tolka data