Aspekt

Råd och Tips

Utveckla ditt självledarskap med biohacks

Publicerad

Med mer kunskap om hjärnan blir det enklare att utöva självledarskap såväl i jobbet som privat. Det menar kommunikationsgurun David JP Phillips. För Akavia Aspekt berättar han om hur negativa känslor kan hanteras med hjälp av olika tankeknep, så kallade biohacks.

David JP Phillips är en internationellt känd kommunikationsexpert vars Tedx-föreläsningar om allt från presentationsteknik till ledarskap har rönt stor uppmärksamhet och lockat miljontals tittare. Sedan sju år tillbaka arrangerar han även en kurs i självledarskap på sin herrgård belägen i Västmanland, en kurs som kom till efter en djupare personlig svacka. Vid tidpunkten hade David JP Phillips nått framgång som föreläsare i 18 år, men han brottades också med depression.

– Jag mådde verkligen dåligt och insåg att jag var tvungen att rikta all min kunskap om kommunikation, pedagogik, biologi, psykologi och neurologi inåt snarare än utåt. Jag ville omsätta kunskapen i praktiken för att förstå min hjärna istället för att fokusera på att öka försäljningen.

 

Inom ramarna för kursen i självledarskap får deltagarna bland annat lära sig att hantera negativa känslor och äga sitt mående. Fokus ligger på hjärnan och olika hormoners betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. David JP Phillips menar att kunskapen behövs. 

– Många vet skrämmande lite om hur hjärnan fungerar, och det är konstigt att vi inte får lära oss mer redan i unga år. Ofta blir den här kursen livsförändrande eftersom vissa deltagare har levt i femtio år utan att förstå hur hjärnans instinktiva beteende påverkar och kontrollerar oss. 

 

Han ger ett exempel. Hjärnan tenderar att tycka om när vi tar det lugnt och undviker gärna besvärliga uppgifter som kräver mycket kognitiv kapacitet. Risken är att vi hamnar i ett uppskjutarbeteende där allt fler viktiga aktiviteter senareläggs och samlas i en ogjord hög.

Att inte göra jobbiga moment är hjärnans instinkt. Om man är medveten om det kan man göra tvärtom, det vill säga att allra först ta tag i och få gjord den sak som man bävar inför. Detta kommer att kännas fantastiskt istället för att följa hjärnans instinkt och skjuta upp uppgiften, säger han.

 

Kortisol är ett av de hormon som avhandlas under självledarskapskursen. Det utsöndras av binjurarna, kallas ofta för ”stresshormonet” och gör att människor blir alerta vid stressituationer. 

– Kortisol är extremt viktigt och kan bland annat få oss att känna oss levande. Många söker den känslan genom att paddla kanot, klättra i berg, spela på kasinoappar eller ta sig an nya projekt på jobbet – något som ger en kick. Problemet är att för mycket kortisol för länge är dåligt, säger han.

 

David J Philips

Kortisol utsöndras vid stress men höga halter av kortisol kan bland annat resultera i bukfetma, sämre immunförsvar och typ 2-diabetes. Det finns alltså goda skäl att hålla koll på ens stressnivå.

En viktig grej är att ha en tydlig gräns mellan jobb och fritid, mellan när arbetet slutar och när kvällen med familjen börjar. Man ska också vara vaksam på signaler som tyder på att man har tillåtit för mycket intensitet för länge, till exempel att man sover sämre eller får svårt att fokusera. 

 

Deltagarna får också lära sig om dopamin, som är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och som bland annat hänger samman med motivation, glädje och uppmärksamhet. 

– Jag brukar säga att kortisol har betydelse när vi måste göra någonting medan dopamin bidrar till att vi vill göra något, till att vi tycker att något är kul och motiverande. Det kan vara saker som vi ser fram emot, till exempel att åka på semester eller umgås med familjen på högtider. 

 

Dopamin kan dessutom frisättas när vi håller deadlines, producerar bra och är framgångsrika på jobbet, men det gäller att inte gå till överdrift i jakten på dopaminkickar, menar David JP Phillips.  

– Det som vi först ville göra kanske snart övergår i en känsla av att vi måste göra det, och detta kan innebära mer stress och högre halter av kortisol, säger han.

 

Han berättar om en djurstudie där råttor fick springa i ett hjul samtidigt som deras kortisol- och dopaminnivåer undersöktes. Den råtta som tvingades till att springa när den andra sprang hade låga halter av dopamin men högre nivåer av stresshormonet kortisol. Förhållandet var omvänt för råttan som fick springa när den hade lust. David JP Phillips säger att motivationshormonet dopamin även kan hjälpa oss vid mer prövande stunder genom att bidra med drivkraft.

– Låt oss säga att man har en jobbig situation – finns något positivt och lärorikt att finna där? Det handlar inte om att fabricera saker i sitt huvud, utan om att hitta en genuint konstruktiv vinkel på läget, någonting som byter ut ”jag måste” till ”jag vill”. Visst, man kanske inte vill ta den där konflikten på jobbet men det blir enklare att vilja ta den om man ser positiva saker med situationen, exempelvis att man kan växa som individ och må bättre efteråt, säger han.

 

Under intervjun kommer vi också in på oxytocin. Det kallas ofta för må bra-hormonet, frisätts vid bland annat beröring och får kroppen och hjärnan att känna avslappning, njutning och trygghet. David JP Phillips berättar att han genom biohacks medvetet bidrar till att producera oxytocin, exempelvis inför föreläsningar när det annars är motivationshormonet dopamin som dominerar.

– Oxytocin frisätts inte bara vid fysisk kontakt utan också när man är på en trygg plats. Ett trick är att före ett viktigt möte titta på ett videoklipp på sin familj, eller på något annat som griper tag i en känslomässigt. Då kan man gå in i mötet mer empatisk än om huvudsubstansen är dopamin eller kortisol. Jag gör alltid det innan jag går upp på scen. Då kan jag bry mig om publiken och vara närvarande på ett annat sätt jämfört med om jag bara är fokuserad på leverans, manus, mig själv. 

 

Enligt David JP Phillips är det också viktigt att ha kunskap om serotonin, en signalsubstans som har betydelse för välbefinnandet och som anses spela en roll vid depression. Han berättar att serotonin i hög grad är kopplat till vår sociala status; om vi får en komplimang inför gruppen känner vi oss stärkta och mår bättre medan det omvända sker när vi utsätts för härskartekniker. 

– Som chef eller kollega är det viktigt att förstå att den där negativa kommentaren som man slarvigt slänger iväg kan påverka mottagaren mer än vad man tror på rent biologisk nivå, säger han. 

Ett av David JP Phillips biohack går ut på att byta ut den negativa och självkritiska kommentaren (jag är värdelös, jag kan inget) mot en mer rimlig, konstruktiv och balanserad sådan (jag gjorde så gott jag kunde, jag kan lära mig x och y och försöka göra bättre ifrån mig nästa gång). Och att göra detta mer systematiskt och återkommande istället för vid enstaka tillfällen.

– Det är små saker men det har betydelse för vårt mående och humör, säger han. 

 

Distansarbetet under coronapandemin har lett till att självledarskap har fått mycket uppmärksamhet. David JP Phillips tror att ämnet kommer att bli allt viktigare i framtiden.

– Jag är stor på Tiktok och där är det många ungdomar som frågar mig hur de ska hitta sitt varför, sin mening i livet. För 70-80 år sedan var vi i Europa fortfarande tvungna att primärt bekymra oss över mat, husrum och fortplantning. Nu har många möjlighet att hitta ett högre syfte med sin tillvaro, och här blir självledarskap en viktig pusselbit, säger han och fortsätter:

– Självledarskap är nog det som har enskilt störst inverkan på hur man är som förälder, kollega och kompis. Och för mig är en viktig del av självledarskapet att ha bättre förståelse för hur signalsubstanser och hormoner påverkar oss och våra handlingar. 

 

Ett första steg till att bli bättre på självledarskap är att göra en kartläggning över de senaste tio-tjugo besluten i ens liv, berättar David JP Phillips. Tanken är att identifiera de känslor som ligger bakom dessa stora och små beslut, och sedan hitta knep för att ta mer kontroll över känslorna.

– Många tror att våra handlingar styrs av logik – men så är det inte. Vi styrs av känslor. Du åt den där kanelbullen för att du var hungrig, och du undvek att ge konstruktiv kritik till en kollega för att du kände rädsla. Vi behöver alltså lära oss sätt att känna igen och förhålla oss till våra känslor. Genom ett sådan här kartläggning kan vi bli medvetna om att kvaliteten på känslorna styr kvaliteten på besluten, och att kvaliteten på besluten styr kvaliteten på våra liv, säger han.

Självledarskap lägger fokus på individens ansvar, men vad händer om man befinner sig i en arbetsmiljö som bidrar till en så pass stark stress att självledarskap inte hjälper?

 Poängen med självledarskap är att du ska öka ditt välmående genom att leda dig själv bättre, och då kan också få andra att må bra, till exempel dina kollegor eller dina barn. Om du befinner dig i en taskig situation som du inte kan förändra och som du heller inte kan hantera, kanske det bästa vore om du slutade. Med ett gott självledarskap kan ett sådant beslut bli enklare att fatta. 

 

Här kan du får mer information om David JP Phillips kurs i självledarskap.