Eliza Kücükaslan är verksamhetschef på Axelerate som driver Yrkesdörren. Hennes jobb är dels att stötta huvudmannen Axel Johnson-koncernens bolag i frågor som rör mångfald och inkludering, dels att arbeta med samhällsinitiativ och partnerskap.

– Yrkesdörrens uppgift är att skapa möten mellan utrikesfödda utanför arbetsmarknaden och människor som är etablerade, dem som vi kallar dörröppnare. Vi vill få fler människor att engagera sig och nå så många som möjligt. Visionen är att det ska bli en folkrörelse, säger Eliza Kücükaslan.

Att vara dörröppnare ska inte ses som något betungande, utan snarare som en berikande möjlighet.

– Det enda man förbinder sig till som dörröppnare är ett möte med en person som man matchats mot, inget mer. Sedan är det de enskilda mötesdeltagarna som avgör hur fortsättningen ska se ut. Däremot får man gärna dela med sig av sitt nätverk och ge två nya kontakter. Det skapar ringar på vattnet, en liten insats som gör stor skillnad, säger Eliza Kücükaslan.

Läs också:  Omvänt ledarskap på Microsoft

Sara Lüdtke är konsult och driver eget inom marknadsföring, PR och affärsutveckling i Stockholm. För henne var det de egna erfarenheterna och viljan att ge något tillbaka som fick henne att bli dörröppnare när hon såg ett inlägg på Linkedin.

– Yrkesdörren lät som ett bra koncept. Jag har bott och arbetat stora delar av mitt liv utomlands och vet vilka utmaningar det kan vara att byta kultur, språk och ibland yrke, men jag fick hjälp och vill därför gärna ge tillbaka. Jag har också varit mentor tidigare, både för svenskar och invandrare, och vet att det är givande, säger Sara Lüdtke.

Hon och Gunjan Churiwal träffades första gången hösten 2020. Båda tyckte att det funkade bra och de har fortsatt att träffas i en relation som utvecklats till ett mentorskap.

Gunjan Churiwal flyttade till Sverige från Indien när hennes man skulle börja plugga på Karolinska institutet 2019. I bagaget hade hon bland annat en magisterexamen från Storbritannien, erfarenhet av digital marknadsföring och ett stort intresse för svenska startups. Det som saknades var nätverk och kunskaper i svenska.

– Sara Lüdtke var en magiskt bra matchning för mig, bland annat för att hon kan mycket om varumärken och att skapa lönsamhet åt kunden. Hennes feedback har påverkat mitt sätt att tänka och stärkt mitt självförtroende, säger Gunjan Churiwal.

Läs också:  Så är det att vara mentor

Hon rekommenderar alla som får möjlighet att delta i Yrkesdörren eller liknande initiativ att göra det. För statistiken visar tydligt att de behövs. Enligt Svenskt Näringsliv sker 50 procent av alla rekryteringar
i Sverige genom kontakter, och en rapport från Entreprenörsforum från i fjol pekar på att det tar 12–13 år innan ens hälften av de utrikesfödda når självförsörjning.

Yrkesdörren bygger på en förändringsteori som förenklat består av två steg: möten leder till nätverk och nätverk kan öppna dörrar till jobb.

– Vårt mål är att skala upp för att nå ut till de 10 000-tals eller 100 000-tals som skulle behöva bygga på sitt nätverk och få stöd. Vi har sett att 22 procent av dem som går på ett möte med en dörröppnare får ett jobb eller en praktikplats, troligen är det fler, men det är inga siffror som vi basunerar ut. Vi vill inte uppfattas som en arbetsförmedling eller sätta press på dörröppnare att fixa ett jobb. Allt börjar med ett möte utan några förpliktelser, säger Eliza Kücükaslan.

Läs också: Så hittar du rätt affärsängel för din idé

Ibland dyker det upp extra roliga bevis på att konceptet ger resultat.

– Ja, vi har faktiskt exempel på människor som matchats genom Yrkesdörren senare i sin karriär själva blivit dörröppnare. Det är ju fantastiskt! Det är det vi vill uppnå, säger Eliza Kücükaslan.

Sara Lüdtke är ett exempel på att den som har fått hjälp vill ge tillbaka, men också på att man kan få nya insikter genom att hjälpa andra.

– Det har gett mig ett fördjupat perspektiv av hur det kan vara att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Jag har blivit mer ödmjuk. Vi måste bli mer inkluderande och bättre på att bjuda in när vi rekryterar. Att jobba med människor från andra delar av världen berikar oss. Det ger nya perspektiv, inspiration, nya sätt att jobba och fler verktyg. Det vill vi inte missa, säger hon. 

Så ser Yrkes­dörrens process ut

  • Den som vill bli dörröppnare eller deltagare registrerar sig på Yrkesdörren.se. Förutom namn och bostadsort fyller man också i uppgifter om språkkunskaper, branscherfarenheter med mera.
  • Deltagare och dörröppnare matchas mot varandra av en algoritm som tar hänsyn till de uppgifter som har lämnats.
  • Personerna som har matchats bokar ett möte på en timme, fysiskt eller digitalt, för att förutsättningslöst utbyta erfarenheter och kunskaper om arbetsmarknaden.

Kompetensbehovet och invandrade akademiker

Trots stor brist på kvalificerad arbetskraft har många invandrade akademiker svårt att få jobb. Bland högutbildade flyktingar och anhöriginvandrare är det bara en av tio som efter sex år i Sverige har ett jobb som motsvarar deras utbildning – något som leder till mycket stora kostnader för det svenska samhället. Kartläggningen publicerades i augusti 2022.

Kompetensbehovet kan lösas med invandrade akademiker

Lee Wermelin: "Ett stort slöseri för samhället"

Fler skulle kunna få sin utbildning översatt

Fyra av tio utländska jurister fick jobb efter utbildning

Hon fick rätt jobb - tack vare sin mentor

 

Läs också: Så är det att vara mentor

Läs också: Adepter får råd av mentorer för att hitta jobb

Läs också: Mentorprogram för alla medlemmar