Akavia Aspekt

Hög tid att börja med aktivt vardagslärande

Publicerad

När förändringstempot går allt snabbare gäller det att ha bra metoder för att lära nytt. Både inom den befintliga yrkesrollen och eventuellt ett helt annat yrke.

Den digitala utvecklingstakten ökar kontinuerligt, och med den följer förändringar i alla delar av samhället. För att kunna vara bra på ditt jobb – eller på ett jobb i alla fall, ditt nuvarande kanske försvinner – är det avgörande att ha en medveten plan för hur du ska både bygga på dina befintliga kunskaper och skaffa dig helt nya. Det konstaterar Pär Lager, författare och expert inom lärande.

– Dagens innovationskraft och förändringstempo innebär att halveringstakten på våra kunskaper är fem år. På vissa områden går det ännu fortare, jämför till exempel dagens kunskaper om elbilar eller epidemier med hur det såg ut för fem år sedan, säger han.

 

Missa inte Pär Lagers webbinarier kring detta tema som han ger under SACO:s akademikervecka:

9 feb, Lära att lära – din viktigaste förmåga

12 feb, Smart och effektfullt lärande för dig

 

Han menar att vi är tvungna att hantera en typ av ”lärandeparadox”. Ju mer avancerade de tekniska lösningarna blir, desto fler möjligheter får vi tillgång till. 

– Samtidigt måste vi hinna med att lära oss den nya tekniken. Vi måste veta hur vi ska kunna använda möjligheterna.

Pär Lager pekar på att World Economic Forum 2019 kom fram till att en genomsnittlig medarbetare skulle behöva totalt 101 dagars kompetensutveckling under åren 2019-2022 för att inte halka efter.

– Det är i praktiken fem till tio gånger mer än vad som är vanligt. Så det är intressant att fundera på vems ansvar det är att se till att det händer, säger han.

Han menar att utvecklingen har gått från att ansvaret legat hos HR till att landa hos närmaste chefen – och gått vidare till att i första hand ligga på individen.

– Givetvis ska HR och chefen se till att det finns bra förutsättningar, men nu när våra arbeten har blivit så decentraliserade och specialiserade kan inte ens den närmaste chefen ha koll på vad som är viktigast för var och en att lära sig.

Vardagslärande är en viktig del av kompetensutvecklingen, vilket kan ske genom till exempel att ställa mycket frågor, prova nya sätt att lösa uppgifter eller ta sig an nya typer av projekt.

– Dessutom finns det förstås en uppsjö av poddar, seminarier och kortare kurser som bidrar till vardagslärandet. Men det viktiga är att tänka på att lärandet inte sker automatiskt. Det gäller att reflektera och sätta in det i en kontext för att det ska bli kompetens – annars är det bara information.

Han pekar på vikten av att gå från ett reaktivt till ett proaktivt – eller helt enkelt aktivt – vardagslärande.

– Ett sätt är att utnyttja hjärnans funktion för selektiv perception. Om du ”ställer in” din hjärna på vad som är viktigt så kommer den att leta efter just detta i det stora informationsflödet som möter dig i din vardag. När du har bestämt vad du ska lära dig så kommer du också att veta vilken kollega du ska fika med eller vilken tidning och artikel du ska ha läsa.

Behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för lätt tankarna till diskussioner om ”det livslånga lärandet”, ett begrepp som Pär Lager inte är särskilt förtjust i. Han talar hellre om ”upskilling” och ”reskilling”, något som även det har sitt ursprung i World Economic Forum.

– Man har pratat om det livslånga lärandet i 30 år, och ärligt talat blir det ofta rätt flummiga resonemang. Jag tycker att det är bra att se de två olika typer av behov som vi alla har just nu. Det första är att kunna hantera att ditt jobb blir mer komplext hela tiden – upskilling. Reskilling utgår från de prognoser som säger att hälften av dagens yrkesroller kommer att försvinna framåt 2030. Då gäller det att vara beredd på att byta bana och att kunna lära dig ett helt nytt yrke.