Under alla år i grundskolan och gymnasiet mådde Tove Lundin ofta illa. Rastlösheten fick det att krypa i hela hennes kropp, koncentrationsförmågan var låg och självkänslan svajade. Men samtidigt var Tove Lundin en stjärna på svenska, där var det inga problem att lära sig eller att prestera eftersom han tyckte om ämnet.
– Jag levde i två världar. Utmaningen var att stå ut med illamåendet, fördelen är att jag blev stark av att kämpa. Idag har jag skapat mig en tillvaro där min funktionsnedsättning inte är så dominerande.
På högskolan valde Tove Lundin att studera Mellanöstern och persiska. Ett taktiskt val eftersom betygen inte räckte till journalisthögskolan. Planen var att sedan koppla på journalistiken för att skaffa sig en attraktiv utbildning. Det gick vägen. Men innan dess väntade fler tuffa studieår.
Läs också: Det behöver medarbetare med adhd - och alla andra
– Jag visste ju inte att jag hade ADHD så jag använde mig av verktyg som jag visste funkade för mig. Ett exempel, jag har svårt för att avsluta uppgifter så jag hade fler parallella projekt på gång som jag gick mellan, då kunde jag klara avsluten bättre.
Tove Lundin läste inte heller en enda bok under studietiden. Att bli uppmanad att läsa en viss text upplevde hon som ett tvång och då blev det kortslutning. Istället gick Tove Lundin på varenda föreläsning och antecknade noga, sedan färgkodade hon anteckningarna för att minnas bättre.
– Du behöver hitta dina egna verktyg. Jag kortade och förenklade även mina anteckningar som ett sätt att lära mig persiska. Mina klasskamrater lånade min anteckningsbok som kallades för bibeln!
Läs också: Bolaget som ser fördelarna med en diagnos
En annan viktig strategi var att be om hjälp.
– Mina föräldrar gjorde matlådor åt mig och flera expojkvänner ryckte in. När man har en diagnos kan man ju vara bra på att studera men ha svårt för att få vardagen att fungera. Så be om hjälp innan du börjar dina studier. Med en diagnos har du rätt till hjälp som till exempel boendestöd.
Tove Lundin tipsar också om att hälsomottagningar för studenter kan hjälpa till med kontakter och praktiska saker som att fylla i rätt blanketter.
– Jag är övertygad om att alla kan studera, om man är motiverad och får rätt hjälp. Men då behöver du vara öppen med dina besvär och behov i rätt sammanhang.
Studietiden kan vara tuff, som sagt, så för den som har en npf-diagnos gäller det att vara extra snäll mot sig själv. Tove Lundin fick gå om flera klasser och levde en hel termin på potatis och broccoli. Knappast en spikrak väg men studierna gick bra ändå.
– Var inte så hård mot dig själv, acceptera att det är tufft att plugga på heltid, ge inte upp och hitta ett annat verktyg om du misslyckas med ett.
Läs också: 9 tips till en bättre studieteknik
Sex bästa tipsen för att plugga med dolda funktionshinder:
- Be om hjälp i god tid inför dina studier. Det här är extra viktigt för dig vars familj eller vänner inte har möjlighet att stötta dig. Kontakta hälsomottagningen för studenter på din studieort. Du som har en npf-diagnos kan även få hjälp av en boendestödjare för att få vardagslivet att fungera.
- Var öppen med din diagnos, i rätt sammanhang. Men berätta inte mer än det som är väsentligt för att du ska klara studierna. Var tydlig med dina besvär och dina behov.
- Vad fungerar för just dig? Fundera på vilka verktyg du redan använder för att underlätta dina studier. Behåll dem och komplettera med fler – om du behöver.
- Repetera. Många som har en diagnos behöver lägga mycket tid på att repetera mer än studiekamraterna. Det är okej. Ett sätt är att skriva om anteckningarna från en föreläsning flera gånger. Att använda färgpennor för att koda är ett annat tips.
- Be om att få sitta ostört när du skriver tentor och om möjligt få förlängd tid. Att vara tvungen att skriva på ett visst sätt är vanligt för studenter med npf-diagnoser – och det brukar ta mycket tid.
- Gå din egen väg. Det är inte hela världen om du måste gå om en klass eller flera klasser! Och om du inte klarar studierna som du tänkt dig – ta en paus och hitta ett annat sätt.
Den här texten publicerades i Civilekonomen 23 augusti 2019 och skrevs av Josephine Carr.
Dolda funktionshinder - så får du pedagogisk studiehjälp
Alla studenter har rätt att studera på lika villkor. Därför erbjuds personer med funktionsnedsättning pedagogiskt stöd i olika former.
För att få pedagogiskt stöd på svenska universitet och högskolor krävs en dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning, exempelvis läs- och skrivsvårigheter, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, syn- eller hörselnedsättningar, rörelsenedsättningar eller kroniska sjukdomar.
Det stöd som erbjuds studenter med funktionsnedsättning utgår ifrån de individuella behoven. Den som behöver pedagogiskt stöd ansöker om det i det nationella systemet Nais. Efter ett möte med en samordnare får studenten ett intyg med rekommenderade stödåtgärder.
Det är dock institutionen, läraren eller examinatorn som beslutar om vilka stödåtgärder som är möjliga att bevilja.
– Det pedagogiska stödet kan bestå av anpassad examinationstid, exempelvis längre skrivtid. Man kan också få anteckningsstöd genom att en studiekamrat tar anteckningar som man sedan får ta del av. Vissa kan även få en mentor, säger Kristina Schött, pedagogisk konsult på Stockholms universitet.
Läs också: Detta behöver medarbetare med ADHD (och alla andra)
Andra exempel på stöd är talböcker, e-textböcker, punktskriftsböcker, teckenspråktolkning, skrivtolkning och dövblindtolkning. Personer med funktionshinder kan även få möjlighet till muntlig tentamen i stället för skriftlig. Det finns dessutom flera digitala hjälpmedel och studieverktyg.
Läs också: Arbetsplatsen som föredrar medarbetare med diagnos
För att få bäst stöd är det bra att kontakta det aktuella lärosätet i god tid före studierna.
Bli studentmedlem
Du som pluggar kan bli medlem i Akavia. Som medlem får du ta del av de förmåner som omfattar studenter. Medlemskapet är kostnadsfritt och du får hjälp att starta din framtid. Läs mer om Akavias studentmedlemskap här.
Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia
Du som har en utmanade arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd om du har en ohållbar arbetssituation.
Den här texten har tidigare varit publicerad
Då Akavia har bildats efter en sammanslagning mellan de två professionsförbunden Jusek och Civilekonomerna har de båda tidigare förbundens tidningar lagts ned. Därmed har också möjligheten att ta del av det historiska innehållet försvunnit. I stället driver det nya förbundet Akavia nu medlemstidningen Akavia Aspekt. Vi har valt att fortsätta möjliggöra läsning av vissa artiklar från Jusektidningen Karriär och från Civilekonomen här på webben, trots att tidningarna inte längre existerar. Den här texten tillhör dessa tidigare publicerade artiklar. Har du invändningar mot innehållet i denna text med tillhörande bilder eller invändningar mot att materialet är fortsatt tillgängligt, vänligen vänd dig till ansvarig utgivare för Akavia Aspekt.
Publicerad