Akavia Aspekt

Fortfarande få lärarledda timmar på svenska lärosäten

Publicerad

Trots regeringens satsningar ökar inte den lärarledda undervisningstiden på många universitets- och högskoleutbildningar.

Trots regeringens satsningar ökar inte den lärarledda undervisningstiden på många universitets- och högskoleutbildningar.

– I bästa fall har vi kunnat behålla undervisningstiden på oförändrad nivå, säger Anton Ridderstad som är planeringschef på Södertörns högskola.

Regeringen aviserar nu att den tänker skärpa uppföljningen av hur lärosätena använder de så kallade kvalitetspengarna, vars syfte är att ge fler lärarledda timmar.

Svenska universitets- och högskolestudenter har minst lärarledd undervisningstid i Europa, bara hälften jämfört med vad studenterna i exempelvis Polen, Schweiz och Danmark har enligt enkätundersökningen Euro-student som publicerades härom året. 

– Antalet lärarledda undervisningstimmar behöver utan tvekan öka för de program och kurser som i dag ligger i underkant tidsmässigt. Ett första steg är att införa ett golv på tolv timmar i veckan för kurser på grundnivå. På många utbildningar ligger snittet i dag på sex timmar i veckan, ibland till och med ännu lägre, säger Evelyn Frylén som är vice ordförande i Akavias studerandesektion. Hon läser personalvetarprogrammet på Södertörns högskola.

 

År 2018 undersökte utredare vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ) 437 scheman från 26 svenska universitet- och högskolor för åren 2007, 2014 och 2017 för att ta reda på hur många lärarledda lektioner en student erbjuds under sin första termin.

Undersökningen visar bland annat:

  • En student på en svensk högskola har
    i snitt 11 lärarledda timmar per vecka. 
  • Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) är 8 timmar. Hit hör de flesta av Akavias medlemmar.
  • Studenter inom naturvetenskap, teknik och farmakologi (NTF) kan räkna med i genomsnitt 15 timmar lärarledd tid per vecka. Den stora skillnaden beror framför allt på att ersättningen från staten är mycket högre till NTF än till HSTJ.
  • Även inom HSTJ finns det en stor variation mellan olika ämnen och program när det gäller mängden lärarledda lektioner trots samma ersättning. Studenter som läser exempelvis ekonomi kan räkna med cirka 10–11 timmar lärarledd tid i veckan, medan de som pluggar på juristprogrammet får nöja sig med 8 timmar och sociologistudenterna med 6 timmar.

 

– Av tradition har de utbildningar som är mansdominerande mer resurser. Vad det beror på kan man spekulera i. Men det är så det ut, säger Evelyn Frylén.

 

Efter kritik höjde regeringen 2016 ersättningsbeloppen inom HSTJ med syftet att den lärarledda tiden skulle öka. År 2018 kunde inte UKÄ:s utredare upptäcka att de så kallade kvalitetspengarna lett till någon ökning av den lärarledda undervisningstiden. 

Enligt en enkätundersökning bland lärosätenas institutioner som myndigheten gjorde året efter uppger dock en majoritet av dem att de i varierande utsträckning har ökat den lärarledda undervisningstiden. 

I höstas frågade Akavia Aspekt svenska universitet och högskolor om de under de senaste två åren genomfört förändringar för att öka den lärarledda undervisningstiden.

En del svarade att den lärarledda tiden har ökat i begränsad utsträckning, andra att så inte har skett eller bara i vissa ämnen.

Karlstads universitet är ett exempel. I sitt svar uppger universitetet att den lärarledda undervisningstiden inte har ökat i ämnen som företagsekonomi, nationalekonomi, språk och psykologi, medan en ökning har skett i bland annat genusvetenskap, statsvetenskap och sociologi.

 

Ett annat exempel är Linnéuniversitetet.

– HSTJ-prislappen har stärkts något och detta har fått viss effekt när det gäller undervisningstid. Ett exempel är att ytterligare tid har tillförts för handledning av självständiga arbeten, ett annat att några kurser i språk har fått något ökad undervisningstid, säger Niklas Ammert som är vicerektor för Linnéuniversitetet.

Stockholms universitet skriver, med hänvisning till sin senaste årsredovisning, att kvalitetsförstärkningen bland annat använts till att öka undervisningens omfattning, att minska studentgruppernas storlek vid seminarier och att förstärka handledningen i akademiskt skrivande. 

”Det är dock viktigt att betänka att flertalet av de utbildningsområden som berörs fortfarande har en låg ersättningsnivå, vilket betyder att höjningen i vissa fall endast räckt till att bibehålla kvaliteten i utbildningen snarare än att höja den”, står det att läsa i årsredovisningen.

 

Enligt Ann-Kari Sundberg, prodekan för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet, är grundproblemet resursbristen generellt, i synnerhet den låga ekonomiska tilldelningen för kurser inom det humanistiska/samhällsvetenskapliga området.

– Mer pengar behövs till lärarutbildningar och till HSTJ-området. Risken är att undervisningstiden framgent kommer att urholkas ännu mer, parallellt med att bland annat de administrativa kraven på lärosätena ökar, säger hon. 

Södertörns högskola betonar att ambitionen är att kvalitetsförstärkningen ska användas till att öka antalet undervisningstimmar där lärarna har direktkontakt med studenterna.

– De satsningar som görs av regeringen äts upp av ökade kostnader för personal och lokaler samt det så kallade produktivitets-avdraget, säger Anton Ridderstad, planeringschef på Södertörns högskola.

– Tanken är att vi ska effektivisera och rationalisera. Det går kanske inom förvaltningen. Men det är svårt att göra det inom undervisningen utan att kvaliteten försämras. I dag arbetar en del lärare i praktiken ideellt för att kunna ge studenterna den undervisning som de vill ge.

Matilda Ernkrans (S). Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, säger till Akavia Aspekt att det i dag är för lite lärarledd tid inom framför allt HSTJ – och att man därför satsar på området.

– Den behöver öka. Vi har därför sedan 2020 permanentat kvalitetssatsningen på 250 miljoner kronor per år. Vi var tydliga i regleringsbrevet för 2020, och fortsätter att vara det i regleringsbrevet för 2021, att de här medlen i första hand ska användas för att införa fler lärarledda timmar.

– Hur snabbt det kan gå att öka antalet lärarledda timmar är dock svårt att svara på. Men vi kommer att följa upp detta. Lärosätena ska särskilt redovisa och analysera hur medlen har bidragit till att öka den lärarledda tiden. Det är ett sätt för oss att vara tydliga med att det är till det här som vi vill att man ska använda pengarna, säger hon.