Så får du praktik i Bryssel

En möjlig språngbräda till ett jobb i maktens korridorer, nya erfarenheter av att verka i en internationell kontext eller bara ett prestigefullt tillägg på cv:t. Anledningarna till att söka EU-praktik kan vara flera. Många är också de olika EU-institutionerna och de ämnesområden som man kan välja att jobba med.

För en novis kan alltsammans framstå som en svåröverblickbar djungel. Men någon som har koll är Asia Riazantceva, samordnare för EU-rekrytering på Universitets- och högskolerådet, UHR. Hennes uppdrag är att informera om möjligheterna till praktik och arbete vid EU:s institutioner – och att locka fler svenskar att söka.

– EU vill att medlemsländerna ska vara rättvist representerade inom EU:s institutioner, men så är inte fallet idag. Svenskar är underrepresenterade och det gäller även praktikanter. Den främsta orsaken är att intresset för EU inte är så stort i Sverige. En annan anledning är att få svenskar söker och att kvaliteten på ansökningarna inte är tillräckligt hög, säger Asia Riazantceva.

När det gäller praktik inom EU:s institutioner, byråer och organ kan man dela upp dem i två grupper. Den ena gäller praktik som en del av studierna. Kravet för att söka är att man är EU-medborgare, över 18 år och studerar vid ett universitet.

Denna typ av praktik är oavlönad och majoriteten av praktikanterna får Erasmusstipendier eller CSN. Det finns 20 olika sådana praktikprogram och man kan exempelvis komma till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i Bryssel, Europeiska centralbanken i Frankfurt, Europeiska Revisionsrätten i Luxemburg eller EU-kommissionen i Stockholm.

Den andra gruppen av praktikplatser är betalda och för att kunna söka dessa – som utgörs av drygt 40 olika program – krävs en avslutad, minst treårig universitetsutbildning. Därtill ska du ha mycket goda kunskaper i minst två EU-språk, varav ett måste vara engelska, franska eller tyska.

– Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska utrikestjänsten hör till några av de mest populära praktikplatserna. Men det många inte känner till är att EU:s institutioner är utspridda över hela Europa. Därtill finns EU-delegationer runtom i världen.

Som aspirerande praktikant måste man således fundera över dels var man önskar genomföra sin praktik, men också vilka specifika frågor man vill jobba med. EU-kommissionens största praktikprogram heter Blue Book; det innebär en betald praktikplats under fem månader på något av kommissionens så kallade generaldirektorat.

– Man väljer själv vilket direktorat man önskar praktisera på och de har alla ansvar för olika frågor, från kommunikation och it till kultur, miljö, jordbruk, finans och försvar.

Till Blue Book kan man söka två gånger per år, i januari för att börja i oktober och i juli-augusti om man vill börja sin praktik i mars. Andra praktikprogram kan ha andra ansökningstider, men de flesta kan sökas två gånger per år.

Standardlängden på praktikerna är fem månader. Konkurrensen till de olika praktikplatserna är överlag hög. Europeiska försvarsbyrån har runt 3 000 sökande till sina 12 platser, berättar Asia Riazantceva. Men hon betonar att det finns mindre eftersökta platser där chanserna att bli utvald är större.

– Europeiska domstolen har ytterst få svenska sökande. De, liksom Europeiska rådets generalsekretariat, efterfrågar fler svenskar. Det gäller många praktikplatser inom EU. Står de i valet mellan en bra ansökan från Sverige – som är underrepresenterat – och en bra från exempelvis Italien – som är överrepresenterat – så ligger den svenska ansökan bättre till.

Vilka typer av akademiker efterfrågas?

– Eftersom EU påverkar alla delar av våra liv är i princip alla akademiska områden intressanta. Praktikplatserna riktar sig till många olika profiler: jurister, kommunikatörer, revisorer och olika typer av forskare. Men några av de mest populära områdena inom EU kretsar kring juridik, statsvetenskap och språk.

Hur bra språkkunskaper behöver man ha?

– Det räcker med att kunna två EU-språk, exempelvis svenska och engelska, för att uppfylla kraven. Med det är extremt meriterade att kunna fler språk. Det får man extra poäng för i ansökan. Om man vill arbeta med internationella relationer är även utomeuropeiska språk som arabiska, ryska och kinesiska värdefullt.

Hur fungerar poängsystemet?

– Man får högre poäng för högre utbildning och flera utbildningar. Även internationella studier, som Erasmus-terminer är meriterande, liksom arbetslivserfarenhet. Sedan ska man gärna visa att man har ett starkt intresse för EU-frågor, kanske genom att man har praktiserat på EU-kontor i Sverige, svenska EU-kontor i Bryssel eller skrivit sin uppsats om EU-frågor.

En av dem som har tagit sig igenom nålsögat och fått en EU-praktik är Abelone Tischbein-Madsen, idag ansvarig för studentverksamheten på Akavia. Hon gjorde 2017 en termins praktik på EU-kommissionens representation i Sverige, som en del av sin kandidatutbildning i statsvetenskap och nationalekonomi. Kontoret ligger i Stockholm och hon beskriver arbetsplatsen som ett slags EU-ambassad i Sverige.

– Jag hade tidigare funderat på diplomatspåret och var sugen på att jobba i en internationell miljö. Min upplevelse under min tid på EU-kommissionen var att du verkligen är där det händer, säger Abelone Tischbein-Madsen.

Hennes arbetsuppgifter kretsade mycket kring kommunikation. Hon twittrade om EU-frågor, bevakade den svenska nyhetsrapportering om EU – och direktrapporterade till Bryssel. Det kom också information från Bryssel som de ville att teamet i Stockholm skulle få ut i Sverige genom olika kommunikationskanaler.

– Jag fick verkligen göra kvalificerade uppgifter – det var absolut inte att man stod och kokade kaffe.

Abelone Tischbein-Madsens tips till studenter som går i EU-tankar är att inte låta sig bli avskräckta.

– Jag tror att många riskerar att tänka: ”Äsch, det är så hög konkurrens – jag är nog inte tillräckligt kvalificerad.”. Men om man är intresserad tycker jag att man ska söka – och välja praktikplats med omsorg. Ställ dig frågan: Vad vill jag göra på plats? En praktik är en chans att testa ett område eller en sakfråga, men också att prova på en kultur och typ av arbetsgivare.

Hur viktig är en praktikplats för ens framtida yrkesliv?

– Väldig viktig. Oftast är det där du får prova på det du har pluggat till på ett mer kvalificerat sätt. Du får relevanta erfarenheter och du får värdefulla kontakter. Praktiken kan också bli inkörsporten till ett jobb. Är det din högsta önskan att arbeta inom EU i Bryssel? Då bör du passa på att söka praktik där under studierna. På så sätt kan du ta reda på om det är något du faktiskt vill, eller om du efter ett halvår känner att det var kul men inte mer.

Vad tänker du idag om din praktik på EU-kommissionen?

– Jag är jättenöjd. Det var väldigt spännande och kul. Jag är också imponerad över att man fick så mycket ansvar. De har rutin på att ha praktikanter inom EU, vilket är en stor fördel; du blir väl omhändertagen.

Läs också: Få ut det mesta av din praktik

Läs också: Expertens tips – så fixar du bästa praktikplatsen

Läs också: Tre case - så fixade de praktikplatsen