Akavia Aspekt

Med nya livsval fick Fawad tillbaka balansen

Publicerad

Uppdaterad

Fawad Abbas förlorade sin drivkraft mitt i en intensiv period av studier och heltidsarbete. Men han fann balansen igen med hjälp av familjen, samtalsstöd och nya livsval. Och han är inte ensam. Enligt Folkhälsomyndigheten upplever varannan student psykisk ohälsa.

Hösten 2019 borde egent­ligen ha varit ”perfekt”. Fawad Abbas var nyexad civil­ekonom, arbetade heltid på en bank, samtidigt som han studerade en master med finansiell inriktning. Som om inte det räckte läste han även sociologi. Drivkraften har alltid varit att få saker att växa. Men ju längre hösten gick, desto mindre lustfylld kändes tillvaron.

— Jag blev allt mer vilsen och drivkraften försvann. Det fanns inte längre något värde i mitt
arbete, men jag bet ihop trots att min hjärna signalerade att jag behövde vila. Jag försökte undvika att tänka på hur jag egentligen mådde, berättar han.

Strategin fungerade inte alls. Vanliga saker blev kravfyllda och stressande, som att äta och socialisera med andra. Fawad Abbas var konstant trött oavsett kvaliteten
på sömnen.

I december drog han i nödbromsen efter att familjen fått honom att inse att varningssignalerna var allvarliga. I januari tog han officiellt en paus från studierna. 

— Det ska vara kul att arbeta och då kan man inte bara fokusera på drivkrafter som ett bra jobb och högt anseende. Tack vare familjen och samtalsstöd fick jag nu möjlighet att omvärdera min tillvaro och mina val.

I dag mår Fawad Abbas mycket bättre, men han prioriterar numera relationer framför prestation och är noggrann med att ta hänsyn till kroppens signaler. Hans nya motto är att det räcker att göra sitt bästa.

— Jag liknar hälsa, relationer, karriär och skola vid fyra glaskulor. När man jonglerar dem lite för intensivt och tappar en, är det svårt och tidskrävande att bygga upp en balans igen. Men det går att komma igen om man söker hjälp i tid, säger Fawad Abbas. 

Kartläggning av studenters hälsa pågår

Siffror från Folkhälsomyndig­hetens nationella folkhälsoenkät 2018 visar att varannan student upplever psykisk ohälsa. Förra hösten tillsatte därför regeringen en utredning för att kartlägga hur studenters hälsa ska förbättras. UKÄ, Universitetskanslerämbetet, presenterar sina slutsatser i slutet av december i år.

I Lund har man satsat på en Studenthälsa med bred kompetens. Teamet med läkare, psykologer, sjukgymnaster och socionomer har huvuduppdraget att hjälpa studenter
att ta sig igenom sina utbildningar. Stödet sker dels direkt, dels i samverkan med universitetet. Studenthälsan i Lund har även startat grupper där deltagarna fokuserar på symptom som prokastrinering, stress, självkänsla i studierna, talängslan och vägen tillbaka efter en utmattning. 

— Det ska vara enkelt och smidigt att kontakta oss. Den första kontakten sker genom att studenten bokar en telefontid där en kartläggning görs. Studenthälsan kan erbjuda tre till fem samtal. Eventuellt kan det vara aktuellt med en bedömning av psykolog eller läkare. Under pandemin har de flesta samtal skett digitalt. Studenthälsan hänvisar då det passar till annat stöd inom universitetet, till exempel Studieverkstaden eller andra insatser utanför universitetet, berättar psykiatriker Maria Bohlin.

Viktigt ta symptom på allvar

Studenterna söker för symptom såsom stress, oro, ångest, prokrastrinering, ensamhet, alkohol, droger och ätstörningar. 

—  En viktig del är att normalisera att det kan vara naturligt att må dåligt när man kanske inte klarat av flera tentor eller partnern har gjort slut. Men samtidigt bagatelliserar vi aldrig, för det är viktigt att ta studenternas symptom på allvar. 

Vårens pandemi har inneburit en del utmaningar. Att hänga med i studierna när all undervisning skedde på distans var inte lätt för alla. En grupp som också drabbades var de internationella studenterna. En del av dem isolerade sig och var osäkra på vilka riktlinjer de skulle följa. 

— Ja, en del av de internationella studenterna har haft det svårt under pandemin. Vi inrättade därför en daglig telefontid för dem och den kommer vi eventuellt att behålla i höst. En annan delvis utsatt grupp är studenter med neuropsykiatriska diagnoser. För somliga har det varit problematiskt att sköta studierna helt på egen hand men för andra har det varit en lättnad då man sluppit det sociala trycket.

Till sin hjälp använder teamet till exempel KBT, kognitiv beteende­terapi och ACT, som står för Acceptance and Commitment Therapy. Den senare handlar att identifiera vad man tycker är viktigt i livet och ta konkreta steg i riktning mot det. Studenthälsan i Lund erbjuder bland annat KBT online för stress, ångest och depression. Men i en del fall räcker inte verktygen, utan det kan krävas medicin för att bota en djup depression. Student­hälsan remitterar även en del patienter vidare till övriga vården.

— Vi möter studenterna först men primärvården och psykiatrin behöver bli bättre på att ta hand om unga patienter. Och jag skulle även vilja göra ett medskick inför UKÄ:s utredning av landets studenthälsomottagningar: att det är en bra investering att ha en bred Studenthälsa i anslutning till lärosätet. Det är många gånger de enkla och snabba mötena som gör skillnad för studenter som mår dåligt, konstaterar Maria Bohlin.